Dovre kyrka
 | |
| Dovre kyrka | |
|---|---|
| Dovre kyrkje | |
 Utsikt över kyrkan
| |
| Koordinater : | |
| Plats |
Dovre kommun , Innlandet |
| Land | Norge |
| Valör | Norges kyrka |
| Tidigare valör | Katolsk kyrka |
| Kyrklighet | Evangelisk luthersk |
| Historia | |
| Status | Församlingskyrka |
| Grundad | 1200-talet |
| Invigd | 21 februari 1740 |
| Arkitektur | |
| Funktionell status | Aktiva |
| Arkitekt(er) | Jesper Rusten |
| Arkitektonisk typ | Korsformad |
| Avslutad | 1736 |
| Specifikationer | |
| Kapacitet | 250 |
| Material | Trä |
| Administrering | |
| Stift | Hamar bispedømme |
| Dekanat | Nord-Gudbrandsdal prosti |
| Socken | Dovre |
| Typ | Kyrka |
| Status | Automatiskt skyddad |
| ID | 84030 |
Dovre kyrka ( norska : Dovre kyrkje ) är en församlingskyrka i norska kyrkan i Dovre kommune i Innlandet fylke i Norge . Det ligger i byn Dovre . Det är Dovre församlings kyrka som ingår i Nord -Gudbrandsdal prosti i Hamar stift . Den skifferklädda träkyrkan byggdes 1736 i korsformad utformning efter ritningar av arkitekten Jesper Rusten. Kyrkan har plats för cirka 250 personer.
Historia
Den första kyrkan i Dovre var en stavkyrka i trä som troligen byggdes omkring år 1250. Den muntliga traditionen sa att kung Haakon Haakonsen lät bygga den lilla kyrkan där. Gårdsområdet som det byggdes på var en kunglig gård som nämndes i gamla skrifter av historikern Snorri Sturluson som skrev att kung Harald Hårfagre hade julfest på denna plats. Kyrkan låg cirka 1,7 kilometer (1,1 mi) norr om den nuvarande kyrkplatsen.
Omkring år 1400 byggdes en ny stavkyrka i trä vid Bergseng, cirka 500 meter söder om den gamla kyrkan. Kyrkan beskrevs som "bräcklig" 1673 och behövde tydligen flera reparationer. Den reparerades 1694 och igen 1710. 1686 fick kyrkan en ny altartavla tillverkad av Johannes Skraastad . På 1730-talet var kyrkan i dåligt skick, och markförhållandena på kyrkplatsen ansågs olämpliga för ombyggnad, varför man beslutade att flytta kyrktomten och bygga en helt ny byggnad.
År 1736 byggdes en ny kyrka cirka 1,2 kilometer söderut, närmare dalbotten. Den nya byggnaden ritades och byggdes av Jesper Mikkelson Rusten och kyrkoherden Niels Stockfleth deltog i projekteringen och projekteringen av nybyggnaden. Det var en korsformad korsbyggnad . Den medeltida dopfunten från gamla kyrkan liksom mycket av inredningen sparades och flyttades in i den nya kyrkan. Den nya byggnaden stod färdig 1736 och den invigdes den 21 februari 1740 av biskop Niels Dorph , som gav den namnet "Sionkyrkan". Den gamla kyrkan revs cirka två veckor innan den nya kyrkan stod färdig. Den nya predikstolen i den nya kyrkan är ristad av Lars Pinnerud .
Åren 1840–1841 genomgick kyrkan en större renovering som inkluderade att byggnaden sattes om med skifferpaneler samt att tornet byggdes om (det hade varit högre, men det var instabilt, så ett nytt nedre torn byggdes). Även under denna renovering korets golv högre, över långhusets golv . År 1845 stärktes byggnadens grund. Byggnaden ombyggdes och restaurerades igen 1910 då nya golv lades, grunden fixades och kyrkan målades. Kyrkan restaurerades igen 1953-1954 när interiören målades om och dekorerades om i ett försök att återställa byggnadens historiska utseende.
Det finns ett sovjetiskt krigsminnesmärke på kyrkogården och tre gravar underhålls för Commonwealth War Graves Commission .
Mediegalleri
Se även
 |
 |
||