Bern–Luzern järnväg

Den här artikeln handlar om järnvägslinjen. För företaget som byggde en del av det, se Bern-Lucerne Railway Company .

Bern–Lucerne järnväg
RegioExpress av BLS som passerar genom Malters
Översikt
Linje nummer	460
Plats	Schweiz
Termini	Bern Lusern
Teknisk
Linjens längd	19,20 km (11,93 mi)
Spårvidd	1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum )
Elektrifiering	15 kV/16,7 Hz AC kontaktledning
Maximal lutning	1,1 %
Vägkarta km längd från Freiburg 106,13 Bern till Solothurn Röda bron Lorraine viadukt 1080 m 103,33 108,58 108,98 Bern Wankdorf 109,48 till Olten 110,77 Ostermundigen stenbrott RBS från Bern 113,96 Gümligen 113,96 7,69 RBS till Worb Dorf 8,93 till Thun 12,99 Worb SBB 17.22 Tägertschi från Thun 20.53 Konolfingen till Burgdorf 24.34 Zäziwil 27.28 Bowil 30.37 Signau 34.09 Emmenmatt Schnurtobelbron 80 m från Burgdorf 34,73 Obermatt 37,47 Langnau 43,13 Trubschachen 48,27 Wiggen Wiggentunneln 40 m 52,19 Escholzmatt 60,07 Schüpfheim 64,14 Hasle LU 66,37 Entlebuch Wilzigen-tunneln 250 m Entlenstaldens tunnel 80 m Övre Schächtli-tunneln 44 m Nedre Schächtli-tunneln 96 m 70,74 Doppleschwand - Romoos Wolhusentunneln 150 m Kleine Emme på Wolhusen från Langenthal 74,36 Wolhusen Werthensteinertunneln 30 m 76,15 Werthenstein Kleine Emme på Werthenstein 45 m 80,14 Schachen LU 83,15 Malters 89,21 Littau Zimmeregg-tunneln 1133 m från Rotkreuz och Olten 92,73 Gütsch från Immensee Gütsch-tunneln 326 m 93,33 Heimbach Schönheimtunneln 199 m från Interlaken Ost 95,05 Lusern Källa: Schweizisk järnvägsatlas

Järnvägen Bern–Lucerne är en delvis dubbelspårig, elektrifierad järnväg genom Entlebuch i Schweiz. Huvudsektionen mellan Langnau och Gütsch nära Luzern öppnades den 11 augusti 1875.

Historia

Aktiebrev för järnvägsbolaget Bern-Lucerne den 20 september 1873

1857 planerade den schweiziska öst–västjärnvägen ( Schweizerische Ostwestbahn ) en järnväg på sträckan La Neuveville – Biel – Bern – Gümligen – Langnau – Luzern – Zug – Zürich med en gren från Zug till Rapperswil , varav en del skulle ha utgjort denna linje. Eftersom bygget hade påbörjats utan att finansiering hade säkrats gick företaget i konkurs. Kantonen Bern tog över de Bernese andelarna av linjen och lät arbetet slutföras. Sträckan Gümligen – Langnau öppnades av Berns statliga järnväg ( Bernische Staatsbahn ) den 1 juni 1864. Järnvägen Bern-Luzern ( Bern-Luzern-Bahn, BLB) tog över sträckan 1875 och öppnade den återstående sträckan mellan Gütsch nära Luzern och Langnau den 11 augusti. Därmed var kontinuerliga operationer mellan Bern och Luzern möjliga. Men på grund av alltför höga byggkostnader hade BLB blivit insolvent, vilket tvingade den att övertas 1877 av kantonen Bern som BLB:s främsta borgenär. Kantonen gav Chemins de fer du Jura bernois (Berner Jura Railways, JB) i uppdrag att leda företaget. Från 1882 arrenderades sedan linjen Bern–Lucerne av JB, som bytte namn till Jura–Bern–Luzern (Jura–Bern–Lucerne Railway, JBL) 1884. 1890 gick JLB slutligen till det nygrundade Järnvägen Jura–Simplon ( Jura-Simplon-Bahn , JS), som också förvärvade linjen Bern–Lucerne från kantonen Bern. I och med förstatligandet av JS 1902 blev linjen Bern–Lucerne en del av de schweiziska federala järnvägarna (SBB).

Efter att sträckorna Bern–Gümligen, Obermatt–Langnau och Gütsch–Lucerne hade elektrifierats som delar av andra banor redan 1919 och 1924 elektrifierades huvuddelen av banan den 15 augusti 1934. Nya dubbelspårssträckor togs i drift mellan kl. Worb och Tägertschi, Konolfingen och Zäziwil och Bowil och Emmenmatt vid tidtabellsändringen den 12 december 2004, vilket möjliggör en timlinje från Bern–Lucerne på denna linje.

Operationer

Tjänster på linje S2 på Bern S-Bahn mellan Bern och Langnau går halvtimme och linjer på linje s6 på Luzern S-Bahn mellan Lucerne och Langnau går varje timme. Den senare fungerar som en del , med den andra delen mellan Wolhusen och Langenthal. Dessutom går en RegioExpress- tjänst varje timme mellan Luzern och Bern, bestående av en Lötschberger -klass ( Ra535 ). Sedan december 2016 har Regioexpress-tjänsten kopplats ihop i Wolhusen med S7-tjänsten från Langenthal för att göra en andra direktförbindelse till Luzern. BLS AGs ansvar sedan tidtabellsändringen 2010; tidigare drevs S6 gemensamt av BLS och SBB. Fram till tidtabellsändringen 2004 gick SBB InterRegio -tjänster två timmar från Luzern till Bern och till Genèves flygplats , med stopp i Wolhusen, Langnau och Konolfingen och, vid dagens utkant, även i Schüpfheim. Sedan 2004 har dessa tåg dragits via Zofingen och den nya linjen Mattstetten–Rothrist , för att möjliggöra en restid på 60 minuter mellan Bern och Luzern. RegioExpress-tjänsten introducerades sedan som en ersättning.

Källor

• Weissenbach, Placid (1913). Das Eisenbahnwesen der Schweiz (på tyska). Vol. 1. Zürich.