2000 Demokratiska partiets presidentpremiär

2000 Demokratiska partiets presidentpremiär

1996 24 januari till 6 juni 2000 2004

  Al Gore, Vice President of the United States, official portrait 1994.jpg BillBradley (cropped).jpg
Kandidat Al Gore Bill Bradley
Hemstat Tennessee New Jersey
Antal delegater 3 007 522
Tävlingar vann 56 0
Populär röst 10,885,814 3,027,912
Procentsats 75,4 % 21,0 %

2000 Democratic presidential primaries.svg

 Al Gore

Tidigare nominerad demokrat

Bill Clinton

Demokratisk kandidat

Al Gore

valde det demokratiska partiets väljare sin kandidat till president i USA:s presidentval 2000 . Den sittande vicepresidenten Al Gore valdes ut som nominerad genom en rad primärval och valmöten som kulminerade i 2000 års demokratiska nationella konvent som hölls från 14 till 17 augusti 2000 i Los Angeles, Kalifornien , men han fortsatte med att förlora valkollegiet i det allmänna valet mot guvernör George W. Bush hölls den 7 november samma år, trots att de vann folkomröstningen med 0,5 %.

Översikt över primärloppet

Den skenbara föregångaren, den sittande vicepresidenten Al Gore i Tennessee , mötte bara en stor kandidat i primärvalet, den amerikanska senatorn Bill Bradley från New Jersey . Båda männen kampanjade för att efterträda den sittande presidenten Bill Clinton med begränsad tid . Under loppet av den fem månader långa primärsäsongen lyckades Gore vinna varje enskild primär tävling över sin motståndare och vann lätt partiets nominering för valet 2000 .

Allvarliga tidiga spekulationer omgav Bill Bradley, en amerikansk senator och före detta NBA- spelare, som länge hade ansetts vara en potentiell demokratisk kandidat till presidentposten. I december 1998 bildade Bradley en undersökande presidentkommitté och började organisera en kampanj . Gore hade dock ansetts vara favoriten till den demokratiska nomineringen redan 1997, när president Clintons andra mandatperiod inleddes. Även om många kandidater för den demokratiska nomineringen testade vattnet, inklusive senator John Kerry , guvernör Howard Dean , representanten Richard Gephardt och pastor Jesse Jackson , var det bara Gore och Bradley som slutligen deltog i tävlingen.

Bradley kampanjade som det liberala alternativet till Gore och tog positioner till vänster om honom i frågor som allmän hälsovård, vapenkontroll och reform av kampanjfinansiering . När det gäller frågan om skatter, trumpetade Bradley ut sin sponsring av Tax Reform Act från 1986, som hade sänkt skattesatserna avsevärt samtidigt som dussintals kryphål avskaffades. Han uttryckte sin övertygelse om att bästa möjliga skattelagstiftning skulle vara en med låga skattesatser och inga kryphål, men han vägrade utesluta tanken på att höja skatterna för att betala för sitt hälsovårdsprogram.

När det gäller offentlig utbildning, drev Bradley för ökad federal finansiering för skolor under avdelning I, såväl som utvidgningen av Head Start-programmet. Han lovade vidare att ta in 60 000 nya lärare i utbildningssystemet årligen genom att erbjuda högskolestipendier till alla som gick med på att bli lärare efter examen. Bradley gjorde också barnfattigdom till en viktig fråga i sin kampanj. Efter att ha röstat emot lagen om personligt ansvar och arbetsmöjligheter, mer känd som "Välfärdsreformlagen", som, sa han, skulle resultera i ännu högre fattigdomsnivåer, lovade han att upphäva den som president. Han lovade också att ta itu med minimilönen, utöka inkomstskatteavdraget, tillåta ensamstående föräldrar på socialbidrag att behålla sina barnbidragsbetalningar, göra skatteavdraget för beroendevård återbetalbart, bygga stödhem för gravida tonåringar, registrera 400 000 fler barn i Head Start , och öka tillgängligheten av matkuponger.

Även om både Gore och Bradley visade jämförbara framgångar när det gäller insamling, släpade Bradley efter Gore i många omröstningar från början och fick aldrig en konkurrenskraftig position. Trots det sena godkännandet av Des Moines Register , fortsatte Bradley att besegras i Iowa Caucus; Gore fick 62,9% av rösterna, medan Bradley bara fick 36,6%. Gore vann också den primära tävlingen i New Hampshire, dock med en betydligt mindre marginal, och fick 49,7% till Bradleys 46,6%. Efter ett rungande nederlag på Super Tuesday, där Bradley misslyckades med att bära majoriteten av delegaterna i en enda stat, drog han sig ur loppet den 9 mars.

Sedan tillkomsten av det moderna presidentens primära system började 1972, är Gore den enda icke-sittande (republikan eller demokrat) som sopar alla nomineringstävlingar som hålls under ett givet år.

Kandidater

Kandidat

Kandidat Senaste kontoret Hemstat Kampanj Populär röst Tävlingar vann Löparkompis
Al Gore
USA: s 45: e vicepresident (1993–2001)

Tennessee


( Kampanj )
Säkrad nominering: 14 mars 2000

10,885,814

(75,4 %)

56 Joe Lieberman

Dra sig ur under primärval eller konvent

Kandidat Senaste kontoret Hemstat Kampanj Populär röst Tävlingar vann
Bill Bradley Amerikansk senator från New Jersey

(1979–1997)

New Jersey

( Kampanj )

Återkallad: 9 mars 2000

3,027,912

(21,0 %)

0

Tackade nej

Omröstning

Källa Datum Al Gore Bill Bradley Jesse Jackson Dick Gephardt John Kerry Bob Kerrey Paul Wellstone
Gallup 6–7 september 1997 49 % 13 % 15 % 7 % 5 % 4 % 0 %
Gallup 8–10 maj 1998 51 % 8 % 12 % 7 % 2 % 3 % 1 %
Gallup 23–25 oktober 1998 41 % 15 % 11 % 14 % 4 % 4 % 1 %
Gallup 8–10 januari 1999 47 % 12 % 11 % 13 % 5 % - 1 %
Gallup 12–14 mars 1999 58 % 21 % 15 % - - - -
Gallup 13–14 april 1999 54 % 34 % - - - - -
Gallup 30 april – 2 maj 1999 66 % 23 % - - - - -
Gallup 23–24 maj 1999 59 % 30 % - - - - -
Gallup 4–5 juni 1999 63 % 28 % - - - - -
Gallup 25–27 juni 1999 64 % 28 % - - - - -
Gallup 16–18 augusti 1999 58 % 31 % - - - - -
Gallup 10–14 september 1999 63 % 30 % - - - - -
Gallup 8–10 oktober 1999 51 % 39 % - - - - -
Gallup 21–24 oktober 1999 57 % 32 % - - - - -
Gallup 4–7 november 1999 58 % 33 % - - - - -

Resultat

I hela landet

2000 Demokratiska primärval och valmöten
Datum Utlovade delegater Tävling Bill Bradley Al Gore Lyndon LaRouche
24 januari 47 Iowa (caucus)
36,60 % (18)

62,85 % (29)
0,00 %
1 februari 22 New Hampshire (primär)
45,59 % (9)

49,73 % (13)
0,08 %
5 februari 0 Delaware (primär) 40,18 % 57,24 % 2,59 %
29 februari 0 Washington (primär) 34,21 % 65,25 % 0,54 %

7 mars (1 310)

( Supertisdag )

367 Kalifornien (primär)
18,19 % (62)

81,21 % (305)
0,60 %
54 Connecticut (primär)
41,37 % (24)

55,60 % (30)
3,03 %
77 Georgien (primär)
16,18 % (12)

83,82 % (65)
-
20 Hawaii (caucus)
?% (2)

?% (20)
?%
18 Idaho (caucus)
?% (4)

?% (14)
?%
23 Maine (primär)
41,26 % (10)

54,02 % (13)
0,32 %
68 Maryland (primär)
28,45 % (19)

67,32 % (49)
0,89 %
93 Massachusetts (primär)
37,17 % (35)

59,77 % (58)
0,37 %
75 Missouri (primär)
33,56 % (24)

64,62 % (51)
0,34 %
243 New York (primär) 326,417


33,46 % (85)

639,417


65,62 % (158)

0,92 %
14 North Dakota (caucus)
?% (2)

?% (12)
?%
146 Ohio (primär)
24,70 % (37)

73,61 % (109)
1,69 %
22 Rhode Island (primär)
40,35 % (9)

56,92 % (13)
0,42 %
15 Vermont (primär)
43,89 % (6)

54,33 % (9)
0,72 %
75 Washington (caucus)
28,20 % (22)

68,39 % (53)
0,54 %
9 mars 43 South Carolina (caucus) 1,78 %
91,79 % (43)
0,0 %

10 mars (75)
51 Colorado (primär)
23,29 % (7)

71,43 % (44)
0,93 %
24 Utah (primär)
20,14 % (3)

79,86 % (21)
-

11 mars (250)
47 Arizona (primär)
18,88 % (7)

77,89 % (40)
1,66 %
129 Michigan (caucus)
16,27 % (9)

82,74 % (120)
0,99 %
74 Minnesota (caucus)
~12 % (2)

~74 % (72)
11,0 %
12e Mars 20 Nevada (caucus) 2,22 %
88,91 % (20)
0,0 %

14 mars (566)
68 Tennessee (primär) 5,26 %
92,13 % (68)
0,48 %
161 Florida (primär)
18,17 % (17)

81,83 % (144)
-
37 Mississippi (primär) 8,60 %
89,62 % (37)
1,78 %
45 Oklahoma (primär)
25,44 % (7)

68,71 % (38)
5,85 %
61 Louisiana (primär)
19,92 % (7)

72,96 % (54)
3,89 %
194 Texas (primär)
16,34 % (12)

80,24 % (182)
3,42 %
21 mars 161 Illinois (primär)
14,24 % (12)

84,35 % (149)
1,41 %

25 mars (28)
13 Wyoming (caucus) 4,98 %
85,44 % (13)
7,28 %
15 Delaware (caucus) ?%
?% (15)
?%
2 april 51 Puerto Rico (caucus) ?%
?% (51)
?%

4 april (238)
161 Pennsylvania (primär)
20,73 % (21)

74,20 % (139)
4,53 %
77 Wisconsin (primär) 8,77 %
88,55 % (77)
1,01 %
15 april 79 Virginia (caucus) ?%
?% (79)
?%
22 april 13 Alaska (caucus) ?%
68,39 % (13)
?%
2 maj

(175)

72 Indiana (primär)
21,95 % (10)

74,91 % (62)
3,15 %
86 North Carolina (primär)
18,31 % (13)

70 % (73)
2,11 %
17 Washington, DC (caucus) -
95,90 % (17)
4,10 %
6 maj 36 Nebraska (caucus) -
?% (36)
?%

9 maj (56)
30 West Virginia (primär)
18,44 % (3)

72,01 % (27)
1,90 %
26 Nebraska (primär)
26,27 % (5)

69,38 % (21)
3,01 %
16 maj 47 Oregon (primär) -
84,86 % (47)
10,86 %
23 maj

(86)

37 Arkansas (primär) -
78,47 % (37)

21,53 % (7)
0 Idaho (primär) 17,4 % 75,73 % 8,24 %
49 Kentucky (primär)
14,68 % (3)

71,26 % (46)
2,24 %
6 juni

(217)

54 Alabama (primär) -
76,74 % (54)
5,58 %
17 Montana (primär) -
77,87 % (15)
-
105 New Jersey (primär) -
94,89 % (105)
5,11 %
26 New Mexico (primär)
20,57 % (3)

74,63 % (23)
2,32 %
15 South Dakota (primär) -
?% (15)
?%

Län bar

Democratic presidential primaries results by county margin, 2000.svg

 Levrat blod
  •  30–40 %
  •  40–50 %
  •  50–60 %
  •  60–70 %
  •  70–80 %
  •  80–90 %
  •  90–100 %
 Bradley
  •  40–50 %
  •  50–60 %
  •  60–70 %
 Oengagerad
  •  Oengagerad
 Slips
  •  Slips


Democratic presidential primaries results by county, 2000.svg

  Al Gore
 Oengagerad
 Slips
 Inga resultat

Rikstäckande

2000 Demokratiska nationella primära resultat
Al Gore Bill Bradley Lyndon LaRouche Oengagerad Andra
Populär röst 10 885 814 (75,37 %) 3 027 912 (20,96 %) 276 075 (1,91 %) 207 285 (1,44 %) 46 102 (0,32 %)
Delegater 3 007 (85,16 %) 522 (14,78 %) 7 (0,06 %) 2 -

Connecticuts senator Joe Lieberman nominerades till vicepresident genom röstomröstning. Lieberman blev den första judiska amerikanen någonsin som valdes till denna position av ett stort parti. Andra potentiella löparkompisar var:

Se även