2000 Demokratiska partiets presidentpremiär
 | ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||
Al Gore
| ||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||
.jpg)
valde det demokratiska partiets väljare sin kandidat till president i USA:s presidentval 2000 . Den sittande vicepresidenten Al Gore valdes ut som nominerad genom en rad primärval och valmöten som kulminerade i 2000 års demokratiska nationella konvent som hölls från 14 till 17 augusti 2000 i Los Angeles, Kalifornien , men han fortsatte med att förlora valkollegiet i det allmänna valet mot guvernör George W. Bush hölls den 7 november samma år, trots att de vann folkomröstningen med 0,5 %.
Översikt över primärloppet
Den skenbara föregångaren, den sittande vicepresidenten Al Gore i Tennessee , mötte bara en stor kandidat i primärvalet, den amerikanska senatorn Bill Bradley från New Jersey . Båda männen kampanjade för att efterträda den sittande presidenten Bill Clinton med begränsad tid . Under loppet av den fem månader långa primärsäsongen lyckades Gore vinna varje enskild primär tävling över sin motståndare och vann lätt partiets nominering för valet 2000 .
Allvarliga tidiga spekulationer omgav Bill Bradley, en amerikansk senator och före detta NBA- spelare, som länge hade ansetts vara en potentiell demokratisk kandidat till presidentposten. I december 1998 bildade Bradley en undersökande presidentkommitté och började organisera en kampanj . Gore hade dock ansetts vara favoriten till den demokratiska nomineringen redan 1997, när president Clintons andra mandatperiod inleddes. Även om många kandidater för den demokratiska nomineringen testade vattnet, inklusive senator John Kerry , guvernör Howard Dean , representanten Richard Gephardt och pastor Jesse Jackson , var det bara Gore och Bradley som slutligen deltog i tävlingen.
Bradley kampanjade som det liberala alternativet till Gore och tog positioner till vänster om honom i frågor som allmän hälsovård, vapenkontroll och reform av kampanjfinansiering . När det gäller frågan om skatter, trumpetade Bradley ut sin sponsring av Tax Reform Act från 1986, som hade sänkt skattesatserna avsevärt samtidigt som dussintals kryphål avskaffades. Han uttryckte sin övertygelse om att bästa möjliga skattelagstiftning skulle vara en med låga skattesatser och inga kryphål, men han vägrade utesluta tanken på att höja skatterna för att betala för sitt hälsovårdsprogram.
När det gäller offentlig utbildning, drev Bradley för ökad federal finansiering för skolor under avdelning I, såväl som utvidgningen av Head Start-programmet. Han lovade vidare att ta in 60 000 nya lärare i utbildningssystemet årligen genom att erbjuda högskolestipendier till alla som gick med på att bli lärare efter examen. Bradley gjorde också barnfattigdom till en viktig fråga i sin kampanj. Efter att ha röstat emot lagen om personligt ansvar och arbetsmöjligheter, mer känd som "Välfärdsreformlagen", som, sa han, skulle resultera i ännu högre fattigdomsnivåer, lovade han att upphäva den som president. Han lovade också att ta itu med minimilönen, utöka inkomstskatteavdraget, tillåta ensamstående föräldrar på socialbidrag att behålla sina barnbidragsbetalningar, göra skatteavdraget för beroendevård återbetalbart, bygga stödhem för gravida tonåringar, registrera 400 000 fler barn i Head Start , och öka tillgängligheten av matkuponger.
Även om både Gore och Bradley visade jämförbara framgångar när det gäller insamling, släpade Bradley efter Gore i många omröstningar från början och fick aldrig en konkurrenskraftig position. Trots det sena godkännandet av Des Moines Register , fortsatte Bradley att besegras i Iowa Caucus; Gore fick 62,9% av rösterna, medan Bradley bara fick 36,6%. Gore vann också den primära tävlingen i New Hampshire, dock med en betydligt mindre marginal, och fick 49,7% till Bradleys 46,6%. Efter ett rungande nederlag på Super Tuesday, där Bradley misslyckades med att bära majoriteten av delegaterna i en enda stat, drog han sig ur loppet den 9 mars.
Sedan tillkomsten av det moderna presidentens primära system började 1972, är Gore den enda icke-sittande (republikan eller demokrat) som sopar alla nomineringstävlingar som hålls under ett givet år.
Kandidater
Kandidat
| Kandidat | Senaste kontoret | Hemstat | Kampanj | Populär röst | Tävlingar vann | Löparkompis | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Al Gore |
USA: s 45: e vicepresident (1993–2001) |
 Tennessee |
|
10,885,814
(75,4 %) |
56 | Joe Lieberman | |
Dra sig ur under primärval eller konvent
| Kandidat | Senaste kontoret | Hemstat | Kampanj | Populär röst | Tävlingar vann | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bill Bradley |
.jpg)
|
Amerikansk senator från New Jersey
(1979–1997) |
|
( Kampanj ) Återkallad: 9 mars 2000 |
3,027,912 (21,0 %) |
0 | |
Tackade nej
- Ann Richards , tidigare guvernör i Texas
- Warren Beatty , skådespelare
- Jesse Jackson , medborgarrättsledare och presidentkandidat 1988
- Dick Gephardt , House Minority Leader från Missouri
- John Kerry , amerikansk senator från Massachusetts
- Jay Rockefeller , amerikansk senator från West Virginia
- Ted Turner , mediamogul
- Paul Wellstone , amerikansk senator från Minnesota
Omröstning
| Källa | Datum | Al Gore | Bill Bradley | Jesse Jackson | Dick Gephardt | John Kerry | Bob Kerrey | Paul Wellstone |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gallup | 6–7 september 1997 | 49 % | 13 % | 15 % | 7 % | 5 % | 4 % | 0 % |
| Gallup | 8–10 maj 1998 | 51 % | 8 % | 12 % | 7 % | 2 % | 3 % | 1 % |
| Gallup | 23–25 oktober 1998 | 41 % | 15 % | 11 % | 14 % | 4 % | 4 % | 1 % |
| Gallup | 8–10 januari 1999 | 47 % | 12 % | 11 % | 13 % | 5 % | - | 1 % |
| Gallup | 12–14 mars 1999 | 58 % | 21 % | 15 % | - | - | - | - |
| Gallup | 13–14 april 1999 | 54 % | 34 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 30 april – 2 maj 1999 | 66 % | 23 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 23–24 maj 1999 | 59 % | 30 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 4–5 juni 1999 | 63 % | 28 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 25–27 juni 1999 | 64 % | 28 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 16–18 augusti 1999 | 58 % | 31 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 10–14 september 1999 | 63 % | 30 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 8–10 oktober 1999 | 51 % | 39 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 21–24 oktober 1999 | 57 % | 32 % | - | - | - | - | - |
| Gallup | 4–7 november 1999 | 58 % | 33 % | - | - | - | - | - |
Resultat
I hela landet
| Datum | Utlovade delegater | Tävling | Bill Bradley | Al Gore | Lyndon LaRouche |
| 24 januari | 47 | Iowa (caucus) |
36,60 % (18) |
62,85 % (29) |
0,00 % |
| 1 februari | 22 | New Hampshire (primär) |
45,59 % (9) |
49,73 % (13) |
0,08 % |
| 5 februari | 0 | Delaware (primär) | 40,18 % | 57,24 % | 2,59 % |
| 29 februari | 0 | Washington (primär) | 34,21 % | 65,25 % | 0,54 % |
|
7 mars (1 310) ( Supertisdag ) |
367 | Kalifornien (primär) |
18,19 % (62) |
81,21 % (305) |
0,60 % |
| 54 | Connecticut (primär) |
41,37 % (24) |
55,60 % (30) |
3,03 % | |
| 77 | Georgien (primär) |
16,18 % (12) |
83,82 % (65) |
- | |
| 20 | Hawaii (caucus) |
?% (2) |
?% (20) |
?% | |
| 18 | Idaho (caucus) |
?% (4) |
?% (14) |
?% | |
| 23 | Maine (primär) |
41,26 % (10) |
54,02 % (13) |
0,32 % | |
| 68 | Maryland (primär) |
28,45 % (19) |
67,32 % (49) |
0,89 % | |
| 93 | Massachusetts (primär) |
37,17 % (35) |
59,77 % (58) |
0,37 % | |
| 75 | Missouri (primär) |
33,56 % (24) |
64,62 % (51) |
0,34 % | |
| 243 | New York (primär) | 326,417
|
639,417
|
0,92 % | |
| 14 | North Dakota (caucus) |
?% (2) |
?% (12) |
?% | |
| 146 | Ohio (primär) |
24,70 % (37) |
73,61 % (109) |
1,69 % | |
| 22 | Rhode Island (primär) |
40,35 % (9) |
56,92 % (13) |
0,42 % | |
| 15 | Vermont (primär) |
43,89 % (6) |
54,33 % (9) |
0,72 % | |
| 75 | Washington (caucus) |
28,20 % (22) |
68,39 % (53) |
0,54 % | |
| 9 mars | 43 | South Carolina (caucus) | 1,78 % |
91,79 % (43) |
0,0 % |
|
10 mars (75) |
51 | Colorado (primär) |
23,29 % (7) |
71,43 % (44) |
0,93 % |
| 24 | Utah (primär) |
20,14 % (3) |
79,86 % (21) |
- | |
|
11 mars (250) |
47 | Arizona (primär) |
18,88 % (7) |
77,89 % (40) |
1,66 % |
| 129 | Michigan (caucus) |
16,27 % (9) |
82,74 % (120) |
0,99 % | |
| 74 | Minnesota (caucus) |
~12 % (2) |
~74 % (72) |
11,0 % | |
| 12e Mars | 20 | Nevada (caucus) | 2,22 % |
88,91 % (20) |
0,0 % |
|
14 mars (566) |
68 | Tennessee (primär) | 5,26 % |
92,13 % (68) |
0,48 % |
| 161 | Florida (primär) |
18,17 % (17) |
81,83 % (144) |
- | |
| 37 | Mississippi (primär) | 8,60 % |
89,62 % (37) |
1,78 % | |
| 45 | Oklahoma (primär) |
25,44 % (7) |
68,71 % (38) |
5,85 % | |
| 61 | Louisiana (primär) |
19,92 % (7) |
72,96 % (54) |
3,89 % | |
| 194 | Texas (primär) |
16,34 % (12) |
80,24 % (182) |
3,42 % | |
| 21 mars | 161 | Illinois (primär) |
14,24 % (12) |
84,35 % (149) |
1,41 % |
|
25 mars (28) |
13 | Wyoming (caucus) | 4,98 % |
85,44 % (13) |
7,28 % |
| 15 | Delaware (caucus) | ?% |
?% (15) |
?% | |
| 2 april | 51 | Puerto Rico (caucus) | ?% |
?% (51) |
?% |
|
4 april (238) |
161 | Pennsylvania (primär) |
20,73 % (21) |
74,20 % (139) |
4,53 % |
| 77 | Wisconsin (primär) | 8,77 % |
88,55 % (77) |
1,01 % | |
| 15 april | 79 | Virginia (caucus) | ?% |
?% (79) |
?% |
| 22 april | 13 | Alaska (caucus) | ?% |
68,39 % (13) |
?% |
| 2 maj (175) |
72 | Indiana (primär) |
21,95 % (10) |
74,91 % (62) |
3,15 % |
| 86 | North Carolina (primär) |
18,31 % (13) |
70 % (73) |
2,11 % | |
| 17 | Washington, DC (caucus) | - |
95,90 % (17) |
4,10 % | |
| 6 maj | 36 | Nebraska (caucus) | - |
?% (36) |
?% |
|
9 maj (56) |
30 | West Virginia (primär) |
18,44 % (3) |
72,01 % (27) |
1,90 % |
| 26 | Nebraska (primär) |
26,27 % (5) |
69,38 % (21) |
3,01 % | |
| 16 maj | 47 | Oregon (primär) | - |
84,86 % (47) |
10,86 % |
| 23 maj (86) |
37 | Arkansas (primär) | - |
78,47 % (37) |
21,53 % (7) |
| 0 | Idaho (primär) | 17,4 % | 75,73 % | 8,24 % | |
| 49 | Kentucky (primär) |
14,68 % (3) |
71,26 % (46) |
2,24 % | |
| 6 juni (217) |
54 | Alabama (primär) | - |
76,74 % (54) |
5,58 % |
| 17 | Montana (primär) | - |
77,87 % (15) |
- | |
| 105 | New Jersey (primär) | - |
94,89 % (105) |
5,11 % | |
| 26 | New Mexico (primär) |
20,57 % (3) |
74,63 % (23) |
2,32 % | |
| 15 | South Dakota (primär) | - |
?% (15) |
?% |
Län bar
-
30–40 %
-
40–50 %
-
50–60 %
-
60–70 %
-
70–80 %
-
80–90 %
-
90–100 %
-
40–50 %
-
50–60 %
-
60–70 %
-
Oengagerad
-
Slips
Rikstäckande
| Al Gore | Bill Bradley | Lyndon LaRouche | Oengagerad | Andra | |
| Populär röst | 10 885 814 (75,37 %) | 3 027 912 (20,96 %) | 276 075 (1,91 %) | 207 285 (1,44 %) | 46 102 (0,32 %) |
| Delegater | 3 007 (85,16 %) | 522 (14,78 %) | 7 (0,06 %) | 2 | - |
Connecticuts senator Joe Lieberman nominerades till vicepresident genom röstomröstning. Lieberman blev den första judiska amerikanen någonsin som valdes till denna position av ett stort parti. Andra potentiella löparkompisar var:
- Tom Harkin , amerikansk senator från Iowa
- Evan Bayh , amerikansk senator från Indiana
- Barbara Boxer , amerikansk senator från Kalifornien
- John Edwards , amerikansk senator från North Carolina
- Dianne Feinstein , amerikansk senator från Kalifornien
- Barbara Mikulski , amerikansk senator från Maryland
- Dick Gephardt , US House Minority Leader från Missouri
- Bob Graham , amerikansk senator från Florida
- Jim Hunt , guvernör i North Carolina
- John Kerry , amerikansk senator från Massachusetts
- Bob Kerrey , amerikansk senator och före detta guvernör från Nebraska
- Zell Miller , amerikansk senator från Georgia
- George Mitchell , tidigare majoritetsledare i senaten från Maine
- Sam Nunn , tidigare amerikansk senator från Georgia
- Jeanne Shaheen , guvernör i New Hampshire