Čapljina

Čapljina Чапљина
Stad
Grad Čapljina Град Чапљина Staden Čapljina
Čapljina
Flagga Vapen
Čapljinas läge i Bosnien och Hercegovina
Koordinater:
Land	Bosnien och Hercegovina
Entitet	Federationen Bosnien och Hercegovina
Kanton	Hercegovina-Neretva
Geografisk region	Hercegovina
Regering
• Borgmästare	Smiljan Vidić ( HDZ BiH )
Område
• Stad	256 km 2 (99 sq mi)
• Mark	256 km 2 (99 sq mi)
• Vatten	0 km 2 (0 sq mi)
Befolkning  (2013)
• Stad	28,122
• Densitet	110/km 2 (280/sq mi)
• Urban	6 340
Tidszon	UTC+1 ( CET )
• Sommar ( sommartid )	UTC+2 ( CEST )
Postnummer	88300
Riktnummer	+387 36
Hemsida	www .capljina .ba

Čapljina ( kyrilliska : Чапљина , uttalas [t͡ʃâpʎina] ) är en stad som ligger i kantonen Hercegovina-Neretva i Federationen Bosnien och Hercegovina , en enhet i Bosnien och Hercegovina . Det ligger på gränsen till Kroatien , bara 20 kilometer (12 mi) från Adriatiska havet .

Floden Neretva rinner genom staden och rinner ut i Adriatiska havet strax över gränsen. Stadens landmärke är en staty av kung Tomislav . Kyrkan Saint Francis of Assisi är också en framträdande del av staden. Stadsvapnet innehåller den kroatiska schackbrädan , det närliggande tornet i Počitelj och den helige Franciskus av Assisi .

Staden har en rik arkeologisk historia och orörd vildmark och börjar utveckla jordbruksturism. Det är också hem till Hutovo Blato Park , som innehåller en av de mest mångsidiga fågelpopulationerna i hela Europa . Den kroatiska staden Metković ligger strax över gränsen och det finns betydande kommersiella och andra förbindelser mellan de två städernas nya Čapljina International Speedway.

Historia

Inte mycket är känt om denna stad men den grundades av romarna år 5 f.Kr. Men forntida grekiska och senare romerska kartor visar tydligt att området var befolkat av flera infödda illyriska folk , inklusive Ardiaei , som den antika geografen Strabo listar som ett av de tre starkaste illyriska folken – de andra två är Autariatae och Dardani . .

Čapljina ligger i den bredare Neretva-dalen (det ursprungliga hemlandet för det gamla illyriska folket i Ardiaei ), och dess namn kommer från čaplja som betyder " häger ". Det latinska ordet för häger är ardea , ett ord som har slående likhet med namnet Ardiaei , och det kan möjligen vara dess besläktade. Denna teori öppnar många möjligheter för tolkningen av Ardiaeis ursprungliga hemland och etymologin för deras namn. Till exempel kan häger ha haft totemiskt hedniskt värde bland lokala illyrer, på grund av dess närvaro i detta område, och det är inte osannolikt att dra slutsatsen att ett av dessa illyriska folk uppkallade sig efter en häger, Ardiaei .

Det latinska ordet ardea kan vara en latinsk översättning av något ursprungligt illyriskt ord för "häger" som romarna hittade när de bosatte sig i detta område, eller själva "ardea" kan ha varit ett illyriskt ord som tagits av romare, som kan ha ändrats något. det och integrerade det i deras språk, latinet. Ordet Ardiaei finns faktiskt i antika grekiska källor som föregick romarnas ankomst och deras språk till de illyriska länderna. Det är också möjligt att forntida illyrer eller romare döpte denna plats till "platsen för hägrar", och de slaviska nybyggarna, som bosatte sig i de tidigare illyriska länderna runt 600-talet e.Kr., översatte namnet på denna plats till deras språk, vilket i sin tur gav 'Čapljina', " platsen för hägrar ".

Prebilovcimassakern , där omkring 4 000 människor (främst serber) dödades totalt, inklusive 300 bybor från Prebilovci som kastades i en grop, är en av de mest betydande grymheterna i detta område under folkmordet på serber i den oberoende staten Kroatien . Av cirka 700 bybor från Prebilovci överlevde färre än 200. , 1942, attackerade de serbiska rojalisterna Chetniks flera byar i Čapljina-området Byn Hotanj brändes och många civila kroatiska och bosniaker dödades. Massakrerna var en del av Chetniks folkmordskampanj mot icke-serber.

Sedan andra världskriget har det varit en viktig väg- och järnvägstransportlänk som förbinder resten av Bosnien och Hercegovina med hamnen i Ploče i Kroatien . Under kriget 1992–1995 i Bosnien och Hercegovina togs staden över av det kroatiska försvarsrådet , som drev ut den icke-kroatiska befolkningen och satte upp koncentrationsläger för bosniaker vid Gabela-lägret och Dretelj-lägret .

Under sommaren 2007 orsakade skogsbränder omfattande skador i hela landsbygden i kommunen. Tjänstemännen i Čapljina, Stolac, Čitluk och Neum förklarade tillståndet för naturkatastrofer på sina territorier.

Status

I maj 2019 blev Čapljina kommun en officiell stad .

Avräkningar

• Bajovci
• Bivolje Brdo
• Bobanovo selo
• Crnići
• Čapljina
• Čeljevo
• Doljani
• Domanovići
• Dračevo
• Dretelj
• Dubravica
• Gabela
• Gabela Polje
• Gnjilišta
• Gorica
• Grabovina
• Hotanj
• Jasenica
• Klepci
• Lokve
• Modrič
• Opličići
• Počitelj
• Prćavci
• Prebilovci
• Sjekose
• Stanojevići
• Struga
• Svitava
• Ševaš Njive
• Šurmanci
• Šuškovo naselje
• Tasovčići
• Trebižat
• Višići
• Zvirovići

Demografi

Befolkning

Befolkning av bosättningar – Čapljina kommun
	Lösning	1948.	1953.	1961.	1971.	1981.	1991.	2013.
	Total	22 086	24,364	25,543	28 240	26 032	27,882	28,122
1	Bivolje Brdo						841	1 026
2	Čapljina				4,647	6,191	7,461	6 340
3	Čeljevo						1 058	1 256
4	Doljani						365	495
5	Domanovići						1 270	1,493
6	Dračevo						630	556
7	Dretelj						576	569
8	Gabela						2,440	2 315
9	Gnjilišta						345	315
10	Gorica						456	442
11	Grabovina						947	960
12	Hotanj						275	451
13	Lokve						587	861
14	Opličići						1,386	1 268
15	Počitelj						905	799
16	Prćavci						260	255
17	Ševaš Njive						262	243
18	Struga						437	433
19	Šurmanci						403	301
20	Svitava						319	239
21	Tasovčići						1 675	1 950
22	Trebižat						1 399	1 272
23	Višići						1,788	1,765
24	Zvirovići						440	373

Etnisk sammansättning

Etnisk sammansättning – Čapljina stad
	2013.	1991.	1981.	1971.
Total	6 340 (100,0 %)	7 461 (100,0 %)	6 191 (100,0 %)	4 647 (100,0 %)
kroater	4 724 (81,82 %)	3 067 (41,11 %)	2 542 (41,06 %)	1 854 (39,90 %)
bosnier	687 (11,90 %)	2 191 (29,37 %)	1 661 (26,83 %)	1 605 (34,54 %)
Andra	187 (3 239 %)	229 (3 069 %)	46 (0,743 %)	40 (0,861 %)
serber	176 (3 048 %)	1 267 (16,98 %)	896 (14,47 %)	945 (20,34 %)
jugoslaver		707 (9 476 %)	955 (15,43 %)	125 (2 690 %)
albaner			35 (0,565 %)	20 (0,430 %)
Montenegriner			31 (0,501 %)	36 (0,775 %)
makedonier			16 (0,258 %)	11 (0,237 %)
slovener			9 (0,145 %)	11 (0,237 %)

Etnisk sammansättning – Čapljina kommun
	2013.	1991.	1981.	1971.	1961.	1953.	1948.
Total	28 122 (100,0 %)	27 882 (100,0 %)	26 032 (100,0 %)	28 240 (100,0 %)	25 543 (100,0 %)	24 364 (100,0 %)	22 086 (100,0 %)
kroater	20 538 (78,52 %)	14 969 (53,69 %)	13 931 (53,51 %)	16 884 (59,79 %)	15 444 (60,46 %)	17 072 (70,07 %)	15 699 (71,08 %)
bosnier	4 541 (17,36 %)	7 672 (27,52 %)	6 830 (26,24 %)	6 999 (24,78 %)	5 630 (22,04 %)
serber	714 (2 730 %)	3 753 (13,46 %)	3 467 (13,32 %)	3 896 (13,80 %)	4 076 (15,96 %)	3 355 (13,77 %)	2 670 (12,09 %)
Andra	364 (1 392 %)	441 (1 582 %)	87 (0,334 %)	113 (0 400 %)	393 (1,54 %)	3 937 (16,16 %)	3 717 (16,83 %)
jugoslaver		1 047 (3 755 %)	1 591 (6 112 %)	206 (0,729 %)
Montenegriner			49 (0,188 %)	79 (0,280 %)
albaner			42 (0,161 %)	25 (0,089 %)
makedonier			23 (0,088 %)	16 (0,057 %)
slovener			12 (0,046 %)	18 (0,064 %)
Roma				4 (0,014 %)

Etnisk sammansättning (1991) – Čapljina kommun efter bosättningar
	Lösning	Total	kroater	muslimer	serber	jugoslaver	Andra
	total	27,882	14 969	7,672	3,753	1 047	441
1	Bajovci	181	176	5	0	0	0
2	Bivolje Brdo	841	256	562	4	6	13
3	Crnići	50	50	0	0	0	0
4	Čapljina	7,461	3 067	2,191	1 267	707	229
5	Čeljevo	1 058	827	194	1	8	28
6	Doljani	365	357	0	5	0	3
7	Domanovići	1 270	326	727	186	21	10
8	Dračevo	630	582	0	41	0	7
9	Dretelj	576	508	53	3	11	1
10	Dubravica	7	1	3	3	0	0
11	Gabela	2,440	2 046	32	324	24	14
12	Gnjilišta	345	338	1	0	0	6
13	Gorica	456	380	65	1	4	6
14	Grabovina	947	817	29	57	29	15
15	Hotanj	275	178	93	0	4	0
16	Jasenica	165	1	157	0	0	7
17	Klepci	417	14	0	383	13	7
18	Lokve	587	0	395	192	0	0
19	Opličići	1,386	108	916	357	0	5
20	Počitelj	905	172	660	20	36	17
21	Prćavci	260	260	0	0	0	0
22	Prebilovci	174	1	0	171	0	2
23	Sjekose	169	146	10	12	0	1
24	Stanojevići	194	31	163	0	0	0
25	Struga	437	284	130	2	16	5
26	Svitava	319	317	0	0	0	2
27	Ševaš Njive	262	69	191	0	2	0
28	Šurmanci	403	354	47	0	2	0
29	Tasovčići	1 675	294	511	698	138	34
30	Trebižat	1 399	1,371	9	1	11	7
31	Višići	1,788	1 207	528	23	15	15
32	Zvirovići	440	431	0	2	0	7

Kultur

I Čapljina-området inkluderar kulturföreningar följande:

• HKUD Čapljina
• HKUD Sveti Ante ( Dretelj )
• HKUD Seljačka Sloga ( Trebižat )
• HKUD "Zora" Struge-Gorica
• KUD "Kolo Dubravsko" ( Bivolje Brdo )

Anmärkningsvärda invånare

Dragan Bender

Slobodan Praljak

• Dejan Aćimović (född 1963), kroatisk skådespelare
• Dragan Bender (född 1997), kroatisk basketspelare i Israels Basketball Premier League
• Milorad Ekmečić (1928–2015), serbisk historiker
• Mirsad Fazlagić (född 1943), pensionerad jugoslavisk fotbollsspelare
• Nikica Jelavić (född 1985), kroatisk fotbollsspelare
• Vukašin Mandrapa (? - 1943), serbisk-ortodoxt helgon
• Semjon Milošević (född 1979), pensionerad fotbollsspelare
• Slobodan Praljak (1945–2017), kroatisk general, politiker och författare
• Admir Salihović (född 1988), bosnisk fotbollsspelare
• Ivo Prskalo (född 1948), pensionerad jugoslavisk och australisk fotbollsspelare
• Dada Vujasinović (1964–1994), serbisk journalist och nyhetsreporter
• Jasmin Repeša (född 1961), kroatisk baskettränare
• Pamela Ramljak (född 1979), kroatisk sångerska
• Marko Vego (1907–1985), jugoslavisk arkeolog, epigraf och historiker
• Nikola Prce (född 1980), bosnisk handbollsspelare

sporter

• HNK Čapljina ( fotboll )
• GOŠK Gabela ( fotboll )
• HKK Čapljina Lasta ( basket )

Tvillingstäder – systerstäder

Se även: Lista över vänorter och systerstäder i Bosnien och Hercegovina

Čapljina är vän med:

• Koprivnica , Kroatien
• Požega , Kroatien
• Vrhnika , Slovenien

Bibliografi

• Konačni rezultati popisa stanovništva od 15. marta 1948. godine (på serbokroatiska). Vol. 9. Belgrad: Savezni zavod za statistiku i evidenciju. 1955.
• Nacionalni sastav stanovništva SFR Jugoslavije: podaci po naseljima i opštinama (på serbokroatiska). Vol. 1. Belgrad: Federal Statistical Office. 1991.
• Nacionalni sastav stanovništva SFR Jugoslavije: podaci po naseljima i opštinama (på serbokroatiska). Vol. 2. Belgrad: Federal Statistical Office. 1994.
• Nacionalni sastav stanovništva SFR Jugoslavije: podaci po naseljima i opštinama (på serbokroatiska). Vol. 3. Belgrad: Federal Statistical Office. 1994.
• Nacionalni sastav stanovništva: rezultati za Republiku po opštinama i naseljenim mjestima 1991 (på serbokroatiska). Sarajevo: Republiken Bosnien och Hercegovinas statliga statistikbyrå. 1994.
• Popis stanovništva 1953 (på serbokroatiska). Vol. 11. Belgrad: Federal Statistical Office. 1960.