Ädelstensindustrin på Grönland

Exempel på en rå rosa safir, mineralet korund

Ädelstenar har hittats på Grönland , inklusive diamant , rubin , safir , kornerupin , tugtupit , lapis lazuli , amazonit , peridot , kvarts , spinell , topas och turmalin . De flesta av Grönlands rubin- och safirförekomster ligger nära byn Fiskenaesset/ Qeqertarsuatsiaat på sydvästra kusten.

Totalt har 31 rubin- och safirförekomster bekräftats i distriktet Fiskenaesset/Qeqertarsuatsiaat. En av dessa händelser, Aappaluttoq ( ), utvecklas för en potentiell gruvdrift .

När europeiska forskare först anlände till Grönland för över 200 år sedan för att studera geologin, mötte de infödda Kalaallit ( grönländska inuiter ) som redan var bekanta med den röda ädelstensrubinen.

De infödda invånarna fortsatte att hjälpa de europeiska upptäcktsresande med deras rubinutforskning, vilket ledde dem till ett halvdussin platser, utspridda över hundra mil längs Grönlands sydvästra kust, känd som Kitaakusten.

Gemmologi

Rubin och rosa safir är de röda och rosa varianterna av mineralet korund , ett aluminiumoxidmineral Al2O3. Den rosa/röda färgen bildas i korund genom att tillföra grundämnet krom till dess kristallstruktur. Spektroskopi av rubiner från Aappaluttoq-förekomsten på Grönland bekräftar närvaron av krom samt visar absorption i UV-området, vilket indikerar hög Fe (järn)-halt.

Egenskaper som rapporterades i Thirangoon, 2009, inkluderar:

de flesta av de undersökta kristallerna innehöll bohmit- eller kaolinitkristaller . Närvaron av dessa mineraler indikerar att proverna inte värmebehandlades.
laserablationsstudier bekräftar närvaron av spårämnen Ti, V, Cr, Fe och Ga, som liknar rubiner från andra källor. Aappaluttoq-prover innehöll hög Fe, låg V och låg Ga-halt. Kromhalten varierade stort beroende på färgen på proverna, allt från ljusrosa till mörkrött.
population-field plotting av spårämnen visar en god separation av Aappaluttoq rubiner från många andra källor.
inneslutningar (identifierade av Raman-spektrometri) som noterades i provsviten som undersöktes inkluderar: bohmit , katapleit, klorit , kordierit , korund , kosalit , dolomit , fältspat , magnesit , margarit , glimmer , pargasit , pyroxen , sillimanit , och sapp . Andra inneslutningar som observerades inkluderade iriserande fina nålliknande inneslutningar (möjligen rutil), moln av reflekterande tunna filmer och iriserande blodplättar. Många prover visade lamellartad tvilling.

Geologi

Rubinavlagringarna i Fiskenæsset är arkaenåldrade och är kontaktmetasomatiska ersättningar i glimmeranortositer . Korund bildas lokalt i både regionala och kontaktmetamorfa miljöer, såväl som i hydrotermiska miljöer. Rubinbärande metasomatiska zoner bildas typiskt längs amfibolitens hängväggkontakt av kromitlagret och ackumulerade Fiskenæsset-anortositkomplex i omedelbar närhet av förändrade ultramafiska bergarter. Rubinbärande zoner kan individuellt mäta upp till 20 meter i tjocklek och upp till 200 meter i längd. De kan förekomma som enstaka visningar, men finns vanligtvis i anpassningar av flera visningar, med några av händelserna som The Ruby Island Line kollektivt upp till 3,5 kilometer i slaglängd och så mycket som 100 meter i bredd.

Historia

År 1966 upptäcktes rubin av ädelstenskvalitet i en häll på vad som blev känd som Ruby Island av Dr. Martin Ghisler, med Geological Survey of Denmark and Greenland (GEUS). Ghislers scouter och stödpersonal hämtade mycket från kunskapen om den infödda befolkningen i den närliggande byn Qeqertarsuatsiaat (tidigare Fiskenaesset ). Prospekteringsteamet upptäckte rubin i samband med mineralerna safirin , kornerupin , pargasit och flogopit , vilket bekräftar sex rubinavlagringar i Fiskenaesset-distriktet.

Under 1970-talet utforskade juniora kanadensiska gruvbolag, bland dem Platinomino, Fiscannex och Valhalla, regionen efter kromit och platina och försökte, utan framgång, att kommersialisera rubinförekomsterna nära Fiskenaesset.

Peter Appel (1995) vid Danmarks och Grönlands geologiska undersökning publicerade en översikt av de sex rubinfyndigheter som då var kända i Fiskenaesset-distriktet och insåg tillräcklig potential för att uppmuntra ytterligare utforskning. Baserat på hans rekommendationer, konsoliderade två oberoende geologer vid namn Bill Brereton och Bill Anderson markinnehavet vid Fiskenaesset.

Utforskning

2004 förvärvade True North Gems Inc., ett offentligt kanadensiskt junior prospekteringsföretag som grundades för att söka efter färgade ädelstenar på höga nordliga breddgrader, fastigheten Fiskenaesset från Brereton och Anderson och identifierade Grönlandsrubyn som en viktig förekomst av färgad ädelsten. Företaget motiverades av framgångarna för sina konkurrenter i de kanadensiska diamantfälten med början 1991.

True North Gems anlitade lokala invånare från Qeqertarsuatsiaat och Nuuk, Grönlands huvudstad, för att hjälpa till att utforska distriktet och ökade under de kommande tre åren antalet kända rubinförekomster från sex till tjugonio. De bulkprovtog de viktigaste fyndigheterna. True North Gems betalade för att kanadensiska ädelstens- och smyckeexperter skulle komma till samhället och utbilda lokalbefolkningen för att hjälpa dem att utveckla en stugindustri som tillverkar rubinsmycken och monterar samlarexemplar.

Under fyra år mellan 2004 och 2008 har True North samlat in totalt tretton minibulkprover; från sju rubinvisningar: Siggartartulik; Nedre Annertusoq; Övre Annertusoq; Kigutilik; Ruby Island; Qaqqatsiaq; och Aappaluttoq. Under 2004 och 2005 samlade True North tre ton prover från var och en av Siggartartulik, Lower Annertusoq, Upper Annertusoq, Kigutilik, Ruby Island och Qaqqatsiaq. 2006 hämtade True North 30 ton från Kigutilik och från Aappaluttoq. Under 2007 samlade True North tre separata prover på Aappaluttoq på totalt 82,8 ton. Under 2008 samlades ytterligare 125 ton material in från Aappaluttoq genom sprängning och 30-40 ton rubinbärande överlagringar samlades in. Hittills har True North Gems inte sålt något rubinmaterial eftersom det inte är tillåtet att göra det förrän det har fått ett gruvtillstånd.

Under 2007 och 2008 borrade True North Gems en rubinfyndighet i Fiskenaesset-distriktet på en plats som heter Aappaluttoq. Totalt genomfördes 6 974 meter diamantborrning i 65 hål. Rubin och rosa safir hittades i 48 av hålen. Vid Aappaluttoq sker mineraliseringen av rubin och rosa safir i ett korund (ruby-safir) förändringsband som uppvisar kontinuitet från dike-till-dike och borrhål-till-borrhål. Detta korundband är inrymt i en bredare flogopit- och pargasitberikad förändringszon, kallad Host Zone Alteration. Rubinmineraliseringen vid Aappaluttoq-prospektet har spårats i borrningar och ytexponeringar över en strejklängd på 135 meter och ett vertikalt djup på 143 meter. Den nära associerade Aappaluttoq Deep Zone har nu spårats vid borrning över en strejklängd på 85 meter och fortsätter till vertikala djup på 70–143 meter under ytan. Båda zonerna förblir öppna under strejken och till djupet.

Den 17 maj 2011 tillkännagavs en första resursberäkning för Aappaluttoq. Resursen inkluderade indikerade resurser på 189 150 ton material som rymmer 59 miljoner gram (296 miljoner karat) korund och drog slutsatsen att ytterligare 21 miljoner gram (109 miljoner karat) material fanns i Aappaluttoq till ett djup av 65 meter. Depositionen förblir öppen under strejken och till djupet. Resursen är National Instrument 43-101-kompatibel och är den första färgade ädelstensresursen som någonsin publicerats under dessa lagar.

True North Gems har initierat en socioekonomisk konsekvensbedömning i väntan på en kommersiell rubinbrytning. Intressentmöten hölls i Nuuk och Qeqertarsuatsiaat i februari 2011. Bolagets förslag för den potentiella gruvdriften mottogs väl vid mötena och fler diskussioner kommer att föras med avseende på frågor som tagits upp; särskilt utbildning, sysselsättning och ytterligare uppmuntran av lokala ädelstens- och smyckesinitiativ. Företagets formella ansökan om ett utkast till exploateringslicens (gruvdrift) lämnades in i juni 2011 och godkändes i juni 2013. Offentliga utfrågningar för företag och myndigheter hölls i augusti 2013. I mars 2014 beviljades företaget en exklusiv 30-årig exploatering ( gruvdrift) licens för Aappaluttoq.

Företaget anklagades för att avskräcka byborna från Qeqertarsuatsiaat och på andra håll på Grönland från att komma in i området för deras aktiva utforskning för att avlägsna rubiner, trots att det hävdades att grönländarna hade rätt till mineraltillgång enligt "sektion 32" i landets mineral Resurslagen administreras av Bureau of Minerals and Petroleum (www.bmp.gl). Sektion 32 argumenterades för att bekräfta inte bara infödda människors rätt till tillträde till marken för att jaga och fiska och leta efter mineraler för sina egna ändamål, utan också för att överlämna rubinmaterial av ädelstenskvalitet, även på andra parters lagliga prospekteringslicenser. Senare juridisk tolkning fastställde att rätten till mineraltillgång inte sträckte sig till avlägsnande av ädelstensmaterial. Denna tolkning bestreds bland annat med motiveringen att Danmark som en underskrift till FN:s deklaration om urfolksrättigheter skulle tillåta sådan verksamhet som en hållbar försörjningsmöjlighet.

Unionen den 16 augusti skapade en papper och elektronisk e-postanmälan till stöd för deras sak. De fick över 3 500 namnunderskrifter från ett land med endast 57 000 människor, cirka 4,5 % av befolkningen. Ytterligare 1000 personer skrev under internationellt över internet.

I december 2009 antogs en ny mineraltillgångslag som bland annat skapade ett rättssystem för småskalig prospektering och brytning av mineraler. Dessa bestämmelser var specifikt och uteslutande utformade för att ge grönländare möjlighet att erhålla gruvrättigheter med ett förenklat system och reducerade avgifter.

Unionen den 16 augusti hävdar att grönländarna inte har råd med kostnaden för tillstånden och att det nya tillståndssystemet är för komplext och hävdar att BMP:s agerande visar att regeringen gynnar utländska gruvintressen framför grönländare. Antalet tillstånd som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ökar sakta.

Unionen den 16 augusti söker lagstiftarna att upprätthålla sina konstitutionella anspråk på traditionella rättigheter enligt sektion 32 i minerallagen och därigenom skapa möjligheten för ansvarsfull småskalig gruvdrift.

Se även

Anteckningar

Anderson, WJ, 1995, Economic geology and exploration potential of the Frederikshab Isblink – Sondre Stromfjord area: Greenland Geological Survey Open File Series 94/18, 30 pp.
Boggild, OB, 1953, Grönlands mineralogi: Meddr. Grönland, v. 149, n. 3, 442 sid.
Geisler, RA, 1976, Rubinavlagringarna vid Fiskenaesset, Grönland: Canadian Gemmologist, v. 1, n. 2, sid. 4.
Ghisler, M. och Windley, BF, 1967, The chromite deposits of the Fiskenaesset region, west Greenland: Greenland Geological Survey Report No. 12, 39 pp.
Giesecke, KL, 1833, Mineralogiske Rejse I Gronland (1806–1813): vid CF Jornstrop v. 35.
Hughes, RW, 1997, Ruby and sapphire: RWH Publishing, Colorado, 511 s.
Petersen, OV och Secher, K., 1993, The minerals of Greenland: Mineralogical Record, v. 24, n. 2, 88 sid.
Rohtert, WR och Ritchie, MR, 2006, Tre parageneser av rubin och rosa safir upptäcktes vid Fiskenaesset, Grönland: Gems and Gemology, v. 42, n. 3, sid. 149-150.
Thirangoon, K., 2009, Rubin och rosa safir från Aappaluttoq, Grönland. Status för pågående forskning. GIA Laboratory, Bangkok.
Weston, BCP, 2009, 2008 Rapport om fältaktiviteter för Rubinprojektet Fiskenaesset, Grönland. 43-101 rapport, True North Gems, Inc.

externa länkar