Sagan om pajen och Patty-Pan


Sagan om pajen och Patty-Pan
The Tale of the Pie and the Patty-Pan cover.jpg
Första upplagans omslag
Författare Beatrix Potter
Illustratör Beatrix Potter
Land England
Språk engelsk
Genre Barn böcker
Utgivare Frederick Warne & Co.
Publiceringsdatum
 oktober 1905
Mediatyp Tryck (inbunden)
OCLC 12533701
Föregås av Sagan om fru Tiggy-Winkle 
Följd av Sagan om Mr Jeremy Fisher 
Text
The Tale of the Pie and the Patty-Pan på Wikisource

The Tale of the Pie and the Patty-Pan ( ursprungligen The Pie and the Patty-Pan ) är en barnbok skriven och illustrerad av Beatrix Potter , och publicerad av Frederick Warne & Co. i oktober 1905. Den berättar om en katt som heter Ribby och en tebjudning hon håller för en hund som heter Duchess. Det uppstår komplikationer när hertiginnan försöker ersätta Ribbys muspaj med sin egen kalv- och skinkapaj, och sedan tror att hon har svalt en liten plåtform som kallas en patty-panna. Dess teman är etikett och sociala relationer i en liten stad.

En version av berättelsen komponerades av Potter 1903, men avsattes för att utveckla andra projekt. År 1904 misslyckades hon med att slutföra en bok med barnrim för Warnes, och berättelsen från 1903 accepterades i dess ställe. Potter utvecklade sin inställning och story och utvecklade berättelsen mer fullständigt innan publiceringen. Illustrationerna föreställer stugorna och trädgårdarna i Sawrey, en by i Lake District nära Potter's Hill Top farm, och har beskrivits som några av de mest utsökta Potter som någonsin producerats. Ribby modellerades på en katt som bor i Sawrey, hertiginna på två Pomeranians som tillhör Potters granne Mrs Rogerson, Tabitha Twitchit på Potters katt på Hill Top och Dr Maggoty på skatorna i London Zoological Gardens .

Sagan publicerades ursprungligen i en större storlek än Potters tidigare böcker, men förminskades på 1930-talet för att få den i linje med de andra böckerna i Peter Rabbit-serien. Den fick sin nuvarande titel vid den tiden. Potter förklarade sagan som hennes nästa favorit till The Tailor of Gloucester . Beswick Pottery släppte porslinsfigurer av sagans karaktärer under senare hälften av 1900-talet, och Schmid & Co. släppte en speldosa på 1980-talet.

Utveckling och publicering

Det stabila huset på Hill Top , de betande korna och katten "förmedlar en känsla av fast respektabilitet" i frontispicen.

Familjen Potter sommar då och då på Lakefield, ett lanthus i byn Sawrey . "De kom med sina tjänare, deras vagn och par, och Miss Potter med sin ponny och phaeton ," mindes en invånare i byn. "Miss Potter var om att byn skissade överallt och kom ofta hem till oss."

Nära Lakefield och utanför vägen i sin egen inhägnad fanns tre bostäder som kallas Lakefield Cottages. Herr Rogerson, en trädgårdsmästare och vaktmästare på Lakefield, bodde i en av stugorna, och så småningom skulle hans frus två pomeranians - Darkie och Duchess - bli modeller för Potters fiktiva hertiginna. Darkie hade en fin svart man, men hertiginnan var mer intelligent och kunde sitta upp med en sockerbit balanserad på näsan.

Sommaren 1902 skissade Potter inredningen av den tredje Lakefield Cottage som tillhörde en Mrs Lord. Dessa ritningar inkluderade en akvarell och penna-och-bläckskisser av vardagsrummet, penna-och-bläckskisser av krukorna med pelargoner på vardagsrummets fönsterbräda, entrégången, skafferiet, trappan, några av de rum på övervåningen och detaljer om de snidade ekmöblerna. I några av skisserna skisserade Potter en katt ungefär. Hon skissade också byn inklusive den sluttande stigen ner till Lakefield Cottages och postkontorets dörr. Dessa blev bakgrunderna till The Pie och The Patty-Pan .

Under en regnig semester i Hastings i slutet av november 1903 beskrev Potter en berättelse om en katt, en hund och en tebjudning som hon kallade Something very very NICE . Hon diskuterade Lakefield-skisserna som bakgrund till berättelsen med Warne. Han föreslog en volym i stort format som liknar L. Leslie Brookes Johnny Crow's Garden för att göra rättvisa åt detaljerna i illustrationerna, men hela projektet lades åt sidan när Sagan om Benjamin Bunny och Sagan om två dåliga möss valdes ut för utveckling och publicering 1904.

Potter hade länge velat utveckla en bok med barnrim, men ett sådant projekt lämnade Warne kall. Rim var redan väl representerade i företagets katalog, och Warne kände att Potters otyglade entusiasm för genren skulle göra projektet till en huvudvärk för honom. Tidigare hade han försökt avskräcka Potters intresse för ramsor, och trott att hennes egna berättelser var överlägsna, men hon fortsatte. Han gick motvilligt med på en bok med rim för 1905, men Potter hade den inte klar i slutet av 1904, så han accepterade tefestsagan istället. Tidigt 1905 beslutades att boken skulle ges ut i slutet av året.

Skåpkärlek av britten Riviere föreställer Potters kusin Kate. Verket parodierades av Potter i illustrationen av hertiginnan som letade i Ribbys skåp efter muspajen.

I mars 1905 var Potter angelägen om att börja arbeta med sagan. Hon tyckte att versionen från 1903 var för tunn och skrev om hela historien, och behöll katten Ribby och hunden hertiginnan som de centrala karaktärerna samtidigt som hon utvecklade inställningen och utvecklade en starkare handlingslinje. Det bestämdes att sagan skulle publiceras i ett format som är något större än hennes tidigare produktioner med tio fyrfärgsillustrationer och andra illustrationer i penna och sepia bläck.

Liksom sagans följeslagare som utspelar sig i Newlands Valley , The Tale of Mrs Tiggy-Winkle , utspelar sig katt- och hundhistorien på en verklig plats, Near Sawrey , och är den enda Potter-sagan som refererar till Sawrey vid namn. Tabitha Twitchit kommenterar föraktfullt sin kusins ​​val av festgäst: "En liten hund , verkligen! Precis som om det inte fanns några KATTER i Sawrey!" Karaktärerna i berättelsen var modellerade på verkliga individer. Ribbys motsvarighet bodde i Sawrey, och Tabitha Twitchits motsvarighet bodde på Hill Top, även om hennes fiktiva butik ligger i närliggande Hawkshead . Dr. Maggotty hämtades från skator i Londons zoologiska trädgårdar . Potter gjorde anteckningar i sin skissbok om fågelns anatomiska struktur och färgen på dess fjädrar: "Brown black eye, nos a little hookier than jackdaw , less feathered." Fågelns svans var över hälften av dess totala längd, noterade hon, och dess fjädrar var "mycket blå" och delar var gröna.

Hertiginnan letar efter muspajen

Illustrationerna föreställer byns trädgårdar, stugor och, i bakgrunden av frontispicen, Hill Top . Även om den riktiga hertiginnan bodde på Lakefield Cottages, i berättelsen blev hennes hem Buckle Yeat, en pittoresk stuga i byn, och hertiginnan visas i dess trädgård och läser Ribbys inbjudan. I illustrationen av hertiginnan som lämnar hemmet med sin kalv- och skinkapaj i en korg, tog Potter en konstnärlig licens och kombinerade dörröppningen till byns postkontor med Buckle Yeat-trädgården. Potter var helt trogen livet i byn och inkluderade till och med mönstren som Mrs. Rogerson bar på pumpen i illustrationen som visar hertiginnan som står på Lakefield Cottages veranda och håller i en bukett. Illustrationen av hertiginnan som står på en röd soffkudde målades i Melford Hall och Potters unga kusin Stephanie Hyde Parker fick sätta lite röd färg på kudden. Hon undrade senare om Potter tog bort den.

Mot slutet av maj 1905 skickade Potter illustrationerna till Warne för hans recension och skrev: "Jag tror att den lovar att bli en vacker bok." Han kritiserade en bild på katten och Potter skrev till honom, "Om du fortfarande känner dig tveksam till den lilla katten - kommer du att skicka tillbaka den till mig på en gång... Jag känner mig inte helt nöjd med ögonen på det stora huvudet, men jag tror att jag kan få det rätt, genom att försiktigt ta ut lamporna, om du ber Hentschel att inte göra det innan vi har bevis. Teckningen blir alldeles för skavd."

Den 25 maj bad Warne Potter att skicka honom en av de två dummyböcker hon hade i sin ägo för att kontrollera storleken på plåtarna innan hon fortsatte med skrivarblocken. Han tyckte att det var "för mycket böj" kring hundens nos och delningen mellan benen var oklar. Han höll tillbaka de två plåtarna för Potters inspektion innan han skickade iväg dem för att göra blocken. Den 26 maj fick han ytterligare två original och det cirkulära porträttet av katten till omslaget. Han tyckte att bakgrunden till färgillustrationen av Ribby och hertiginnan som satt vid bordet var för ljus, men gillade skisserna med penna och bläck. Potter kämpade med hundillustrationerna och skickade till Warne ett fotografi av sin hundmodell för att bevisa att hundens ruff var lika stor som hon hade avbildat den.

Huvudgatan i Sawrey fotograferad av Potters far i maj 1913

Potters egen tredörrarsugn, hennes hjärtan, hennes inomhusväxter, hennes kröningstekanna och hennes vattenpump är minutiöst detaljerade med mer färg än i andra produktioner. Originalutgåvans stora format, bildtexterna som åtföljer helsidesfärgillustrationerna och den enstaka bristen på koordination mellan bild och text visar alla Potters förtjusning över bilderna, ibland på bekostnad av texten.

En av illustrationerna stämde inte riktigt med Potters text. Hon ändrade ritningen och skrev Warne, "Jag har ändrat ugnen eftersom den kommer att spara en hel del korrigeringar. Jag gjorde en bra affär med katten men hon tittar fortfarande på den översta. Jag tror inte att det betyder att hon pratar om båda ugnarna ... Jag tror aldrig att jag på allvar har övervägt pajens tillstånd men boken löper en viss risk att bli överkokt om den håller på mycket längre! Jag är ledsen för den lilla hundens nos. Jag såg den var för skarp. Jag tror att jag har fattat rätt. Jag tänkte förklara ugnarna med att säga att mitthandtaget är väldigt styvt så att Duchess drar slutsatsen att det är en bluff;–som den lägsta. Jag tror att bara två sidor vill bytas; Jag tror att det kommer rätt."

Ritningarna var färdiga och i början av juni 1905 godkände Warne. Potter skrev att hon var glad att han gillade teckningarna, och "om boken skrivs ut bra, kommer den att bli min nästa favorit till Tailor . Hon var pigg när boken blev färdig och skrev Warne att hon ville sätta sig i framtiden innan hon åkte till en semester i Wales.I Merioneth fick hon hans frieribrev den 25 juli och accepterade, men han dog plötsligt och oväntat den 25 augusti 1905 innan ett äktenskap ägde rum. Potter blev djupt deprimerad och var sjuk i många veckor. Men hon samlade sig till slutföra de två sista berättelserna hon hade diskuterat med honom: The Pie and the Patty-Pan och The Tale of Mr. Jeremy Fisher .

The Pie and the Patty-Pan publicerades i oktober 1905 i stort format, prissatt till en shilling, och tillägnad Joan, det sjätte barnet till Potters tidigare guvernör Annie Carter Moore, och till Beatrix, Mrs Moores nyfödda och Potters gud- dotter: "För Joan, att läsa för Baby". The Pie var den första av Potters böcker som publicerades i ett format större (177 mm gånger 138 mm) än standardstorleken (139 mm gånger 104 mm) för Peter Rabbit-böckerna; och den första av hennes böcker som integrerar penna-och-bläck- och färgillustrationer mellan sina tavlor.

Bokens slutsatser hade förbisetts. Potter skrev till företaget: "Jag drar slutsatsen att det inte finns tid att få en slutgiltig design gjord - om inte Mr. Stokoe redan har designat en - jag har inget emot det på ett eller annat sätt; jag hade börjat klottra något men det ser ut som ett lite stel." Mr. Stokoe designade uppenbarligen inte någon eftersom slutpapperna var antingen enfärgade vita eller fläckiga lavendel. Flera år senare ersattes de med en design med en paj och en pajform och omslagsillustrationen ändrades till Ribby som sitter vid elden. På 1930-talet reducerades bokens storlek för att få den i linje med resten av Peter Rabbit-böckerna. Titeln ändrades vid den tiden till The Tale of the Pie and the Patty-Pan .

Potter förklarade sagan som hennes nästa favorit till The Tailor of Gloucester . Bilderna är några av de vackraste Potter som någonsin skapats, särskilt blommorna i dörröppningarna och trädgårdstomterna. Färgerna i illustrationerna är inte de dämpade bruna och gröna som läsaren förväntar sig i en Potter-illustration, och det är inte heller de kontrasterande färgerna som de dämpade röda och blåa som Potter använder ibland för att ge sina illustrationer en färgklick. Istället är färgerna ljusa apelsiner, violer och gula färger som sällan ses i hennes andra böcker. Till och med Ribbys lila klänning och hertiginnans svarta man illustrerar Potters oro för färg i den här boken.

Komplott

"Once upon a time", Ribby, en "Kitt-katt" bjuder sin vän, en hund som heter Duchess på te med planer på att servera henne "något så mycket trevligt" bakat i en pajform med rosa kant. Ribby lovar hertiginnan att hon ska ha entrén helt för sig själv, och Ribby kommer att äta muffins. Hertiginnan accepterar inbjudan med glädje men hoppas att hon inte kommer att serveras muspaj. Duchess äcklas av Mouse som en måltid, och överväger att skriva till Ribby för att berätta detta, men kan inte förmå sig att göra det.

Duchess hade planerat att bjuda Ribby på te, i hopp om att servera Ribby en kalv- och skinkapaj, även bakad i en pajform med rosa kant (båda pajfaten köptes i butiken till Tabitha Twitchets, Ribbys kusin). Hertiginnan läser inbjudan igen och inser att hon kommer att få möjlighet att byta pajer när Ribby går för att köpa te, socker och marmelad. Duchess's pie behöver bara kokas så blir den klar. Ribby har två ugnar, den ena ovanför den andra, och hon sätter sin muspaj i den nedre ugnen av rädsla för att den högre ugnen ska överstekt pajen. Hon gör i ordning huset, dukar och går för att köpa te, marmelad och socker. Hertiginnan har under tiden lämnat hemmet med sin skink- och kalvpaj i en korg, passerar Ribby på gatan och skyndar vidare till Ribbys hus. Hon lägger in sin paj i den högre ugnen och letar snabbt efter muspajen (som hon inte hittar eftersom hon försummar att leta i den nedre ugnen). Samtidigt köper Ribby sina matvaror i sin kusin, Tabitha Twitchets, butik. Efter ett trevligt skvaller med sin kusin, informerar Ribby Tabitha om hennes kommande te med hertiginnan. När Ribby går, muttrar Tabitha nedstämd om hur hon ogillar Duchess the Dog. När Ribby kommer hem smyger hertiginnan ut genom bakdörren. Vid utsatt tid dyker hertiginnan upp vid Ribbys dörr och teet börjar. För ett ögonblick distraherad ser hertiginnan inte vilken ugn Ribby öppnar för att ta bort pajen. Hertiginnan äter girigt och tror att hon äter sin skink- och kalvpaj. Hon undrar vad som har hänt med biffpannan hon lagt i sin paj, och när hon inte hittar den under skorpan är hon övertygad om att hon har svalt den. Hon sätter upp ett tjut; Ribby är förvirrad och irriterad, men när hertiginnan är övertygad om att hon håller på att dö. Ribby går med på att gå och hitta Dr Maggoty, en skatdoktor.

Duchess lämnas ensam, sittande vid den öppna spisen, och upptäcker sin kalvkött och skinka paj (överkokt) i ugnen. Hertiginnan inser att hon åt muspaj. Eftersom hon vet att hon inte kan förklara sin kalv- och skinkapaj till Ribby, lägger hon den utanför bakdörren för att smyga tillbaka och bära hem den efter att hon har gått. Ribby och Dr Maggoty anländer och efter mycket tjafs tar hertiginnan ledigt, bara för att upptäcka att skatan (som har gått vid bakdörren) och ett par kakor har ätit upp hennes kalv- och skinkapaj när hon kommer tillbaka för att hämta den. . Ribby hittar senare resterna av den krossade pajfatet och bifffatet utanför bakdörren och förklarar, "Nå, det har jag aldrig gjort! ... Nästa gång jag vill ge en fest – jag bjuder in kusin Tabitha Twitchit!"

Vetenskapliga kommentarer

M. Daphne Kutzer, professor i engelska vid State University of New York i Plattsburgh vid tiden för hennes Beatrix Potter: Writing in Code (2003) tror på The Pie och dess två omedelbara föregångare (sagorna om Two Bad Mice och Mrs. Tiggy -Winkle ) är övergångsverk i Potters liv och litterära karriär. Alla tre böckerna konfronterar innebörden av hemlighet, arbete och sociala hierarkier samtidigt som de uppvisar ett underliggande obehag med den viktorianska hemlighetens orubbliga begränsningar, och en frigörelse från de breda politiska och sociala frågorna i hennes tidigare böcker till de mer snäva politiska och sociala frågorna. arbetande bönder och människor på landsbygden.

Ruth K. MacDonald från New Mexico State University vid tiden för hennes Beatrix Potter (1986) hävdar att temat för The Pie är de mycket riktiga sociala relationerna mellan grannar i en liten stad. Hon pekar på den alltför formella kvaliteten hos breven som växlas mellan hjältinnor som ett exempel på temat, och ett annat, säger hon, är det sätt på vilket de två passerar varandra på gatan utan ett ord till varandra eftersom "de var ska ha en fest". Även om hertiginnan förmodligen inte pratar med Ribby av rädsla för att avslöja sin plan att byta pajer, pratar Ribby förmodligen inte med hertiginnan av en överdriven känsla av artighet eller för att hon har bråttom. När festen äger rum är hertiginnan angelägen om att komma i tid, men inte för tidigt, och slentrar utanför Ribbys stuga innan hon levererar sin mest "snälla lilla tappning" och frågar "Är mrs. Ribston hemma?" MacDonald noterar att dessa tillfällen inte bara understryker de utarbetade beteendekoderna Potters fiktiva djur observerar utan, i förlängningen, byborna i Sawrey. För Potter var resultatet av en sådan utarbetad etikett ett meningslöst, förvrängt beteende. Ändå förblir katten och hunden vänner i slutet av berättelsen, och genom att noggrant undvika alla kränkningar upprätthålls deras sociala anspråk och etikettkoder.

Handelsvaror

Potter hävdade att hennes berättelser en dag skulle bli barnkammareklassiker, och en del av processen för att göra dem så var marknadsföringsstrategin. Hon var den första som utnyttjade de kommersiella möjligheterna med sina karaktärer och berättelser med spin-offs som en Peter Rabbit-docka, ett opublicerat Peter Rabbit-brädspel och en Peter Rabbit plantskola tapeter mellan 1903 och 1905. Liknande "side-shows" (som hon kallade spinoffs) genomfördes under de följande två decennierna.

1947 gav Frederick Warne & Co. Beswick Pottery of Longton, Staffordshire rättigheter och licenser att producera Potter-karaktärerna i porslin. Ribby som kommer från gården med smör och mjölk släpptes som statyett 1951; Hertiginna med en bukett blommor 1955; Hertiginna som håller i skink- och kalvpajen 1979; och Ribby och den trasiga pajfatet 1992. En tablå med begränsad upplaga föreställande Duchess and Ribby producerades först 2000.

Schmid & Co. i Toronto och Randolph, Massachusetts beviljades licensrättigheter till Beatrix Potter 1977. En speldosa som spelade " Music Box Dancer " och toppad med en porslinsfigur av hertiginna som håller i en bukett släpptes 1980.

Omtryck och översättningar

Från och med 2010 finns alla Potters 23 småformatsböcker kvar i tryck och tillgängliga som kompletta uppsättningar i presentationslådor och som en 400-sidig omnibus. Första upplagan och tidiga omtryck av The Pie erbjuds av antikvariska bokhandlare. The Pie fanns tillgänglig som en inbunden volym men också i pocket, ljudbok och elektroniska format.

De engelska utgåvorna av böckerna bar fortfarande Frederick Warne-avtrycket 2010 även om företaget köptes av Penguin Books 1983. Tryckplåtarna för Potter-böckerna gjordes om från nya fotografier av originalteckningarna 1985, och alla 23 volymer släpptes. 1987 som The Original and Authorized Edition .

Potters böcker har översatts till nästan trettio språk inklusive grekiska och ryska. 1986 observerade MacDonald att Potter-böckerna hade blivit en traditionell del av barndomen i både engelsktalande länder och de där böckerna hade översatts.

Anteckningar

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Tale_of_the_Pie_and_the_Patty-Pan&oldid=1141763902 "