Sonen till sju mödrar
| The Son of Seven Mothers | |
|---|---|
.png) Illustration av John Batten för Joseph Jacobs Indian Fairy Tales (1892).
| |
| Folksagan | |
| namn | Sonen till sju mödrar |
| Också känd som | Sonen till de sju drottningarna |
| Aarne–Thompson- gruppering | ATU 462, "The Outcast Queens and the Ogress Queen" |
| Land | Indien |
| Publicerad i |
|
| Relaterad | |
The Son of Seven Mothers eller The Son of Seven Queens är en indisk folksaga, först publicerad i slutet av 1800-talet av författaren Flora Annie Steel . Den klassificeras i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som ATU 462, "The Outcast Queens and the Ogress Queen".
Källor
Enligt RC Temple samlades sagan av författaren Flora Annie Steel från en Purbia-pojke som bodde i Firozpur och publicerades i tidningen Indian Antiquary .
Sammanfattning
Sagan, som Steel hade publicerat den, fick titeln The Son of Seven Mothers . Folkloristen Joseph Jacobs återpublicerade den i sin bok Indian Fairy Tales , med titeln The Son of Seven Queens .
.png)
En kung har sju fruar, men ingen son ännu. En fakir kommer till honom och förutspår att en av hans drottningar ska föda en son till honom. Kungen beordrar förberedelser för en storslagen fest. Medan allt håller på att ställas upp går kungen ut på jakt, trots varningar från en av hans fruar. Han ser ett vitt rådjur i skogen och blir förvirrad av att fånga det. Han galopperar efter den och når en eländig hydda i skogen.
Kungen går in i kojan och ser en gammal kvinna arbeta vid spinnhjulet. Hon ropar efter sin dotter och en vacker vithyad och guldhårig kvinna. Hon tar en drink vatten, och genom att titta in i hennes ögon inser kungen att hon är den vita hinden. Han blir hänförd av hennes skönhet och vill ta henne som sin nästa fru. Hon håller med, med villkoret att han tar ut ögonen på de andra drottningarna.
Den vita bakkvinnans grymma önskan utförs, och hennes ögon ges till hennes mamma. De sju drottningarna kastas i fängelse. I fångenskap föder en av drottningarna en son, till de andras avundsjuka. Men snart nog avtar deras svartsjuka och ger vika för omsorg och tillgivenhet, och de sju kvinnorna betraktar sonen som sitt eget barn.
Pojken skrapar fängelsets väggar för att gräva ut ett hål som är tillräckligt stort för att han ska kunna passera utåt och hämta sötsaker till de fängslade kvinnorna. En dag, när han är tillräckligt gammal, börjar han jaga större vilt åt dem med pil och båge, och möter den onda drottningen. Hon inser att pojken är son till en av de andra drottningarna och säger till honom att hon kan få honom att få tillbaka deras ögon. Pojken accepterar och får ett brev från henne, med ett kommando att döda honom så fort han levererar brevet till hennes mamma.
Under sin resa anländer pojken till ett kungarike vars prinsessa har vägrat att gifta sig med någon friare. När den här prinsessan ser pojken bestämmer hon sig för att han är den. Prinsessan läser brevet och ändrar det med en begäran om att pojken ska behandlas rätt. Pojken går till drottningens mors hydda och får av henne ögonkransen, om än saknad. Pojken återvänder hem och återställer de sju drottningarnas ögon.
När hon såg att hennes list misslyckades, säger den vita bakdrottningen till honom att han kan få "Jogis underbara ko, vars mjölk rinner hela dagen och gör en damm stor som ett kungarike". Hon ger honom också ett annat brev med ett kommando att döda honom.
Sonen till sju drottningar går till sin bruds rike, som ändrar den andra bokstaven. Pojken möter den vita bakdrottningens mor, som uppmanar honom att följa en väg med 18 000 demoner, men övertalar honom att inte vara rädd. Pojken tar Jogis ko och ger den till sin mamma och hennes meddrottningar.
Till sist föreslår den vita bakdrottningen att pojken tar med sig det miljonfaldiga riset, som bara mognar på natten, och ger honom en tredje bokstav. Pojken går ännu en gång förbi prinsessans rike, och än en gång ändrar hon brevet. Pojken går till häxkojan och hon dirigerar honom till fältet, efter en väg som myllrar av 18 miljoner demoner. Hon varnar honom för att bara få det högsta örat och att inte se tillbaka. Pojken går till risfälten, plockar det högsta örat, men tittar bakom sig och blir till en askhög.
Häxans mamma går för att kolla på pojken och hittar bara en hög med aska. Hon arbetar för att återuppliva pojken och skäller ut honom. Pojken återvänder med det miljonfaldiga riset till sina sju mammor. Med det miljonfaldiga riset blir han och hans sju mammor de rikaste människorna i kungariket, vilket påskyndar hans äktenskap med prinsessan.
Prinsessan ber sin man, son till sju mödrar, att bygga en kopia av sin fars palats och bjuda in kungen. Kungen kommer till sin sons palats med den vita bakdrottningen och ser de sju drottningarna sitta på troner. Prinsessan, hans svärdotter, kastar sig för hans fötter och berättar hela historien. Den vita hindens förtrollning på honom bryts och, tillbaka till förnuftet, beordrar kungen att den vita hinddrottningen avrättas och återställer de sju drottningarna till sitt palats.
Analys
Saga typ
Sagan är klassificerad i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som saga typ ATU 462, "The Outcast Queens and the Ogress Queen". Enligt den tyske etnologen John Bierhorst och antropologen Kirin Narayan är denna berättelsetyp "utbredd i Indien", men varianter finns registrerade från Chile, Sri Lanka och Herat, Afghanistan.
Motiv
Sagan innehåller motivet Z213 , "Hjälte 'son av sju mödrar'", samt motiv G72.2, "Svältande kvinna övergiven i grotta äter nyfött barn", och L71, "Endast den yngsta i en grupp fängslade kvinnor vägrar att äta hennes nyfödda barn”.
Varianter
Asien
Indien
I sin andra revidering av ATU-indexet lokaliserade folkloristen Stith Thompson 24 varianter av sagotypen i Indien. Forskaren Heda Jason hittade en Punjabi-variant av sagotypen i hennes tillägg från 1989 till Thompson och Warren Roberts Typer of Indic Oral Tales . Den indiske forskaren AK Ramanujan hittade varianter av sagotypen på bengali, gondi, hindi, kannada, punjabi och telugu.
Författaren Maive Stokes publicerade en indisk variant med titeln Demonen är äntligen erövrad av kungens son . I den här berättelsen ger sig sju män in i skogen och hittar en get. De tar med sig bocken. En märklig händelse inträffar med männen under de följande nätterna: när männen reser vidare blir geten varje natt en hon-demon och slukar en av dem, tills det bara finns två av dem. De två överlevande skadar hon-demonerna och överger den där. Hon-demonen blir en vacker mänsklig kvinna och lockar en förbipasserande kung. Hon-demonen gifter sig med kungen. På natten äter hon upp hans djur och lägger sina knivar i sängen hos kungens andra drottningar. Hon-demonen skyller på de sju drottningarna för dådet och kungen beordrar att de ska få ögonen urtagna och övergivna i djungeln. De sju drottningarna vandrar genom djungeln och faller ner i en torr brunn. Var och en av drottningarna föder ett barn och offrar barnet för att föda sig själv och de andra, förutom den sjunde drottningen. Hon skonar sin son och hon, tillsammans med de andra drottningarna, uppfostrar pojken. När han är fem år klättrar han upp ur brunnen för att hitta mat och vatten till sin mamma och de andra drottningarna. Hon-demon-drottningen, på grund av sina krafter, inser att de sju drottningarna bor i brunnen, och låtsas vara sjukdom och kräver att pojken ska ge henne lite tigresmjölk för hennes ögon. Prinsen tar sig an uppgiften och kräver en stor summa pengar som betalning. Han tar de sju drottningarna från brunnen, köper ett litet hus åt dem och anställer några tjänare för att hjälpa dem. Prinsen räddar en tigerunge och dess mamma ger dem dess mjölk. Hon-demondrottningen kräver då en örns fjäder. För denna uppgift dödar prinsen en orm för att skydda ett bo av örnar. Deras örnföräldrar ger honom en fjäder. Därefter ber hon-demondrottningen om nattodlande ris, som bara hennes bror har. Hon ger prinsen ett brev som ska levereras till sin bror, med ett kommando att döda pojken. Han går förbi en fakirs hus, som ändrar brevet med en begäran om att pojken ska behandlas med största respekt av hon-demonernas bror, och så blir det. Prinsen hittar också den vackra dottern till raksasha, han dödar hennes raksasha-far genom att döda en mainá-fågel, och tar henne med sig. Till sist kräver hon-demonen vatten från den glittrande brunnen från älvornas land, som prinsen skaffar. I slutet av berättelsen avslöjar prinsen för kungen att han är hans son och att de sju drottningarna är vid liv, och ber kungen att döda hon-demon-drottningen. Kungen släpper hon-demonen i djungelns brunn och prinsen och hans kungs tjänare skjuter ihjäl henne.
Stokes angav också en annan indisk variant, Brave Hirálálbásá . I den här berättelsen har en kung som heter Mánikbásá Rájá, eller Rubinkungen, sju fruar och sju söner. En dag går han i skogen och en Raksasha förvandlas till en Rani för att locka honom. Kungen blir kär i henne och tar henne som sin åttonde hustru. Varje natt slukar raksashadrottningen kungens djur och skyller på de sju drottningarna. Kungen beordrar att de ska förblindas och kasta dem i ett stort hål. Sex av drottningarna äter sina barn, men den sjunde skonar sina. För hennes handling skickar Gud henne mat att dela med de andra drottningarna. Pojken växer upp och klättrar upp ur hålet. Hans sju mödrar varnar honom för att inte gå till sin fars kungarike, men han gör det och Raksasha Rani anställer honom som hennes tjänare. Hon skickar honom efter lite rosenvatten från landet Raksashas med ett brev. I Raksashas land möter han en prinsessa som heter Sonahrí Rání ("den gyllene Rání"), med gyllene tänder och gyllene hår, kidnappad av raksashorna från hans far, Sondarbásá Rájá, trädgård. Sonahrí Rani upptäcker att brevet innehåller ett kommando att döda pojken och skriver ett nytt brev. Pojken tar rosenvattnet och för det till raksasha raní. Hon skickar honom sedan efter blommor och ger honom ett nytt brev med ett kommando att döda honom. Pojken går förbi Sonahrí Ranís hus, som ändrar brevet igen. Prinsen Hiralal pratar med en raksasha-mormor och får av henne en salva och en burk med de sju drottningarnas ögon. Han återvänder hem och återställer drottningarnas syn, och tar med sig blommorna till Raksasha-Raní. Den onda drottningen ger honom ett tredje brev och en begäran om en sári från landet Raksashas. Sonahrí Raní ändrar den tredje bokstaven. Hiralal lurar Raksasha-mormor att ge honom en fågel - en kakadua - som innehåller Raksasha-Ranis själ. Han dödar Raksasha som kidnappade Sonahrí Raní och tar henne med sig som sin brud. Hiralal räddar de sju drottningarna från hålet och köper en herrgård åt dem som hans brud. Hiralal ger Raksasha-Raní ett knippe blommor istället för sári hon frågade. Hiralal övertygar sedan sin far att bygga ett järnhus och locka in Raksasha-Rani. Efter att Raksasha-Rani låsts in i järnhuset, tar Hiralal fram kakaduan och visar den för den onda drottningen, som förvandlas till ett monster i ett tillstånd av panik. Hiralal vrider sig på fågelns nacke, och Raksasha-Rani dör äntligen. Hiralal avslöjar hela sanningen för sin far. Kungen ber om drottningarnas förlåtelse och återställer dem till sina rätta platser.
Den brittiske pastorn James Hinton Knowles publicerade en Kashmiri- variant med titeln The Ogress-Queen . I denna berättelse har en kung sju fruar, men ingen son. En dag hittar han en vacker älva i skogen. Fe erbjuder sig att uppfylla kungens käraste önskan (att få en son), i utbyte mot att gifta sig med honom. Fe gifter sig med kungen, och hans sju medfruar blir gravida. Fen, faktiskt en rakshasí, går ut på natten för att äta upp djuren i stallet. Kungens tjänare märker att djuren försvinner, och fen säger att hon kan hitta den skyldige. Hon dödar ett får och smetar ut munnen på de sju medfruarna och skyller händelserna på dem. Lurad av tricket beordrar kungen att drottningarna ska förblindas och begravas i en torr brunn utanför staden. Nere i brunnen, för att avvärja hunger, erbjuder sex av drottningarna sitt eget barn för att mata de andra, men den sjunde skonar sin egen son och uppfostrar honom i brunnen. Efter 6 år tar drottningarna upp pojken ur brunnen; han stjäl mat från palatset till sig själv och till de andra drottningarna. En dag måste kocken åka iväg för sin mors kremering och låter pojken laga maten åt kungen. Kungen äter maten som pojken lagat och komplimangerar kockens maträtt, men kocken säger till honom att det var pojken som gjorde det. Kungen blir förtjust i pojken. År senare träffar pojken den onda drottningen och avslöjar henne på ett naivt sätt hela sin livshistoria. Den onda drottningen låtsas vara sjukdom och säger att hon behöver tigrarnas mjölk, som pojken kan hämta åt henne. Pojken hittar en tiger, som ger honom sin mjölk och säger till honom att de onda drottningarna är en raksashí, som hennes mjölk inte kommer att ha någon effekt på. Därefter vill de onda drottningarna ha en speciell medicin som hennes farfar - en annan raksasha - har. Till sist skickar den onda drottningen pojken med ett falskt brev för att be sin mormor om en kam. En hjälpsam fakir, som har varnat pojken, ändrar brevet. Med fakirens nya brev framträder pojken som raksashins son och lär sig av mormodern om hela raksashafamiljens yttre själar. Medan raksasha-mormodern tar ett bad, förstör pojken mottagaren av hennes själ och hennes söners, men håller raksashídrottningens yttre själ - en stare - med sig i en bur och stjäl ögonmedicin. Han går sedan till brunnen för att ge ögonmedicinen till sin mor och de andra drottningarna och hjälper dem upp ur brunnen. Följet går till kungens hov. Pojken visar kungen staren och avslöjar att hans åttonde fru har varit en raksashí hela tiden. Han förstör fågeln och den onda drottningen faller död.
Lal Behari Day publicerade en bengalisk berättelse med titeln Pojken som sju mödrar dia . I denna berättelse har en kung sju drottningar, men ingen son. En helig mendicant säger åt honom till ett mangoträd i skogen vars mango kan ge fertilitet åt hans drottningar. Kungen tar med sig mangon hem och ger dem till sina sju fruar. De äter alla frukterna och blir gravida. En dag hittar han en ung dam av "makelös skönhet" - i sanning en raksasha - och gifter sig med henne. Som bevis på hans kärlek till henne kräver hon att de andra drottningarna ska förblindas och dödas. Kungen samtycker till hennes önskan och beordrar att de sju drottningarna ska avrättas. Ministern förblindar dem bara och gömmer dem i en grotta uppför. Inne i grottan föder drottningarna var och en sina barn, och sex av barnen offras för att mata de andra. Den sjunde drottningen skonar dock sin son och säger till de andra att hon ska amma honom. De andra drottningarna går också med på att dia pojken, och han växer upp "den härdigaste och starkaste pojken som någonsin levt". Samtidigt börjar raksashí-drottningen äta upp hela familjen roayl, och palatsens tjänare - till och med kocken - för att mätta hennes rovlystna aptit. Utan mer kock för att förbereda maten till honom tar pojken upp jobbet, samtidigt som han undviker alla försök från raksashidrottningen att sluka honom. Tills en dag, när raksashidrottningen ger honom ett brev och skickar honom till sin mor för att ge henne en tolv alnar lång melon. Pojken inser att uppdraget är en fälla, river upp brevet och besöker raksashí-drottningens mamma, på andra sidan havet. Pojken lägger märke till en fågel i en bur, och raksashí säger till honom att den innehåller raksashí-drottningens själ. Medan monstren är borta och letar efter mat tar pojken med sig burfågeln och återvänder med melonen till kungens palats. En tid senare säger folket till kungen att "en monstruös fågel" har slukt invånarna, så mycket att staden nästan är öde. Pojken lovar kungen att han ska hitta den skyldige, och säger att drottningen måste vara i samma rum som han. Pojken tar med sig fågeln i bur till domstolen, avslöjar att drottningen är en raksashí och stryper fågeln så att raksashí-drottningen faller död omedelbart. Kungen återställer de sju meddrottningarna.
I en berättelse med titeln The Tale of the Wicked Stepmother Queen reser fyra män till skogen och hittar en get. Geten är i hemlighet en ogress och äter två av dem. Den andra flyr och trollkarlen förvandlas till en mänsklig tjej. En kung går förbi skogen, hittar flickan och tar henne med sig för att bli hans nyaste drottning, efter hans tio andra fruar. Efter att han gifter sig med trollkarlen fortsätter hästarna att försvinna, till kungens nöd. Ogressdrottningen planerar att hitta den skyldige. Den natten lägger trollkarlen en köttklump framför dörren till varje fru för att skylla dem för hästmorden. Kungen faller för tricket och ogressdrottningen beordrar att de tio drottningarna ska förblindas och kastas i en brunn i en ödslig djungel någonstans. De grymma orderna utförs och drottningarna kastas ner i brunnen. Var och en av dem är gravida och föder en son som offras för att mata de andra. Den tionde drottningen vägrar äta någon del och skonar sin egen son. Detta visar sig vara en förklädd välsignelse: den tionde drottningens son lämnar brunnen för att samla mat åt de andra, och hittas av kungen, som ger honom en gyllene pil och en båge, och försöker anställa honom. Pojken rapporterar till sin mor i brunnen, och hon säger till honom att mannen är hans far, kungen. Mamman låter pojken gå med sin pappa, men varnar för faran som trolldrottningen utgör för honom. Ogressdrottningen inser att pojken är son till den andra drottningen och kläcker en plan för att bli av med honom. Hon låtsas vara sjuk och begär en lista med allt farligare krav: först ber hon om tigressmjölk; då, för en ko olik kungen någonsin har sett; för det tredje, för vatten av guld från hennes ogresmor. På det tredje uppdraget ger ogressdrottningen pojken ett brev som ska ges till hennes mamma, med ett kommando att döda och sluka pojken. Pojken stannar för att vila i skogen, och Adam och Eva ändrar brevet till ett med en snällare begäran. Pojken tar brevet till bokstaven till trollkarlen och hälsas som en son av varelsen. Pojken upptäcker på en hylla en låda med de tio drottningarnas ögon - vilket betyder att deras syn kan återställas - och en papegoja i en bur - trolldrottningens själ. Pojken tar lådan med ögonen och papegojburen och återvänder hem. Han går till kungens gård och visar papegojan för trolldrottningen, som ber pojken att ge henne papegojan. Prinsen bryter papegojans ben, vingar och nacke, vilket slutligen dödar ogressdrottningen.
Den indiske forskaren AK Ramanujan publicerade en berättelse med titeln Ogress Queen . I den här berättelsen bor två bröder tillsammans. De börjar märka att deras djur försvinner, och trollkarlen slukar den äldre brodern. Den yngre brodern flyr och trollkarlen förvandlas till en vacker kvinna. En kung går förbi skogen, ser kvinnan och brodern varnar honom att hon är en trollkarl. Kungen betalar honom en rejäl summa pengar och tar henne med sig som sin tredje hustru. Kungens andra fru är gravid och deltar i en kubusa , eller blusceremoni. Ogressdrottningen ger henne en present och föreslår en sed: att sätta kohl på den framtida moderns ögon. Ogressdrottningen förgiftar kohlen och den andra drottningen blir blind på båda ögonen, och den äldre drottningen förlorar synen på ena ögat. Ogressdrottningen hånar deras tillstånd för kungen, som förvisar dem till djungeln. Båda kvinnorna tas emot av en gammal man, och den yngre drottningen föder en son. Pojken växer upp och åker till sin fars stad. Trollkvinnan inser att pojken är son till den andra drottningen, låtsas vara sjukdom och ber kungen att skicka pojken efter några huvudvärkstabletter från hennes mamma. Pojken träffar trollkarls mamma och lär sig om en synåterställande salva och att trollkvinnans liv ligger i en papegoja. Pojken tar salvan till sin mor och stjäl papegojan, och dödar sedan papegojan framför kungen och trollkvinnans drottning.
Kirin Narayan publicerade berättelsen The Devouring Demoness , insamlad från en Kangra-förrättare. I denna berättelse har en brahman och hans brahmaniska fru två söner. De är fattiga, men har sina egna åkrar och boskap. En get som de äger - faktiskt en demoninne i förklädd - äter upp de två sönerna, sedan Brahmanifrun, och slutligen riktar han blicken mot Brahmanen. Som tur är slipper han hennes raseri genom att springa till djungeln och klättra i ett träd, medan demonin försöker äta upp honom. Hon förvandlas till en vacker kvinna och försöker locka honom. Plötsligt går en kung förbi trädet och, när han ser demonernas förklädnad, erbjuder han sig att köpa henne av brahmanen. Kungen tar henne sedan till sitt palats och gifter sig med henne som sin nyaste drottning. På natten lämnar hon dock sitt rum och börjar sluka hästarna vid stallet, elefanter och vilket annat djur som helst. Hon skyller på kungens andra drottningar och beordrar henne att straffas genom att gjutas i en uppgrävd brunn. Beställningarna utförs och de tre drottningarna förs ner till brunnen. Eftersom de är gravida och inte har någon mat, föder två av dem sina barn och äter dem för att stilla sin hunger, men den tredje skonar hennes och uppfostrar honom. Några år senare märker några koherdar kvinnorna och pojken vid brunnen och räddar dem, men måste repa tillbaka dem på natten. Senare upptäcker pojken att han är kungens son och hans styvmor är en demon, vars liv är gömt i en papegoja i demonernas land. Med denna kunskap går pojken till kungens palats. Demonsdrottningen, som inser sin sanna identitet, låtsas vara sjukdom och ber om bot från demonernas land: en stjälk av riskorn och grå buffelmjölk för att förbereda en speciell mat för henne. Pojken åker till demonernas land och låtsas vara demonernas son för att infiltrera hennes familjs hushåll, hämta föremålen och papegojan och återvända till sin sanna mamma och de andra utsatta drottningarna. Pojken tar med sig papegojans bur till palatset och visar den för kungen och demonin. Hon förbereder sig för att attackera pojken, men han knäcker papegojans medlemmar en efter en tills han vrider om fågelns nacke och dödar demonin i processen.
Iran
I sin Catalog of Persian Folktales lokaliserade den tyske forskaren Ulrich Marzolph iransk variant, från Khorassan , som han klassificerade som 462, "Die vertossenen Köninginnen und die Div -Frau" ("De utstötta drottningarna och Div-kvinnan") .
Kalkon
Professor Susan Hoogasian-Villa rapporterade om en turkisk berättelse insamlad av folkloristen Naki Tezel . I den här berättelsen skickas hjälten på jakt efter fikon, devs mjölk och älvavagga som botemedel för sin styvmor. Han bryter så småningom sin styvmors yttre själ och återställer synen på kungens fyrtio förblindade fruar.
Palestina
Forskarna Ibrahim Muhawi och Sharif Kanaana samlade en arabisk palestinsk berättelse med titeln Dibbit il-mitbax ("Kökets björnunge"). En kung har tre fruar, men ingen son. En dag fastnar en mygga i hans näsa. Insekten avslöjar att det är en kvinnlig djinni och erbjuder sig att gifta sig med honom i utbyte mot att hon gör vad hon vill med de andra drottningarna. Kungen tar djinni-kvinnan som sin fjärde fru, eftersom de andra drottningarna blir gravida. Djnni-frun beordrar att drottningarnas ögon ska tas ut och släppas i en brunn. De tre drottningarna förvisas till en brunn och offrar sina söner för att mata de andra, men den äldsta drottningen skonar sina, med argumentet att hennes son kan vara till nytta för dem. Pojken dias av de tre drottningarna och växer upp i brunnen. Han gräver upp ett hål i brunnen och når kungens kök. Han stjäl mat till sin mamma och de andra drottningarna och lägger salt i maten. Han fångas av kungens kock och heter hånfullt "Bear-Cub of the Kitchen". En dag låtsas den onda drottningen vara sjuk och vill ha ett granatäpple från Wadi is-Sib ("Valley of Oblivion", enligt Muhawi och Kanaana). Därefter skickar hon honom efter en medicin på "så och en plats". Bear-Cub of the Kitchen går till "sådär-och-så-ett-ställe" och hittar den onda drottningens syster. Han får reda på att drottningen och hennes familj gömmer sin livskraft i några flaskor, bredvid en ögonmedicin och de tre drottningarnas ögon. Bear-Cub of the Kitchen förstör kolven med systerns livskraft, dödar henne och styr slottet med magiska rep till sin fars palats. Bear-Cub of the Kitchen tar kolven med drottningens livskraft och "knäcker hennes nacke". Han återställer sedan sin mors ögon och de andra drottningarnas.
Afrika
Forskare Hasan M. El-Shamy rapporterar varianter av saga typ 462 i Nordafrika , nämligen i Tunisien och Algeriet .
Författaren Guillaume Spitta-Bey samlade en egyptisk arabisk berättelse med titeln Histoire d'Ours de cuisine ("Berättelsen om köksbjörnen"). I den här berättelsen äger en kung en fontän i sin trädgård där en jungfru med en fjäderklänning gillar att bada. En natt hämtar kungen, tagen med passion för flickan, hennes plagg från ett närliggande träd och har för avsikt att göra henne till sin brud. Hon samtycker, under förutsättning att kungen förblindar sina fyrtio drottningar. Kungen förblindar de 40 meddrottningarna och tar dem till en källare under köket. Var och en av dem föder ett barn som offras för att mata de andra, tills den fyrtionde kvinnan bestämmer sig för att skona sitt. Hon döper sin son till Mohammed L'Avisé ("Clever Mohammed"). Pojken klättrar upp ur källaren och stjäl mat till sin mamma och de andra kvinnorna. Han blir så småningom kockens assistent och förbereder en maträtt åt kungen. Mohammed L'Avisé ljuger att han heter "Köksbjörn". Den onda drottningen låtsas vara sjukdom och säger till kungen att hon behöver hjärtat av en tjur som bor i den svarta dalen. Därefter kräver hon hjärtat av en tjur från den röda dalen, sedan för ett tungt granatäpple som väger en halv cantar (ett viktmått), som finns i den vita dalen, och sist för ett flytande slott som ligger bortom berget Qaf . Mohammed L'Avisé hämtar hjärtan och granatäpplet och går till det flytande slottet genom att låtsas vara en släkting till ograrna. Han lär sig i det flytande slottet om hemligheten med kungens nyaste fru: hon gömmer sin livskraft i en kolv, som ligger bredvid en flaska som innehåller de 40 drottningarnas ögon. Mohammed L'Avisé tar med sig kolvarna och transporterar det flytande slottet med sig. Han går till kungens gård och visar honom flaskan med de 40 drottningarnas ögon, och slår sönder kolven i marken med den onda drottningens livskraft. Hasan El-Shamy noterar att även om detta är ett unikt intygande av berättelsetyp 462 i Egypten från 1800-talet, finns andra varianter på Levantkusten och i Sudan .
Europa
Spanien
Den spanske akademikern Ángel Hernandez Hernandez lokaliserade en spansk variant från Murcia , som han titulerade La reina repudiada y la bruja reina ("Den förkastade drottningen och häxdrottningen"): kungen förblindar sin egen fru och kastar henne i fängelse; medan hon är i fångenskap föder hon en son; sonen fångar en fågel till sin fars nya fru och förstör senare fågeln, vilket också förstör den nya drottningen.
Latinamerika
Den chilenske folkloristen Ramón Laval samlade en variant från en 12-årig rösträknare, med titeln Las Siete Cegas ("De sju blinda kvinnorna"): en grym kung gifter sig med sju kvinnor, i följd, och bor med varje fru. Han blir alltmer uttråkad med var och en, för att sedan blinda och fängsla henne. De sju före detta drottningarna föder söner medan de sitter i fängelse, och för att stilla sin hunger offrar sex av dem sina barn för att ge mat åt de andra, förutom den första drottningen. Hon skonar sin son och uppfostrar honom. Efter några år går pojken ut ur fängelset genom ett hål och samlar mat till sin mamma och de andra kvinnorna. Detta pågår en tid, tills kungen märker hans närvaro och tar honom under sina vingar, till stor irritation för kungens nyaste och åttonde hustru, en bitter och svartsjuk kvinna. Med avsikt att få pojken dödad på något sätt, skickar hon honom för att få leche de leona ("lejoninnans mjölk") för att bota henne, och senare för att sjunga torn och ringa klockor. Folkloristen Terrence Hansen klassificerade i sin katalog över latinamerikanska folksagor sagan som en ny undertyp han skapade, typ **455A.