Simonida
Simonida | |
---|---|
drottningsgemål av Serbien | |
Anställningstid | 1299–1321 |
Född |
1294 Konstantinopel , Bysantinska riket (dagens İstanbul , Turkiet ) |
dog |
efter 1345 Konstantinopel (dagens İstanbul , Turkiet ) |
Make | Kung Stefan Milutin |
Dynasti |
Nemanjić (genom äktenskap) Palaiologos |
Far | Kejsar Andronikos II Palaiologos |
Mor | Irene av Montferrat |
Simonida Nemanjić ( serbisk kyrilliska : Симонида Немањић ; ca 1294 – efter 1336), född Simonis Palaiologina ( grekiska : Σιμωνίς Παλαιολογίsон Салоλογίνα Салимон. г, Simonida Paleolog ), var en bysantinsk prinsessa och drottninggemål av kungariket Serbien , hustru till Den serbiske kungen Stefan Milutin (r. 1282–1321). Drottning Simonida var en dotter till den bysantinske kejsaren Andronikos II Palaiologos (f. 1282–1328) och Irene av Montferrat . I det medeltida Serbien är drottning Simonida bäst ihågkommen som en beskyddare av konst, konst och bokstäver.
Liv
Prinsessan Simonida föddes i Konstantinopel ca. 1294. År 1298, när ett resultat av ett bysantinskt nederlag, lovade kejsar Andronikos II en äktenskapsallians till den serbiske härskaren Milutin. Det ortodoxa stiftet i Konstantinopel motsatte sig äktenskapet, men kejsaren var fast besluten att göra det, och i slutet av 1298 skickade han sin betrodda minister Theodore Metochites till Serbien för att föra förhandlingarna. Å sin sida var även kung Milutin ivrig att acceptera och skilde sig till och med från sin fru Ana Terter , dotter till den bulgariske tsaren George Terter . Drottning Simonida och kung Milutins äktenskap firades i Thessalonika våren 1299, och paret reste till Serbien. Som en bröllopspresent erkände bysantinerna serbiskt styre norr om linjen Ohrid - Prilep - Štip .
Drottning Simonida visade stort intresse för teologi i ganska ung ålder och ville bli nunna . Efter att hennes mor Irene dog 1317 beslutade drottning Simonida att inte återvända till Serbien. När kung Milutins följe kom för att hämta hans fru, dök hon upp i klostervana . Kung Milutins folk var häpna, men hennes egen halvbror Constantine Palaiologos beordrade civil dräkt. Drottning Simonida åkte till Serbien med kung Milutins följe, även om hon var ovillig att göra det. Efter att kung Milutin hotade att starta ett krig kom drottning Simonida tillbaka med honom. Queen var 22 år gammal. När Milutin blev sjuk var hon bredvid honom hela tiden, till stor förvåning för resten av hovet. Kung Milutin dog den 19 oktober 1321 och redan den 29 oktober återvände drottning Simonida till Konstantinopel, där hon gick in i klostret Sankt Andreas i Krisei som nunna. Det finns väldigt lite information om hennes senare liv. Drottning Simonida nämndes senast i historiska dokument 1336, som en del av en församling av civila och religiösa dignitärer som stoppade konspiratörerna. Det sägs att drottning Simonida dog en tid efter 1345.
Arv
Drottning Simonidas skönhet var välkänd, och hon var känd som en figur av klarhet och skönhet i serbisk tradition. En fresk av henne i klostret Gračanica anses vara en av de mest värdefulla freskerna i serbisk konst . Tyvärr är fresken delvis förstörd sedan de muslimska invasionerna på den tiden, så att fresken av drottning Simonida har skador på ögonen.
Drottning Simonida tog med sig ett stort följe till Serbien, och med sin ankomst fick Serbien ett uppsving av bysantinsk kultur. Hovceremonier och klädsel i bysantinsk stil antogs, bysantinska hedersbetygelser, funktionstitlar dök upp och domstolskontor, juridiska institutioner förnyades. Bysantinska vägar utökades ytterligare av Serbiens nyvunna folkrika grekisktalande regioner, där kung Milutin behöll alla tidigare bysantinska politiska, sociala och kulturella aktiviteter.
En berömd serbisk poet Milan Rakić skrev en lyrisk dikt om den bysantinska drottningen, med titeln Simonida , och Milutin Bojić skrev ett psykologiskt drama som heter Kraljeva Jesen ("Kungens höst") om den bysantinska drottningen. En av asteroiderna 1675 Simonida som upptäcktes av den serbiske astronomen Milorad B. Protić var uppkallad efter den bysantinska drottningen (Simonida).
Anor
Ancestors of Simonis Palaiologina | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Se även
- Kassia
- Anna Komnene
- Jefimija
- Prinsessan Milica av Serbien
- Saint Angelina av Serbien
- Mara Branković
- Olivera Despina
- Jelena Balšić
- Helen av Anjou
- Maria Angelina Doukaina Palaiologina
- Nikodemus av Tismana
Vidare läsning
- Đorđević, A. (2010). "Friskerna Simonida i 1900-talets serbiska poesi" (PDF) . Baština (28): 65–74.
externa länkar
- 1294 födslar
- 1340-talets dödsfall
- Bysantinska nunnor från 1300-talet
- Serbiska kungligheter från 1300-talet
- Serbiska kvinnor från 1300-talet
- Bysantinska kejsares döttrar
- Grekiska kvinnor i det bysantinska riket
- Medeltida serbiskt folk av grekisk härkomst
- Medeltida serbiska kungliga gemål
- Nemanjić-dynastin
- Palaiologos dynastin
- Serbiska drottningar gemål