Season of Migration to the North

Season of Migration to the North
Season of Migration to the North
Främre omslaget till Heinemann-utgåvan av romanen
Författare Tayeb Salih
Originaltitel موسم الهجرة إلى الشمال
Mawsim al-Hiǧra ilā ash-Shamāl .
Översättare Denys Johnson-Davies
Land Sudan
Språk arabiska
Publiceringsdatum
 1966
Mediatyp Tryck ( Inbunden och Pocketbok )
Sidor 169 pp (Heinemann-utgåvan)
ISBN 0-435-90630-5

Season of Migration to the North ( arabiska : موسم الهجرة إلى الشمال Mawsim al-Hijrah ilâ al-Shamâl ) är en klassisk postkolonial arabisk roman av den sudanesiske romanförfattaren Tayeb Salih, publicerad 1966; det är den roman som han är mest känd för. Den publicerades först i Beirut -tidskriften Hiwâr . Det huvudsakliga intresset för romanen är inverkan av brittisk kolonialism och europeisk modernitet på afrikanska landsbygdssamhällen i allmänhet och den sudanesiska kulturen och identiteten i synnerhet. Hans roman speglar konflikterna i det moderna Sudan och skildrar den europeiska kolonialismens brutala historia som formar verkligheten i det samtida sudanesiska samhället. Den Damaskusbaserade Arab Literary Academy utsåg den till en av de bästa romanerna på arabiska på 1900-talet. Mawsim al-Hijrah ilâ al-Shamâl anses vara en viktig vändpunkt i utvecklingen av postkoloniala berättelser som fokuserar på mötet mellan öst och väst.

Romanen har översatts till mer än tjugo språk. Salih var flytande i både engelska och arabiska, men valde att skriva denna roman på arabiska. Den engelska översättningen av Denys Johnson-Davies publicerades 1969 som en del av den inflytelserika Heinemann African Writers Series . Romanen är en motberättelse till Heart of Darkness . Den beskrevs av Edward Said som en av de sex stora romanerna i arabisk litteratur. År 2001 valdes den av en panel av arabiska författare och kritiker till den viktigaste arabiska romanen under 1900-talet.

Historiska sammanhang

bildades en bostadsrätt , eller gemensam myndighet, för att styra över Sudan av Storbritannien och Egypten. Sudan blev självständigt 1956, men var sedan uppslukt av två långvariga inbördeskrig under stora delar av resten av 1900-talet. Denna roman utspelar sig på 1960-talet, en betydelsefull och tumultartad tid i Sudans historia .

Sammanfattning

Mawsim al-Hijrah ilâ al-Shamâl är historien om den "resta mannen", afrikanen som har återvänt från skolgång utomlands, berättad för en ospecificerad publik av en icke namngiven berättare. Berättaren återvänder till sin sudanesiska by Wad Hamid vid Nilen på 1950-talet efter att ha skrivit en doktorsavhandling om "en obskyr engelsk poets liv". Mustafa Sa'eed, huvudpersonen i romanen, är ett barn av brittisk kolonialism och en frukt av kolonial utbildning. Han är också en monstruös produkt av sin tid.

Den icke namngivna berättaren är ivrig att ge ett bidrag till det nya postkoloniala livet i sitt land. När han kommer hem möter berättaren en ny bybor vid namn Mustafa Sa'eed som inte uppvisar någon av de hyllningar för sina prestationer som de flesta andra gör, och han visar en antagonistiskt distanserad natur. Mustafa sviker sitt förflutna en berusad kväll genom att längtansfullt recitera poesi på flytande engelska, vilket gör berättaren beslutsam att upptäcka främlingens identitet. Berättaren frågar senare Mustafa om hans förflutna, och Mustafa berättar mycket av sin historia för honom och säger ofta "Jag är ingen Othello , Othello var en lögn", såväl som "Jag är en lögn."

Berättaren blir fascinerad av Mustafa och får reda på att Mustafa också var en brådmogen student utbildad i väst men att han hade ett våldsamt, hatiskt och komplext förhållande till sin västerländska identitet och sina bekanta. Berättelsen om Mustafas oroliga förflutna i Europa, och i synnerhet hans kärleksaffärer med brittiska kvinnor, utgör centrum för romanen. Mustafa lockar kvinnorna genom att vädja till deras orientalistiska fantasier, och alla dessa relationer slutar i tragedi. Tre av kvinnorna begår självmord och den fjärde, Mustafas fru, mördas av honom. Han står inför rätta för mordet och avtjänar tid i ett engelskt fängelse.

I den dramatiska nutiden drunknar Mustafa i Nilen och hans änka Hosna pressas att gifta om sig. Hon vägrar, för hon vill inte gifta sig efter sin man. Hon försöker vädja till berättaren, som i Mustafas testamente utsågs till vårdnadshavare för sina söner. Berättaren försöker omintetgöra äktenskapet, innan det kan äga rum, men han tillbringar större delen av sin tid i Khartoum och kan därför inte utöva något större inflytande på byn. Hosna är gift med Wad Rayyes mot hennes vilja, och när han försöker fullborda äktenskapet med våld, dödar hon honom först och fortsätter sedan att ta livet av sig. Båda begravs sedan utan begravning.

Berättelserna om Mustafas tidigare liv i England och återverkningarna på byn runt honom, tar ut sin rätt på berättaren, som drivs till gränsen till förnuftet. I det sista kapitlet svävar berättaren i Nilen, betänkligt mellan liv och död, och bestämmer sig för att bli av med Mustafas kvardröjande närvaro och att stå som en inflytelserik individ i sin egen rätt. Mitt på Nilen skriker han "Hjälp! Hjälp!" Romanen slutar på det ropet, och det är oklart om hans beslut är för sent, om det är det rätta och om han, andra och landet självt kommer att få den hjälp som behövs.

Relation till andra texter

Romanen kan på många sätt relateras till Frantz Fanons framstående verk , särskilt Black Skin, White Masks . Fanon diskuterar begärspolitiken mellan svarta män och vita kvinnor, som Salih också utforskar mycket i Mustafa Sa'eeds relationer. [ citat behövs ] Den har också på många sätt jämförts med Joseph Conrads Heart of Darkness . Båda romanerna utforskar kulturell hybriditet , tvärkoloniala upplevelser och orientalism .

Romanen utspelar sig också i samma by, Wad Hamid, som några av Salihs andra verk, inklusive Zeins bröllop , Bandarshah och andra. Många av romanens karaktärer, som Mahjoub och berättaren, återkommer även i dessa andra verk. Således skriver Ami Elad-Boulaski att Salihs skildring av Wad Hamid är mer fullständigt realiserad eftersom en läsare kan följa karaktärernas utveckling genom flera romaner och noveller.

Kontrovers

Season of Migration to the North publicerades ursprungligen 1966, i serieformat, av Hiwar , en Beirut -baserad litterär tidskrift som i hemlighet etablerades och finansierades av CIA .

Romanen förbjöds i författarens hemland Sudan under en period från och med 1983 eftersom dess grafiska sexuella bilder kränkte den islamiska regeringen. Idag är romanen lättillgänglig i Sudan.

Teater

Upplagor i tryck

Anteckningar

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Season_of_Migration_to_the_North&oldid=1129271789 "