Søre Elvdals kyrka
Søre Elvdal kyrka | |
---|---|
Søre Elvdal kirke | |
Koordinater : | |
Plats |
Engerdals kommun , Innlandet |
Land | Norge |
Valör | Norges kyrka |
Kyrklighet | Evangelisk luthersk |
Historia | |
Status | Församlingskyrka |
Grundad | 1885 |
Invigd | 1885 |
Arkitektur | |
Funktionell status | Aktiva |
Arkitektonisk typ | Lång kyrka |
Avslutad | 1885 |
Specifikationer | |
Kapacitet | 80 |
Material | Trä |
Administrering | |
Stift | Hamar bispedømme |
Dekanat | Sør-Østerdal prosti |
Socken | Søre Elvdal |
Typ | Kyrka |
Status | Inte skyddad |
ID | 85047 |
Søre Elvdals kyrka ( norska : Søre Elvdal kirke ) är en församlingskyrka i norska kyrkan i Engerdals kommun i Innlandet fylke i Norge . Den ligger i byn Nymoen. Det är kyrkan för Søre Elvdals församling som ingår i Sør-Østerdal prosti ( dekanatet ) i Hamar stift . Den bruna träkyrkan byggdes i en långkyrklig utformning 1885 efter ritningar av en okänd arkitekt . Kyrkan har plats för cirka 80 personer.
Historia
Under 1860-talet planering för en ny kyrka i Nymoen. Timmer till kyrkan höggs vid Skjærbekkdalen, väster om Femundselva. Tvister om äganderätten ledde till stämningar, och virket stod kvar i 17 år och förstördes så småningom. Sedan, på 1880-talet, fick man hugga nytt virke, och kyrkan kunde byggas. Kyrkan byggdes 1884–1885. Kyrkan invigdes 1885. 1921 brann kyrktaket av gnistor från en vedspis.
Från början fanns en vikvägg mellan långhuset och koret eftersom långhuset även användes som skola under veckan. 1920 byggdes en ny lokal skola och efter den tiden togs vikväggen bort och den användes enbart som kyrka från den tiden.
I början av 2000-talet uppstod en bitter konflikt mellan församlingen och Norska kulturminnedirektoratet i samband med renoveringen av kyrkan. Kyrkan hade förfallit under ett antal år. Församlingen ville reparera golvet och eftersom direktoratet officiellt utsett byggnaden som skyddad behövde församlingen tillstånd för att göra det. En inspektör från direktoratet gav godkännande att reparera golvet och nämnde vid ett tillfälle att även väggar och tak behövde repareras. Våren 2004 renoverades kyrkans väggar och tak, varvid församlingen grundade detta på rekommendation från besiktningen flera år tidigare. Efter att restaureringsarbetet påbörjades i april 2004 beordrade direktoratet att renoveringen omedelbart skulle stoppas. Invändningarna gällde sandblästring av väggarna inuti, användning av betongsulor under golvet och användning av modern färg. Renoveringen fortsatte dock och direktoratet ålade kyrkorådet ett vite som vägrade att betala det. Målet hamnade i Nord-Østerdals tingsrätt . Där friades församlingsfullmäktige enhälligt med motiveringen att de uppmuntrats att göra något med kyrkan utan att ha fått besked om att man måste ansöka hos direktoratet om tillstånd för alla insatser, och att man även anlitat en fackman (som hade rekommenderad sandblästring). Efteråt talades det om ett överklagande från direktoratet, men istället tog direktoratet bort de historiska skydden för byggnaden.
Se även