Poema de Yuçuf

Manuscrito B av Poema de Yuçuf .

Poema de Yuçuf eller Poema de Yusuf är en anonym dikt skriven på aragoniska i Aljamiados arabiska skrift från 1300-talet. Den skrevs i en strofisk form som kallas "cuaderna vía" av en Morisco- poet. Texten upptäcktes ofullständig, men 380 verser har bevarats.

Dikten har förts vidare på två kodiker. Det mest kompletta är manuskript B, skrivet, enligt Ramón Menéndez Pidal på en mycket latinamerikansk aragonesiska, medan manuskript A använder fonetiska, morfosyntaktiska och lexikaliska drag mer typiska för aragoniska. Enligt Menéndez Pidal är dikten från ungefär andra hälften av 1300-talet och riktar sig mot mudéjars .

Dikten återger berättelsen om patriarken Josef , en av Jakobs tolv söner , inte som nedtecknad i Gamla testamentet utan snarare i den islamiska traditionen. Dess innehåll återspeglar en kommentar till Sūrat Yūsuf – den tolfte sūrah i Koranen – och den gyllene legenden av Jacobus de Voragine och Sēfer ha-Yāšār – en hebreisk midrash och samling legender.

Dikten berättar historien om Josef (Yuçuf) och den svartsjuka han väckte hos sina bröder, som misshandlade honom och övergav honom. Yuçuf såldes som slav och fördes till Egypten, där han tränas av Zalifa , Potifars hustru . Hon, tillsammans med sina damer, blir kär i Yuçuf, delvis på grund av deras beundran för hans mirakel och förutsägelser. Hans bröder och far tror att han är död, men en varg avslöjar för Jacob att hans favoritson fortfarande lever. Yuçuf faller i vanära och fängslas, men hans förmåga att tolka kungens tjänares drömmar vinner hans frihet. Berättelsen slutar (i manuskript B, det mer kompletta av de två) med att hans bröder kallades till Egypten, att anagnoris , och att de andra återvänder, skäms över deras tidigare beteende. .

Enligt Antonio Pérez Lasheras lyser dikten med poetens känslomässiga uttrycksförmåga. Han lyfter fram passager av lyrisk intensitet, trots poetens skyldighet att anpassa sig till berättelsens välkända utveckling. Han ger som ett exempel Yuçufs klagan, efter att han blivit slagen och slagen av sina bröder (strofe 17):

Non querás que finque sin padre y sin madre, y non querás que muera desamparado de fambre; pappa agua de fuente o de río o de mare...

Du skulle inte vilja att jag skulle lämnas utan far och utan mor, och du skulle inte vilja att jag skulle dö hjälplös och hungrig; ge mig vatten från fontän eller flod eller hav...

Senare finner vi en annan lyrisk beskrivning av landskapet och miljön, en sällsynt företeelse i romansk litteratur från denna period, men mindre så för den andalusiska traditionen (strofe 59):

Cuando entroron por la villa, las gentes se maravellaban; el día era nublo y él lo aclaría, maguer que yera escuro, él bien lo blanquiaba, e non pasó por escura que no la feziese él alborada.

När de kom in i staden, förundrade folket sig över dem; dagen var molnig men han klarnade himlen, även om det var mörkt, gjorde han det mycket ljust, och han passerade inte genom något mörker som han inte gjorde gryningen.

Bibliografi

•   Deyermond, Alan D., Historia de la litteratura española, vol. 1: La Edad Media , Barcelona, ​​Ariel, 2001 (1:a upplagan 1973), s. 214–215. ISBN 84-344-8305-X
• Menéndez Pidal, Ramón, Poema de Yuçuf: Materiales para su estudio , Granada, Universidad de Granada, 1952, s. 62–63
•   Pérez Lasheras, Antonio, La literatura del reino de Aragón hasta el siglo XVI , Zaragoza, Ibercaja-Institución «Fernando el Católico» (Biblioteca Aragonesa de Cultura, 15), 2003, s. 143–144. ISBN 84-8324-149-8

externa länkar

• Poesía medeltida española:La poesía del siglo XIV
• Imagen de la hoja inicial y final från Manuscrito A av Poema de Yuçuf från Real Academia de la Historia de España.
• Edición del Poema de José , efter publiceringen i Poetas castellanos anteriores al siglo XV , samlad av Tomás Antonio Sánchez, fortsättning av Pedro José Pidal, och utökad och illustrerad av Florencio Janer, Madrid, M. Rivadeneyra, 1864, s. 413–423. (Biblioteca de Autores Españoles desde la formación del lenguaje hasta nuestros días; 58).