Osogna

Osogna
Tidigare kommun i Schweiz
Byn Osogna
Osognas vapen
Osognas läge
Osogna Osogna
Koordinater:
Land	Schweiz
Kanton	Ticino
Distrikt	Rivieran
Område
• Totalt	18,97 km 2 (7,32 sq mi)
Elevation	274 m (899 fot)
Befolkning  (december 2004)
• Totalt	985
• Densitet	52/km 2 (130/sq mi)
Tidszon	UTC+01:00 ( Centraleuropeisk tid )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( Centraleuropeisk sommartid )
Postnummer(er)	6703
SFOS-nummer	5286
Omringad av	Lodrino, Arvigo (GR), Cauco (GR), Biasca, Iragna
Hemsida	SFSO statistik

Osogna är en före detta kommun i distriktet Riviera i kantonen Ticino i Schweiz.

Den 2 april 2017 slogs de tidigare kommunerna Osogna, Cresciano , Iragna och Lodrino samman till den nya kommunen Riviera .

Historia

Osogna nämns första gången omkring 1210–58 som Usonia .

Romerska gravar har hittats nära Nalabäcken.

Under medeltiden var Osogna under Milanos katedrals andliga och världsliga makt . Under Viscontis regeringstid på 1300-talet förenades Osogna, Claro och Cresciano under en guvernörs jurisdiktion. Stadsrättigheterna bekräftades år 1400. Mellan 1573–1798 var Osogna residens för Rivieran Vogts och dalens regeringscentrum . Efter 1798 var det säte för distriktsregeringen.

Sockenkyrkan SS Felino e Gratiniano byggdes före 1200-talet och renoverades 1979–84 . De andra kyrkorna i kommunen är kyrkan S. Pietà från 1500-talet och S. Maria del Castello från 1700-talet.

Sedan slutet av 1800-talet har granit brutits i Osogna. På 1960-talet började fabriker och lager flytta in i kommunen. År 2005 stod tillverkningssektorn för över tre femtedelar av jobben i Osogna. Mer än två tredjedelar av befolkningen i Osogna pendlar till Biasca och Bellinzona.

Patriziato (patriciato) av Osogna

Denna offentliga institution är mycket äldre än kommunen. Osognas borgare tillhör detta samhälle som går tillbaka till medeltidens närhet. Alla bergsskogar och betesmarker tillhör denna institution. Dessa betesmarker användes under säsongens migration av nötkreatur (statisk transhumance). Osognas gamla familjenamn är Guidi, Malaguerra, Mattei, Pellanda.

Parrocchia (församling) i Osogna

Katolikerna i Osogna tillhör denna församling. Församlingskyrkan för de heliga Gratiniano och Felino byggdes 1498. Det finns två andra kyrkor i Osogna: kyrkan Santa Maria (Heliga Maria) byggd på grunden av ett gammalt slott (slutet av medeltiden) och kyrkan i Santa Pietà (1729).

Geografi

Alpint skydd vid Rifugio d'Örz ovanför Osognadalen

Osogna har en yta, från 1997, på 18,99 kvadratkilometer (7,33 sq mi). Av denna yta används 0,4 km ^{2 (0,15 sq mi) eller 2,1 % för jordbruksändamål, medan 11,51 km 2} (4,44 sq mi) eller 60,6 % är skogbevuxen. Av resten av marken är 0,85 km ² (0,33 sq mi) eller 4,5 % bebyggd (byggnader eller vägar), 0,2 km ² (0,077 sq mi) eller 1,1 % är antingen floder eller sjöar och 5,7 km ² (2,2 sq mi) ) eller 30,0 % är improduktiv mark.

Av den bebyggda ytan utgjorde bostäder och byggnader 1,3 % och transportinfrastruktur 1,9 %. Av den skogklädda marken är 51,0 % av den totala markytan kraftigt skogbevuxen och 2,3 % är täckt av fruktträdgårdar eller små kluster av träd. Av jordbruksmarken används 0,8 % för odling av grödor och 1,3 % till alpbetesmark. Allt vatten i kommunen är rinnande vatten. Av de improduktiva områdena är 15,9 % improduktiv vegetation och 14,1 % är för stenig för vegetation.

Kommunen ligger i Riviera-distriktet söder om Biasca på vänstra stranden av floden Ticino . Det ligger 15 km (9,3 mi) norr om Bellinzona och 5 km (3,1 mi) söder om Biasca. Det högsta berget är Torrone d'Orza (2 952 m (9 685 fot)).

Stenarna består huvudsakligen av gnejser och graniter (tre stenbrott drevs i Osogna). Vegetationen består främst av lövträd (bok, kastanjeträd) upp till cirka 900 m (3 000 fot) och sedan vintergröna träd (granar och lärk). Kastanjer var en viktig föda för befolkningen.

Vapen

Kommunvapnets blazon är Per fess gules och azurblå övergripande en fess vågig argent an i chief a cross pattee eller .

Demografi

Osogna har en befolkning (per december 2020) på 1 060. Från och med 2008 är 36,2 % av befolkningen bosatta utländska medborgare. Under de senaste 10 åren (1997–2007) har befolkningen förändrats med 4,3 %. Största delen av befolkningen (från och med 2000) talar italienska (803 eller 85,3 %), där portugisiska är näst vanligast (34 eller 3,6 %) och tyska är tredje (32 eller 3,4 %). Det är 4 personer som talar franska.

Från och med 2008 var könsfördelningen av befolkningen 52,3 % män och 47,7 % kvinnor. Befolkningen bestod av 340 schweiziska män (32,7 % av befolkningen) och 204 (19,6 %) icke-schweiziska män. Det fanns 344 schweiziska kvinnor (33,1 %) och 152 (14,6 %) icke-schweiziska kvinnor. Av befolkningen i kommunen var 323 eller cirka 34,3 % födda i Osogna och bodde där år 2000. Det var 199 eller 21,1 % som var födda i samma kanton, medan 53 eller 5,6 % var födda någon annanstans i Schweiz, och 352 resp. 37,4 % föddes utanför Schweiz.

Under 2008 var det 4 levande födda till schweiziska medborgare och 4 födda till icke-schweiziska medborgare, och under samma tidsperiod var det 4 dödsfall av schweiziska medborgare och 3 icke-schweiziska medborgare som dog. Om man bortser från invandring och emigration förblev befolkningen av schweiziska medborgare densamma medan den utländska befolkningen ökade med 1. Det var 1 schweizisk man och 1 schweizisk kvinna som emigrerade från Schweiz. Samtidigt var det 9 icke-schweiziska män och 3 icke-schweiziska kvinnor som immigrerade från ett annat land till Schweiz. Den totala schweiziska befolkningsförändringen 2008 (från alla källor, inklusive flyttningar över kommungränser) var en ökning med 15 och den icke-schweiziska befolkningsförändringen var en minskning med 11 personer. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 0,4 %.

Åldersfördelningen, från och med 2009, i Osogna är; 104 barn eller 10,0 % av befolkningen är mellan 0 och 9 år och 128 tonåringar eller 12,3 % är mellan 10 och 19. Av den vuxna befolkningen är 120 personer eller 11,5 % av befolkningen mellan 20 och 29 år. 151 personer eller 14,5 % är mellan 30 och 39, 188 personer eller 18,1 % är mellan 40 och 49 och 124 personer eller 11,9 % är mellan 50 och 59. Seniorbefolkningsfördelningen är 105 personer eller 10,1 % av befolkningen är mellan 60 år och 69 år, 76 personer eller 7,3 % är mellan 70 och 79, det finns 44 personer eller 4,2 % som är över 80 år.

År 2000 fanns det 373 personer som var ensamstående och aldrig gifte sig i kommunen. Det fanns 490 gifta individer, 48 änkor eller änklingar och 30 individer som är frånskilda.

År 2000 fanns det 352 privata hushåll i kommunen och i genomsnitt 2,5 personer per hushåll. Det fanns 93 hushåll som endast består av en person och 27 hushåll med fem eller fler personer. Av totalt 357 hushåll som svarade på denna fråga var 26,1 % hushåll som bara bestod av en person och 5 var vuxna som bodde hos sina föräldrar. Av övriga hushåll finns 75 gifta par utan barn, 146 gifta par med barn. Det fanns 28 ensamstående föräldrar med ett eller flera barn. Det var 5 hushåll som utgjordes av icke-närstående personer och 5 hushåll som gjordes till någon form av institution eller annat kollektivboende.

År 2000 fanns det 190 enfamiljshus (eller 68,3 % av totalen) av totalt 278 bebodda byggnader. Det fanns 62 flerfamiljshus (22,3 %), tillsammans med 12 flerbostadshus som mestadels användes för bostäder (4,3 %) och 14 andra byggnader (kommersiell eller industri) som också hade en del bostäder (5,0 %). Av småhusen byggdes 6 före 1919, medan 23 byggdes mellan 1990 och 2000. Det största antalet småhus (48) byggdes mellan 1919 och 1945.

År 2000 fanns det 423 lägenheter i kommunen. Den vanligaste lägenhetsstorleken var 4 rum varav 157. Det fanns 8 enkelrumslägenheter och 100 lägenheter med fem eller fler rum. Av dessa lägenheter var totalt 350 lägenheter (82,7 % av totalen) permanentbelagda, medan 49 lägenheter (11,6 %) var säsongsbelagda och 24 lägenheter (5,7 %) stod tomma. Från och med 2007 var byggtakten för nya bostäder 2,9 nya enheter per 1000 invånare. Vakansgraden för kommunen var 2008 0,45 %.

Den historiska befolkningen anges i följande diagram:

Politik

I det federala valet 2007 var det mest populära partiet FDP som fick 37,69 % av rösterna. De följande tre mest populära partierna var CVP (28,63 %), Ticino League (12,82 %) och SP (7,95 %). I det federala valet avgavs totalt 273 röster och valdeltagandet var 52,5 %.

I Gran Consiglio -valet 2007 fanns det totalt 522 registrerade väljare i Osogna, varav 347 eller 66,5 % röstade. 5 blanka röster och 4 nollsedlar avgavs, vilket lämnade 338 giltiga röstsedlar i valet. Det populäraste partiet var PLRT som fick 97 eller 28,7 % av rösterna. De följande tre mest populära festerna var; PPD +GenGiova (med 80 eller 23,7 %), SSI (med 50 eller 14,8 %) och LEGA ( med 44 eller 13,0 %).

I Consiglio di Stato- valet 2007 avgavs 4 blanka sedlar, vilket lämnade 343 giltiga röstsedlar i valet. Det populäraste partiet var PLRT som fick 102 eller 29,7 % av rösterna. De följande tre mest populära festerna var; PPD (med 79 eller 23,0 %), LEGA (med 62 eller 18,1 %) och SSI (med 47 eller 13,7 %).

Ekonomi

Från och med 2007 hade Osogna en arbetslöshet på 4,59 %. Från och med 2005 var det 5 personer anställda inom den primära ekonomiska sektorn och cirka 2 företag involverade i denna sektor. 131 personer var anställda inom sekundärsektorn och det fanns 13 företag inom denna sektor. 80 personer var anställda inom den tertiära sektorn , med 28 företag inom denna sektor. Det fanns 422 invånare i kommunen som var anställda i någon egenskap, varav kvinnor utgjorde 31,0 % av arbetsstyrkan.

År 2008 var det totala antalet heltidstjänster 229. Antalet jobb inom primärsektorn var 4, samtliga inom jordbruket. Antalet jobb inom sekundärsektorn var 181, varav 33 eller (18,2 %) inom tillverkning och 148 (81,8 %) inom bygg. Antalet jobb inom den tertiära sektorn var 44. Inom den tertiära sektorn; 20 eller 45,5 % var inom parti- eller detaljhandel eller reparation av motorfordon, 5 eller 11,4 % var på hotell eller restaurang, 3 eller 6,8 % var tekniska yrkesverksamma eller vetenskapsmän, 8 eller 18,2 % var i utbildning och 2 eller 4,5 % var inom vården.

År 2000 var det 196 arbetare som pendlade in i kommunen och 294 arbetare som pendlade bort. Kommunen är en nettoexportör av arbetare, med cirka 1,5 arbetare som lämnar kommunen för varje som kommer in. Av den arbetande befolkningen använde 9,2 % kollektivtrafik för att ta sig till jobbet och 63,3 % använde en privat bil.

Religion

Från folkräkningen 2000 var 752 eller 79,9% romersk-katolska , medan 18 eller 1,9% tillhörde den schweiziska reformerade kyrkan . Av resten av befolkningen fanns det 17 medlemmar i en ortodox kyrka (eller cirka 1,81 % av befolkningen), och det fanns 2 individer (eller cirka 0,21 % av befolkningen) som tillhörde en annan kristen kyrka. Det fanns 54 (eller cirka 5,74% av befolkningen) som var islamiska. 68 (eller cirka 7,23% av befolkningen) tillhörde ingen kyrka, är agnostiker eller ateister , och 30 individer (eller cirka 3,19% av befolkningen) svarade inte på frågan.

Utbildning

I Osogna har cirka 348 eller (37,0 %) av befolkningen slutfört icke-obligatorisk gymnasieutbildning , och 63 eller (6,7 %) har avslutat ytterligare högre utbildning (antingen universitet eller en Fachhochschule ). Av de 63 som avslutade gymnasieutbildning var 61,9 % schweiziska män, 20,6 % var schweiziska kvinnor, 14,3 % var icke-schweiziska män.

I Osogna fanns det totalt 196 elever (från och med 2009). Ticinos utbildningssystem ger upp till tre års icke-obligatoriskt dagis och i Osogna fanns 27 barn på dagis. Grundskoleprogrammet pågår i fem år och omfattar både en standardskola och en särskola. I kommunen gick 56 elever i vanliga grundskolor och 4 elever i särskolan. I grundskolan går eleverna antingen i en tvåårig mellanstadie följt av en tvåårig förskoleutbildning eller så går de ett fyraårigt program för att förbereda sig för högre utbildning. Det gick 62 elever i den tvååriga mellanstadiet, medan 9 elever gick på det fyraåriga avancerade programmet.

Gymnasieskolan innehåller flera alternativ, men i slutet av gymnasieprogrammet kommer en elev att vara beredd att gå in i ett yrke eller att fortsätta till ett universitet eller högskola. I Ticino kan yrkeselever antingen gå i skolan medan de arbetar med sin praktik eller lärlingsutbildning (som tar tre eller fyra år) eller kan gå i skolan följt av en praktik eller lärlingsutbildning (som tar ett år som heltidsstudent eller ett och ett halvt år) till två år som deltidsstudent). Det var 9 yrkeselever som gick i skolan på heltid och 28 som går på deltid.

Professionsprogrammet varar i tre år och förbereder en student för ett jobb inom teknik, omvårdnad, datavetenskap, näringsliv, turism och liknande områden. Det var 1 elev på proffsprogrammet.

År 2000 var det 87 elever från Osogna som gick i skolor utanför kommunen.