OSEK

OSEK ( Open Offene S ysteme und deren Schnittstellen für die E lektronik in K raftfahrzeugen ; engelska: " Systems and their Interfaces for the Electronics in Motor Vehicles") är ett standardorgan som har tagit fram specifikationer för ett inbyggt operativsystem , en kommunikationsstack och ett nätverkshanteringsprotokoll för inbyggda bilsystem . Den har tagit fram relaterade specifikationer, nämligen AUTOSAR . OSEK designades för att tillhandahålla en pålitlig standardprogramvaruarkitektur för de olika elektroniska styrenheterna ( ECU) i en bil.

OSEK grundades 1993 av ett tyskt bilföretagskonsortium ( BMW , Robert Bosch GmbH , DaimlerChrysler , Opel , Siemens och Volkswagen Group ) och universitetet i Karlsruhe . 1994 anslöt sig de franska biltillverkarna Renault och PSA Peugeot Citroën , som hade ett liknande projekt kallat VDX ( V ehicle D istributed e X ecutive), i konsortiet. Därför var det officiella namnet OSEK/VDX och OSEK var ett registrerat varumärke som tillhör Continental Automotive GmbH (fram till 2007: Siemens AG ).

Standarder

OSEK är en öppen standard , publicerad av ett konsortium grundat av bilindustrin . Vissa delar av OSEK är standardiserade i ISO 17356 .

  • ISO 17356-1:2005 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonstillämpningar – Del 1: Allmän struktur och termer, definitioner och förkortade termer
  • ISO 17356-2:2005 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonsapplikationer – Del 2: OSEK/VDX-specifikationer för bindning av OS, COM och NM
  • ISO 17356-3:2005 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonsapplikationer – Del 3: OSEK/VDX Operativsystem (OS)
  • ISO 17356-4:2005 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonsapplikationer – Del 4: OSEK/VDX Communication (COM)
  • ISO 17356-5:2006 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonsapplikationer – Del 5: OSEK/VDX Network Management (NM)
  • ISO 17356-6:2006 Vägfordon – Öppet gränssnitt för inbyggda fordonsapplikationer – Del 6: OSEK/VDX Implementation Language (OIL)

före ISO

OSEK VDX Portal

  • OSEK/VDX Operativsystem(OS): "händelseutlöst" Realtidskärna
  • OSEK/VDX Communication(COM) : Kommunikationsprotokoll på applikationsnivå
  • OSEK/VDX Newark Management(NM) : Nätverkshantering
  • OSEK/VDX OSEK Implementation Language (OIL) : Offlineapplikationsbeskrivning och konfigurationsspråk
  • OSEK/VDX OSEK RTI(ORTI) : Felsökningsgränssnitt
  • OSEK/VDX Bindningsspecifikation: Bindande dokument
  • MODISTARC
    • OSEK/VDX Conformance Testing Methodology
    • OSEK/VDX Operativsystem Testplan
    • Testprocedur för OSEK/VDX Operativsystem
    • OSEK/VDX kommunikationstestplan
    • Testprocedur för OSEK/VDX kommunikation
    • OSEK/VDX Communication Test Suites
    • OSEK/VDX Network Management Test Plan
    • Testprocedur för OSEK/VDX Network Management
    • OSEK/VDX Direct Network Management Test Suites
    • OSEK/VDX indirekt Network Management Test Suites

OSEK Fungerar

OSEK-standarden specificerar gränssnitt för multitasking-funktioner – generisk I/O och perifer åtkomst – och förblir därför arkitekturberoende. OSEK förväntas köras på mikrokontroller utan minneshanteringsenhet ( MMU ), vilket är gynnsamt för säkerhetskritiska system som bilar, därför kommer funktioner i en OSEK-implementering vanligtvis att konfigureras vid kompilering. Antalet applikationsuppgifter, stackar, mutexes etc. är statiskt konfigurerat; det är inte möjligt att skapa fler under körning. OSEK känner igen två typer av uppgifter/trådar/efterlevnadsnivåer: grundläggande uppgifter och förbättrade uppgifter. Grundläggande uppgifter blockerar aldrig; de "kör till slut" (coroutine). Förbättrade uppgifter kan sova och blockera på händelseobjekt. Händelserna kan utlösas av andra uppgifter (grundläggande och förbättrade) eller avbrottsrutiner. Endast statiska prioriteringar är tillåtna för uppgifter. Först in först ut (FIFO) schemaläggning används för uppgifter med samma prioritet. Deadlocks och prioritetsinvertering förhindras av prioritetstak (dvs inget prioritetsarv ).

Specifikationen använder ISO/ANSI-C-liknande syntax; implementeringsspråket för systemtjänsterna är dock inte specificerat. Ett Application Binary Interface (ABI) är inte heller specificerat.

OSEK-OS schemaläggning kan konfigureras som:

  • Förebyggande, en uppgift kan alltid förebyggas med hjälp av en högre prioriterad uppgift
  • Icke-förebyggande, en uppgift kan endast förebyggas i prefixerade kompileringstider (samarbetsschemaläggning)
  • Schemaläggning för blandat läge
  • Grupper av uppgifter (kooperativ)

Toppmodern

AUTOSAR

För närvarande återanvänder AUTOSAR -konsortiet OSEK-specifikationerna som en del av den klassiska plattformen.

Operativsystemet är en bakåtkompatibel superuppsättning av OSEK OS som också täcker funktionaliteten hos OSEKtime och kommunikationsmodulen är härledd från OSEK COM. OSEKtime specificerar en standard för valfria tidsutlösta realtidsoperativsystem . Om de används OSEKtime- utlösta återuppringningar med högre prioritet än OSEK-uppgifter.

Forskning

Det finns också en begränsad mängd aktiv forskning, t.ex. inom området systemteknik och OSEK/VDX RTOS eller i relation till kompatibiliteten mellan OSEK och AUTOSAR.

Kvalitet

I en 48-sidig rapport från 2003 av Software Engineering Institute (SEI) vid Carnegie Mellon University (CMU) undersöktes specifikationerna och möjliga svagheter inom områdena larm och händelsemekanismer identifierades med möjliga lösningar. Potentialen hos OSEK nämndes också.

Genomföranden

Obs: Det finns ett begränsat antal implementeringar och leverantörer. De flesta produkter säljs endast kommersiellt och licensieras, andra är fritt tillgängliga med öppen källkod för ett begränsat antal kontroller. Se även: Jämförelse av realtidsoperativsystem .

Tabell över OSEK / AUTOSAR implementeringar
Säljare Produkter Licenstyp Mål Annan information
Elektrobit Automotive GmbH (del av Continental AG)
  • EB tresos Safety OS
  • EB tresos AutoCore OS
 Kommersiell Infineon AURIX TC38XQ, etc. Tidigare produktnamn: ProOSEK och ProOSEK/time by 3SOFT (3SOFT köptes av Elektrobit)
ERIKA Enterprise
  • ERIK v2
  • ERIK v3
 Kommersiell, GPLv2 eller GPLv2+ (med undantag för länkning) ARM Cortex, Intel x86, Infineon AURIX, etc. Officiellt certifierad på ARM Cortex-M4 och Infineon TriCore AURIX
ETAS Group (del av Robert Bosch GmbH )
  • RTA-OS
  • RTA-OSEK
 Kommersiell Olika arkitekturer
NXP Semiconductors (tidigare Freescale ) AUTOSAR 3.0, 4.0, 4.2, 4.3 Kommersiell PowerPC 5xxx (t.ex. e200 ), S12/S32, etc. Tidigare produktnamn: OSEKturbo
Siemens (genom förvärv av Mentor Graphics Automotive-arm) Huvudstad VSTAR OS Kommersiell Olika arkitekturer
TTTech Computertechnik AG
  • TTP-OS
  • SAFEOS
 Kommersiell Olika arkitekturer
Vektor Informatik
  • MICROSAR.OS
  • MICROSAR Säker
 Kommersiell Olika arkitekturer Stödprogram: DaVinci Configurator Pro

Öppen källkod-derivat

Obs: Utvecklingar med öppen källkod är ofta mycket begränsad i omfattning (mål, överensstämmelseklasser, egenskaper) och verifieras inte mot specifikationerna om inte annat anges.

Nedlagd, inte aktiv, okänd status

Vidare läsning

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=OSEK&oldid=1128094049 "