Multimediajournalistik
Multimediajournalistik är praktiken av samtida journalistik som distribuerar nyhetsinnehåll antingen med två eller flera medieformat via Internet, eller sprider nyhetsrapporter via flera medieplattformar. Det är oskiljaktigt relaterat till kommunikationsteknikens mediekonvergens, affärsintegration av nyhetsindustrier och redaktionella strategier för redaktionsledning.
Detta område av journalistik bör särskiljas från digital journalistik (eller onlinejournalistik), som producerar nyhetsinnehåll baserat på Internet för att generera folkligt deltagande.
Samtida multimediajournalistik innebär dess djupgående effekter i olika aspekter, inklusive erkännande av innehåll, journalistisk ideologi, arbetskrav och förhållandet mellan publik och journalister.
Översikt
Termen multimediajournalistik används för att beskriva framväxten av den nya genren av journalistisk praktik. Samtida journalistikstudier definierar multimediajournalistik på två sätt, båda med tonvikt på den snabba utvecklingen av teknologi som underlättar nyhetsrummets anpassning till samtida konvergent nyhetsekologi.
I den första definitionen tror forskare att World Wide Web betraktas som det grundläggande verktyget som används av nyhetsbyråer och förmedlar information som kommer i kontakt med publiken. Mark Deuze hävdar att multimediajournalistik syftar på nyheter som publiceras på nyhetswebbplatser som förstärks av olika medieelement, inklusive text, bilder, ljud, video och andra format. Även om studier i denna aspekt illustrerar nyhetslandskapet för onlinejournalistik eftersom multimediajournalistik finns på webben, bör dessa två former av journalistik inte blandas ihop. Enligt Steen Steensen drivs onlinenyheter inte universellt av multimodalitet, eftersom de ibland bara presenteras i text med bilder. Medan multimediajournalistik innehåller mer än två medieelement, inklusive men inte begränsat till skrivna ord och fotografier.
Den första genren av multimediajournalistik innehåller två grundläggande berättarformat: Christmas Tree och Embedded Multimedia Stories. Den förra hänvisar till att multimediaelementen är placerade "vid sidan av huvudtexten som prydnadsföremål hängda på ett träd". Till exempel staplas videor, diagram och bilder på höger sida av webbsidan som den sekundära rollen i berättandet. De senare, omvänt, privilegierar multimediaelementens roll i nyhetsrapporteringen. Istället för att placeras åt sidan av huvudnyheterna, är multimediateknik inbäddad i bevakningen som en oskiljaktig del av rapporteringen.
För det andra, som ett resultat av mediekonvergens, definieras multimediajournalistik som produktion och distribution av nyhetsbevakning via en mängd olika kommunikationsplattformar, såsom tidningar, tv, radio, webbplatser, sociala medier och så vidare. I det här fallet producerar multimediajournalister olika format av nyhetsinnehåll med avseende på olika kommunikationsforum, vilket leder från monomedia till multimedianyhetskultur.
Konvergens
Mediekonvergens är ett multidimensionellt begrepp som definieras av flera forskare. Det kan syfta på kombinationen av dator- och informationsteknik, kommunikationsnätverk och digitaliserat medieinnehåll. Ekonomiskt sett betyder konvergens de konvergerande produkter, tjänster och aktiviteter som inträffade med utvecklingen och populariseringen av Internet. Teknikens inneboende egenskaper betraktas som katalysatorn för en ny modell för journalistik, multimediajournalistik, som skulle utmana den traditionella tillverkningen av källinsamling, nyhetsrapportering och nyhetsdistribution.
I nyhetsproduktionsprocessen illustrerar nyhetsrumskonvergens graden av "interaktion och samarbete mellan tvärmediala partners". Det kan hittas i huvudstadierna av nyhetsproduktionsprocessen: källinsamling, informationsaggregation, nyhetsrapportering och nyhetsdistribution. På informationsinsamlingsnivån samlar journalistik källor för flera plattformar, samt delar berättelser med sina motsvarigheter. Under tilldelningsprocessen och produktionsprocessen bestämmer redaktörer och producenter täckningen av nyhetsartiklar och väljer källor från de som samlats in av journalister från olika nyhetsrum. Slutligen, i distributionsskedet, sprider nyhetsbyråer nyheter via olika medieplattformar, inklusive tidningar, webbplatser, tv, radio och så vidare.
Ur ett industriellt perspektiv väljer stora nyhetsbyråer idag mer än en form av tvärmedialt samarbete, och anställer journalister för en mängd olika nyhetsdistributionsplattformar, inklusive tryckning, sändning och onlinespridning. Med andra ord, snarare än att betona en enda medieform, nås samtida journalistisk information till publiken genom mer än en kanal. Den praktiska driften av mediekonvergens varierar mellan olika nyhetsorganisationer. Inflytelserika faktorer särskiljer formen och storleken på den konvergens som utgörs av både interna praxis och det yttre trycket. För interna faktorer å ena sidan skulle ett exempel vara bristen på konsensus mellan allokativ och operativ nivå, såsom aktieägare, redaktörer och förlag. Extern påverkan, å andra sidan, kommer mestadels från trycket från horisontell konkurrens, politiska regleringar och omvandlingen av nyhetsekologin.
Ur ett affärsperspektiv betraktas mediekonvergens som en strategi för att spara kostnader. Journalistik som en bransch i sig är oskiljaktigt kopplad till ett affärsändamål för att generera hög vinst. Arbetare krävs därför för att skickligt producera multimedienyhetsinnehåll med teknisk kompetens. Som ett resultat kan en ökning av intäkterna erhållas när nyhetsinnehållet distribueras effektivt genom en mängd olika plattformar.
Skäl till omvandling
Multimediajournalistik uppfattas som en revolutionerande omvandling inom information och kommunikation. Det utmanar inte bara den traditionella redaktionens organisation och ledning, utan förändrar också den befintliga affärsmodellen. Med ett rent mål att hålla företag lönsamma, förväntas dagens nyheter inte i första hand tjäna som en allmän nytta. För att generera högre vinst producerar nyhetsbyråer mer innehåll tillgängligt för en utökad publik genom olika distributionsplattformar. Drivkraften för multimediajournalistik inkluderar två ändar, en "push"-ände och en "pull"-sida.
"Push"-änden syftar på nyhetsleverantörernas avsikt som vill migrera läsare från fysiskt tryckande nyhetsmedier till digitaliserade plattformar. Den snabba tillväxten av teknik och populariseringen av internet har i grunden påverkat journalistikens affärsmodell. Reklam som den huvudsakliga drivkraften för produktionen kan målgrupp utökas eftersom nyhetsinnehållet distribueras via flera plattformar. Även om fysiska tidningar fortfarande behåller sin framträdande position inom distributionen utgör vinsten från digital försäljning en stor andel av branschens intäkter.
Det finns också en "pull"-faktor med avseende på omvandling av journalistik. Framväxten av digitala infödda som växer upp med nya medier, som talar datorernas och Internets digitala språk, får nyhetsleverantörer att anpassa nyhetsformat. Unga generationer tenderar att vara mer skickliga engagerade i ny teknik, till och med tillbringa hela sitt liv omgivna av digitala medier. När det gäller dem som är en del av de "digitala infödda" istället för att föredra traditionell nyhetsbevakningsform, anpassar nyhetsbyråer sig till den nya miljön för att tillgodose publikens olika behov.
Effekter
Inverkan på läsarna
Nyhetsmedier som det fordon som förmedlar information underlättar masskommunikation, producerar och distribuerar inte bara nyheter, utan förstärker också relationen mellan nyhetsleverantörer och läsare. Traditionell journalistik baserad på ett enda medium definierar läsarnas roll som mottagare och konsument av information. Journalister fungerar alltså som grindvakter och bestämmer vilken källa de ska täcka och vilken typ av information allmänheten behöver veta. Nyhetsrapporteringen genom tv-sändningen leds till exempel av reportern som ansvarar för att sprida information till en stor publik. Men med utvecklingen av teknik, särskilt Internet, förändras rollen för traditionella nyhetsleverantörer och läsare.
Ekonomiskt påverkas masspublikens konsumtionsbeteende av multimediajournalistik. Som konsument av information har traditionella läsare passiv tillgång till information eftersom det bara finns en enda form av nyhetsprodukt. Dagens konsumtionsmetoder har förändrats från passiv till aktiv eftersom publiken kan välja sitt föredragna medium från en mängd olika alternativ för att ta emot information.
Publikens vardagliga praktiker när det gäller multimediajournalistik utmanar det traditionella förhållandet mellan journalister och läsare. Innan introduktionen av digital teknik har nyhetsleverantörer insett att de behöver bredda sin läsekrets genom att tillhandahålla ett forum för offentlig diskussion. Kommentarer och ledarsidor på tidningar skapas således för att tillfredsställa sådana behov; de är dock begränsade i storlek och tillgänglighet. När nyhetsbyråer anpassar sig till trenden inom multimediajournalistik kan läsarnas röster höras mer heltäckande. Till exempel den interaktiva funktionen hos nya medier som Internet, särskilt sociala medier, som gör det möjligt för journalister att kommunicera direkt med sin publik å ena sidan, vilket också gör det möjligt för läsarna att utbyta idéer sinsemellan å andra sidan. Framväxten av interaktiv teknologi undergräver därför den klassiska nyhetsagendan. Multimediajournalistik omvandlar läsare till kollaboratörer, vilket skapar större kontakt mellan journalister och deras publik. Publiken kan komma åt information via mer än en plattform samt förstå nyhetsinformation i detalj. Dessutom finns flera diskussionsforum som tillhandahålls av journalistik, såsom kommentarsfältet online under varje nyhetsreportage, vilket möjliggör direkt kommunikation mellan läsare och journalister.
Dagens informationskultur inbäddad i den datorförmedlade nyhetsproduktionen leder också till förändringar i individers nyhetsvana. För det första, sätten för hur människor förstår nyhetshändelsen och uppfattar världen formas av bilder och video, inte längre beroende av texter. Uppenbarligen, som Stephens hävdar, bevittnar vi nu "bildens uppgång och ordets fall", eftersom den samtida journalistiska multimediasfären domineras av bilder, vare sig de är stilla eller rörliga. För det andra blir multitasking allt vanligare eftersom konsumtionen av information i en mängd olika medier ökar. De tenderar att producera och konsumera nyhetsinnehåll samtidigt genom olika medier. Vanliga kan till exempel läsa tidningen och lyssna på radiosändningar samtidigt. I denna dag och ålder erbjuder sociala medier också en ytterligare väg där allmänheten kan använda för att få sin nyhetsfix från.
Inverkan på innehållet
I konvergenta tider har journalistikens omfattning utökats avsevärt via multimediamodellen, som fungerar som en alternativ form till traditionell nyhetsproduktion och konsumtion. Forskare tror att multimedia används som en effektiv förlängning av det primära nyhetsberättelseformatet. Till exempel, Benson et al. hävdar att när det gäller nyheter som levereras online, även om huvudberättelsen om nyhetsrapporter fortfarande är den dominerande delen av journalistiken, blir andra ytterligare element som diagram, bilder och videor allt vanligare idag.
Innehållsförståelse och kunskapsvinst anses vara en dimension av de mest betydande medieeffekterna på grund av dess sociopolitiska särdrag. Studier visar att meddelanden som överförs via audiovisuella medier kan förbättra känslomässiga reaktioner och leda till bättre minne. Å ena sidan indikerar psykologisk forskning att vissa "negativa känslor ökar uppmärksamhet, intresse och lärande". När en journalistisk berättelse utlöser ilska är det mer sannolikt att publiken kommer ihåg nyhetsrapporten, vilket stimulerar det politiska intresset och därmed förbättrar kvaliteten på lärandet. Å andra sidan, jämfört med att enbart läsa texter, "absorberar den mänskliga hjärnan större mängder information när budskapen är audiovisuella". Information som presenteras i flera modaliteter väcker inte bara uppmärksamhet, utan multimediaelement ger också läsarna en mångsidig avkodningsmetod för att tolka och förstå mening. Eftersom journalistiskt innehåll levereras via olika plattformar har det större möjlighet att tilltala fler mottagare än information som presenteras i en enda kanal. Denna "redundans" av innehåll, enligt Sundar, bidrar till "kognitiv repetition, vilket ökar sannolikheten för lagring i minnet". Att kombinera bilder, ljud och ord i en multimediakontext leder därför till bättre minne och förståelse av innehållet.
Multimediarapporter bidrar dessutom till kontextualiseringen av händelserna som tas upp i nyhetsartiklar. Genom att tillhandahålla rapporter i realtid genom både traditionell sändning och digitalt innehåll, erbjuder denna form av journalistisk praxis förtydliganden angående fakta eller system som är svåra att förstå. Klassisk modell fokuserar helt enkelt på en enda distributionsplattform, vilket begränsar omfattningen av demonstrationen. Enligt Stevens ger plattformsoberoende leverans och multimediainnehåll ytterligare information och alternativa vinklar samtidigt som nyhetsartiklar rapporteras, vilket bidrar till journalistikens komplement. Eftersom dagens nyhetsbyråer följer trenden med multimediatransformation, kan nyheter presenteras i en mer adekvat omfattning, oavsett om olika medier eller genom ytterligare multimediaelement samexisterar i en nyhetsrapport på webbsidan. Till exempel, i en nyhetsrapport publicerad via Internet, genom att publicera en videointervju i realtid av offer för en jordbävning med ett diagram som förklarar jordbävningarnas olika skalor, kan det effektivt informera allmänheten om kunskap om jordbävningar.
Inverkan på journalistikideologin
Snarare än bara en framväxande kommunikationsteknik måste nya medier förstås med hänsyn till deras praktiska användning. Forskare som Deuze och Peters erbjuder en insiktsbild av multimedias förhållande till journalistik. Journalistisk praxis beskrivs av fem nyckelbegrepp: public service, objektivitet, autonomi, omedelbarhet och etik. Enligt Deuze förstärks och omformas journalistikideologin av multimediakrafter.
Först och främst förklarar ideologin om public service journalisternas ansvar att informera allmänheten genom att fungera som samhällets vakthundar. Gant hävdar att "journalister hänvisar till den offentliga tjänst de utför samtidigt som de följer vägar som vanligtvis är stängda för allmänheten". Dagens multimedia-ekosystem ger näring åt en mångfald av åsikter, vilket breddar utbudet av offentliga diskussioner. Journalister tillhandahåller olika plattformar för att öka möjligheten till folkligt deltagande, vilket säkerställer en omfattande offentlig delaktighet. Därmed hörs medborgarnas röster av journalister, och de kan på så sätt söka ett tillfredsställande sätt att tillgodose enskildas behov.
Objektivitet, det andra begreppet, anses vara ett av de viktigaste värdena för journalisters yrkesidentitet. Det kräver att journalister är opartiska, neutrala och rättvisa. Genom att introducera interaktiv kommunikationsteknik kan medborgarna ta del av processen för journalistisk praxis, antingen genom att kommentera eller producera sitt eget innehåll. De delar ibland händelser som hänt runt dem som traditionella journalister och rapporterar objektivt genom att leta efter sanningen. Vissa forskare hävdar dock att en sådan trend hotar journalisternas professionella värde. Det är svårt att urskilja tillförlitligheten hos innehåll i cyberutrymmet eftersom den deltagande gruppen växer exponentiellt och blir mer diversifierad. Framväxten av multimedia kan därför både förstärka och undergräva objektivitetens ideologi.
För det tredje avser autonomi journalisters oberoende, utan inblandning av yttre krafter såsom statlig censur. Multimediajournalistik garanterar sådan självständighet eftersom den uppmuntrar medborgarnas engagemang. Eftersom Internet har blivit ett forum för yttrandefrihet är den virtuella gemenskap som skapas i cyberrymden mer demokratisk än det verkliga samhället. Nyhetsinnehåll kan distribueras autonomt, utan att behöva genomgå kontroller av en politisk tillsynsman och reglering.
Det fjärde begreppet, omedelbarhet, är en annan komponent som är central i den professionella journalistikens ideologi. Det betyder förmågan att leverera nyheter i rätt tid och fullständigt. En av de utmärkande egenskaperna hos digital teknik är dess höga hastighet att överföra information. Medan nyhetsorganisationer utökar sin distributionsomfång, särskilt Internet, levereras nyheter snabbt och omedelbart.
Slutligen är etiken den moraliska regleringen, som instruerar journalister att "ha känsla för rätt och fel, eller etisk, praxis". Denna ideologi utmanas av dagens nyhetsekosystem. Även om journalister helst måste vara opartiska och objektiva, agera som vakthundar för att söka sanningen; deras personliga behov och yttre tryck står alltid i konflikt med denna professionella ideologi. Men nutida multimediabutiker "tävlar om att vinna betyg" eller för att få läsekretsar genom att "se hur långt de kan sänka ribban utan att skadas när de täcker kändisar". Journalister, dessutom vill de ha byline, position och tillgång till källor; de måste ibland privilegiera makthavarnas röst.
Inverkan på arbetet
Multimediajournalistik, som ett resultat av mediekonvergens, introducerar en rad förändringar i journalistisk praxis. Dagens multimediajournalister skapar innehåll för tidningar, tv, radio, webbplatser och så vidare. Många forskare tror att framtida journalister måste vara bekanta med olika typer av medier. Medieföretag har ändrat sina institutionella strukturer för sina redaktioner för att göra det möjligt för journalister att producera mer innehåll för olika medieplattformar. Därför är gränsen mellan journalisters arbete för olika sektorer nu suddig. Till exempel har onlineverksamheten integrerats i sända nyhetsrum, traditionella journalister vars tyngdpunkt ursprungligen ligger på att skriva och TV-reportage förvandlas nu till digitalt innehåll.
I detta sammanhang med konvergenta redaktioner krävs det att ett ökande antal journalister blir mångkunniga. Den vanliga uppfattningen, "alla journalister måste göra allt" blir en inbyggd filosofi bland nyhetsredaktörer. Positivt är att många journalister anser att multikompetens är en bra trend som ger nya möjligheter och jobbmöjligheter för yngre nyhetsarbetare. Möjligheten till multikompetens gör att praktikanter fritt kan förvandla sitt arbetsfält, allt från tidningar till webbplatser. Sådana arbetskrav medför dock utan tvekan en stor arbetsbelastning för journalister. Eftersom tekniker används av ledningsnivån för att öka produktiviteten och intäkterna, blir arbetstrycket ett vanligt problem bland journalister.
På grund av medieinstitutionernas affärsändamål innebär drivkraften efter vinst behovet av mer innehåll och kontinuitet som tillhandahålls av journalister, vilket "kräver mer planering, lagarbete och tillhandahåller den typ av djup som är omöjlig i tv och tryck." Det leder alltså till framväxten av teambaserat arbete och kollaborativ journalistik, som utmanar den traditionella normen för oberoende journalistik. Även om en sådan trend undergräver den befintliga modaliteten, drar de flesta forskare slutsatsen att ett sådant "ny media sätt" för journalistik har "höjt kvaliteten på journalistiskt arbete, förbättrat journalisters karriärmöjligheter och förbättrat deras känsla av att göra ett bra jobb som journalist."