Michael Roth (cybernetiker)

Innehållet i denna redigering är översatt från den befintliga tyska Wikipedia-artikeln på de:Michael Roth (Kybernetiker) ; se dess historia för tillskrivning.

Michael Roth
Född	( 1936-06-18 ) 18 juni 1936 Lomnička , Tjeckoslovakien
dog	23 juli 2019 (2019-07-23) (83 år) Ilmenau , Tyskland
Nationalitet	tysk
Yrke(n)	Ingenjör och professor för teknisk cybernetik och datateknik

Michael Roth (18 juni 1936 – 23 juli 2019) var en tysk ingenjör och professor i automation , specialiserad på mikroprocessorteknik , datavetenskap och sociologi samt vetenskapsfilosofi . Han var en av pionjärerna inom området datateknik i Tyskland.

Liv

Roth föddes i Lomnička och avslutade ursprungligen sin yrkesutbildning som mekaniker för jordbruksmaskiner och som programmerare. Han påbörjade sina universitetsstudier 1957 vid dåvarande Hochschule fuer Elektrotechnik Ilmenau i elektroteknik , med inriktning mot reglerteknik under Karl Reinisch . Han tog sin akademiska examen som Diplom - Ingenieur (Dipl.-Ing.) 1963. Därefter arbetade han vid institutet för datateknik ("maschinelle Rechentechnik") som vetenskaplig assistent . Han slutförde framgångsrikt detta arbete 1967 och fick en doktorsexamen som Doktoringenieur (Dr.-Ing.). Hans avhandling var inom området datorteknik , med fokus på design av hybriddatorer . Detta utgjorde en väsentlig grund för hans senare forskning. Därefter avslutade han ytterligare studier vid Moscow Power Engineering Institute 1967/68.

Roth utnämndes till docent vid TH Ilmenau 1970, vid avdelningen Teknisk och biomedicinsk cybernetik ("Technische und Biomedizinische Kybernetik", TBK, direktör: Karl Reinisch ). I samarbete med expertkommittéer från Teknikkammaren ("Kammer der Technik", KdT, organisationen för ingenjörer, tekniker och forskare i DDR) och elektronikindustrin i Thüringen utvecklade han det nya specialområdet för mikrodatorteknik , som han också infört som ett självständigt ämne, med utgivning av specialiserade referensböcker i flera upplagor.

Roth stimulerade lanseringen av denna teknik inte bara genom sitt forsknings- och utvecklingsarbete, utan också genom sitt engagemang i kontinuerlig utbildning för denna industriella teknik samt genom publiceringen av specialiserade böcker. Som forskare fokuserade han på frågor som rör utvecklingen av komponenter och verktyg för intelligenta automationssystem .

1978 utnämndes han till professor för automation och teknisk cybernetik ("Automatik und Technische Kybernetik") vid TH Ilmenau. Denna utnämning talade mycket om hans kunskap och hans stora erfarenhet. Hans föreläsningar och hans läroböcker utökade utbildningen av ingenjörer med examen i mikroprocessorteknik – på den tiden var mikroprocessorteknik en sällsynt specialisering inom det tyskspråkiga området.

Hans samarbete med andra professorer – en av dem i datacentret med dess direktör Reinhold Schönefeld – ledde till omfattande forskning på industrinivå och praktikmöjligheter inom mikroprocessorteknik med TH Ilmenau. Dessa möjligheter ansågs unika jämfört med andra universitetsanläggningar i det tyskspråkiga området. Roth bidrog därmed till att etablera forskning och utveckling vid avdelningen för teknisk och biomedicinsk kybernetik, och fick den att frodas. Parallellt arbetade han med tekniköverföringen till de omgivande datorföretagen.

Under sin professionella verksamhet utvecklade Roth olika mikrokontrollerapplikationer och implementeringar. Genom detta fick han erfarenhet av programmeringsspråk, användning av medföljande utvecklingsverktyg samt hård- och mjukvarukomponenter. System för visualisering användes för att effektivt kommunicera mellan människa och maskin. Ytterligare arbete med verkliga applikationer och objekt för demonstrationsändamål utökade hans kunskaper och erfarenhet inom området programmering. Han fick också en god kompetensnivå inom området datakommunikation och relaterade underdomäner.

Roth hade på intet sätt någonsin ansett att detta område var tekniskt avslutat. Som sådan arbetade han kontinuerligt i nära kontakt med industri och forskningspartner för att vetenskapligt främja framtida utveckling. Genom sitt kommittéarbete i Informatics Society of DDR och specifika publikationer av böcker och tidskrifter bidrog han till en ökad uppskattning av det nya området för mikroprocessorteknologi i Östtyskland.

Sedan sina första år hade Roth dessutom varit intresserad av en syn på högre nivå av vetenskapens utveckling. 1986 avslutade han sin habilitering vid TU Dresden inom området vetenskapsfilosofi .

Vetenskapliga roller

Roth började som forskningsområdesledare för den tidigare nämnda avdelningen TBK; han blev sedan dess direktör. På grundval av sitt specialiserade forskningsarbete blev han en av grundarna av de specialiserade studierna "Datateknik". Utöver det var han grundare av forskarutbildningen till ingenjör med specialisering "Mikroprocessorteknologi".

Roth var grundare och redaktör för tidningen "Mikroprozessortechnik" på det östtyska förlaget Verlag Technik Berlin. I ett kvällstal vid en teknisk kommittés konferens i Teknikkammaren (KdT) i Angelroda i april 1982 beskrev han de tråkiga processerna för att grunda denna tidning under villkoren i DDR: Under 15 år gjorde han ansträngningar tills ett litet antal kopior av "Mikroprozessortechnik" fick släppas. Det var förbjudet att använda ordet "Informatik", eftersom Günter Mittag , medlem av Politbüro i SED ansåg att detta var en term för västtysk ideologi. Argumentet om en begränsad kvot papper tillgänglig för förlaget måste övervinnas liksom kritiken mot att förlaget VEB Verlag Technik inte hade gett ut en ny tidning på 28 år.

Hans arbete som medgrundare av tidskriften Ethics and Social Sciences (" Ethik und Sozialwissenschaften ", ett forum för en överläggningskultur) på det västtyska förlaget Westdeutscher Verlag illustrerar hans förmåga till okonventionellt tänkande och hans intresse för frågor som rör framtiden .

Under många år var Roth ordförande för Thüringens underavdelning av Verband Hochschule und Wissenschaft (Föreningen för högre utbildning och vetenskap, VHW) i det tyska civilförvaltningsförbundet , samt medlem av förbundsstyrelsen för VHW i Bonn ( ordförande vid den tiden: Reinhard Kuhnert). Denna yrkessammanslutning av professorer, universitetslektorer och vetenskapliga assistenter vid universitet och högskolor grundades i november 1990 i Thüringen för att engagera anställda och tjänstemän, där VHW som en del av den tyska civilförvaltningsfederationen också har rätt att höra i lagstiftningsförfaranden och kollektivavtalslagen .

Roth bidrog som expert i den rådgivande panelen " Delphi-Prognose " från Fraunhofer Society .

Fält

Michael Roth arbetade inom en mängd olika områden:

• Automationsteknik _
• Teknisk cybernetik
• Datorteknik
• Datavetenskap och sociologi
• Informationssamhälle
• Kunskapsekonomi
• Samhällets utveckling samt
• Universitet och högskolor.

Roth höll åtskilliga föreläsningar om sina forskningsresultat vid vetenskapliga konferenser och evenemang, vars insikt han delvis uppmuntrade och organiserade själv. Hans vetenskapliga publikationer speglar samtidigt hans lagarbete och består av mer än 100 verk, inklusive flera böcker med upp till 5 upplagor. Parallellt deltog han i olika rapporter och lämnade expertutlåtanden.

Bibliografi (urval)

• Verwendung nichtlinearer Strukturen i steuerbaren Hochgeschwindigkeits-Operationsverstärkern. Dissertation, TH Ilmenau, Fakultät für naturwissenschaftlich-technische Grundlagen, Ilmenau 1967.
• Elektronische Bauelemente der technischen Kybernetik. I: Funktionseinheiten der technischen Kybernetik, 8. Lehrbrief (F 77/8), Lehrbriefe für das Hochschulfernstudium, hrsg. von der Zentralstelle für das Hochschulfernstudium des Ministeriums für Hoch- und Fachschulwesen 1974.
• Elektroniska analoger och hybridfunktioner. I: Funktionseinheiten der technischen Kybernetik, 10. Lehrbrief (F 77/10), Lehrbriefe für das Hochschulfernstudium, hrsg. von der Zentralstelle für das Hochschulfernstudium des Ministeriums für Hoch- und Fachschulwesen 1974.
• mit Werner Kriesel: Elektroniska digitala funktionseinheiten. I: Funktionseinheiten der technischen Kybernetik, 11. Lehrbrief (F 77/11), Lehrbriefe für das Hochschulfernstudium, hrsg. von der Zentralstelle für das Hochschulfernstudium des Ministeriums für Hoch- und Fachschulwesen 1974.
• Mikroprocessoren. Wesen, Technologie, Weiterentwicklung, Aufbau, Programmering, Anwendung. Wissenschaftliche Zeitschrift und Kammer der Technik-Hochschulsektion an der TH Ilmenau, Ilmenau 1977, 2. Und 3. Auflage 1978, 4. Auflage 1979, 5. Auflage, KDT-Bezirksverband, Suhl 1980.
• mit Todor Shergowski, Walter Krug: Speicherschaltkreise der Mikroprozessortechnik. Institut für Film, Bild und Ton, Berlin 1982.
• mit Todor Shergowski, Walter Krug: Funktionsblöcke ausgewählter Mikroprozessoren. Institut für Film, Bild und Ton, Berlin 1982.
• mit Todor Shergowski, Ilse Renner: Peripherie-Schaltkreise der Mikroprozessortechnik. Institut für Film, Bild und Ton, Berlin 1983.
• Evolution und Kooperation – Mensch und intelligenter Automat (Analysen und Hypothesen). Habilitering (avhandling B), Technische Universität, Dresden 1986.
•   Michael Roth (Hrsg.): Beiträge zur Mikrocomputertechnik. Verlag Technik, Berlin 1986, ISBN 3-341-00150-6 .
• mit Helga Schwietzke: Mikroprozessor-Architekturen. Institut für Film, Bild und Ton, Berlin 1988.
•   Die intelligente Maschine – der Computer as Experte. Urania-Verlag, Leipzig; Jena; Berlin 1988, ISBN 3-332-00219-8 .
•   mit Klaus Kaplick, Dieter Orlamünder, Heinz Bergmann: Computertechnik von A bis Z. Hrsg.: Jochen Horn. Fachbuchverlag Leipzig 1990, ISBN 3-343-00563-0 .
• Universitäten – Hochschulen: akademisch – technologisch? Verband Hochschule und Wissenschaft, VHW-Mitteilungen 1/1994.
• Grundlegende Merkmale der gesellschaftlichen Evolution zur Wissensgesellschaft. Verband Hochschule und Wissenschaft, VHW-Mitteilungen 10/1997.
•   Postulat zum Wandel der High-Tech-Industriegesellschaft zur High-Org-Wissensgesellschaft. I: Christiane Floyd , Christian Fuchs, Wolfgang Hofkirchner (Hrsg.): Stufen zur Informationsgesellschaft. Festschrift zum 65. Geburtstag von Klaus Fuchs-Kittowski. Peter Lang – Europäischer Verlag der Wissenschaften, Frankfurt am Main; Berlin; Bern; Bryssel; New York; Oxford; Wien 2002, ISBN 3-631-37642-1 .
•   Die Zukunft der „Universität in der Wissensgesellschaft“. I: Klaus Fuchs-Kittowski; Rainer E. Zimmermann (Hrsg.): Kybernetik, Logik, Semiotik. Philosophische Sichtweisen. Tagung aus Anlass des 100. Geburtstages von Georg Klaus . trafo Wissenschaftsverlag, Berlin 2015 (Abhandlungen der Leibniz-Sozietät der Wissenschaften, Bd. 40), S. 425–440, ISBN 978-3-86464-095-7 .
•     Immunsystem in der biologischen, informationstechnischen and socialen Evolution. I: Frank Fuchs-Kittowski; Werner Kriesel (Hrsg.): Informatik und Gesellschaft. Festschrift zum 80. Geburtstag von Klaus Fuchs-Kittowski. Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften, PL Academic Research, Frankfurt a. M.; Bern; Bryssel; New York; Oxford; Warszawa; Wien 2016, ISBN 978-3-631-66719-4 (Print), E- ISBN 978-3-653-06277-9 (E-bok).

Litteratur

• Heinrich Kindler: Aufgabensammlung zur Regelungstechnik. Verlag Technik Berlin, Oldenbourg-Verlag München, Wien, 1964 (mit H. Buchta och H.-H. Wilfert).
• Karl Reinisch : Kybernetische Grundlagen und Beschreibung kontinuierlicher Systeme . Verlag Technik Berlin 1974.
• Horst Völz: Elektronik. Grundlagen, Prinzipien, Zusammenhänge. Akademie-Verlag, Berlin 1974, 2. Auflage 1979, 1002 S.
•   Wolf Martin: Mikrodator in der Prozessdatenverarbeitung. Aufbau och Einsatz der Mikrodator zur Überwachung, Steuerung och Regelung. Carl Hanser Verlag, München, Wien 1977, ISBN 3-446-12373-3 .
•   Heinz Töpfer, Werner Kriesel: Funktionseinheiten der Automatisierungstechnik – elektrisk, pneumatisk, hydraulisk. Verlag Technik, Berlin und VDI-Verlag, Düsseldorf 1977, 5. Auflage 1988, ISBN 3-341-00290-1 .
• Albert Jugel: Mikroprozessorsystem. Verlag Technik, Berlin 1978.
• Wolfgang Schwarz, Gernot Meyer, Dietrich Eckhardt: Mikrorechner. Wirkungsweise, Programmering, Applikation. Verlag Technik, Berlin 1980, 2. Auflage 1981.
• Wolfgang Fritzsch: Prozessrechentechnik. Automatiserat system med process- och mikroprocessteknik. Verlag Technik, Berlin 1981, 2.Auflage 1983, 3. Auflage 1986.
•   Klaus Kabitzsch: Mikrorechner in der Automatisierungspraxis. Akademie-Verlag, Berlin 1987, ISBN 3-05-500243-1 .
• Manfred Thoma: Heinz Töpfer 60 Jahre. I: Automatisierungstechnik, München. Jg. 38, Nr. 7, 1990, S. 245-246.
•   Peter Neumann u. a.: SPS-Standard: IEC 1131 : Programmering in verteilten Automatisierungssystemen. Oldenbourg-Industrieverlag, München; Wien 1995, 2. Auflage 1998, 3. Auflage 2000, ISBN 978-3-8356-7005-1 .
•   Werner Kriesel, Hans Rohr, Andreas Koch: Geschichte und Zukunft der Mess- und Automatisierungstechnik. VDI-Verlag, Düsseldorf 1995, ISBN 3-18-150047-X .
•   Lothar Starke: Vom Hydraulischen Regler zum Prozessleitsystem. Die Erfolgsgeschichte der Askania-Werke Berlin und der Geräte- und Regler-Werke Teltow. 140 Jahre Industriegeschichte, Tradition und Zukunft. Berliner Wissenschafts-Verlag, Berlin 2009, ISBN 978-3-8305-1715-3 .
• Hans-Joachim Zander, Georg Bretthauer: Prof. Heinz Töpfer zum 80. Geburtstag. I: Automatisierungstechnik, München. Jg. 58, Nr. 7, 2010, S. 413–415.
•   Wolfgang Weller: Automatisierungstechnik im Wandel der Zeit – Entwicklungsgeschichte eines faszinierenden Fachgebiets. Verlag epubli GmbH Berlin, 2013, ISBN 978-3-8442-5487-7 sowie as E-Book.
•     Hans-Joachim Zander: Steuerung ereignisdiskreter Prozesse. Neuartige Methoden zur Prozessbeschreibung und zum Entwurf von Steuerungsalgorithmen. Springer Vieweg Verlag, Wiesbaden 2015, ISBN 978-3-658-01381-3 , E-Book- ISBN 978-3-658-01382-0 .
•     Tilo Heimbold: Einführung in die Automatisierungstechnik. Automatiseringssystem, Komponenten, Projektering och Planung. Fachbuchverlag Leipzig im Carl Hanser Verlag München 2015, ISBN 978-3-446-42675-7 , E-Book- ISBN 978-3-446-43135-5 .
•   Ulrich Busch, Michael Thomas (Hrsg.): Ein Vierteljahrhundert Deutsche Einheit – Facetten einer unvollendeten Integration. trafo Wissenschaftsverlag, Berlin 2015 (Abhandlungen der Leibniz-Sozietät der Wissenschaften, Bd. 42), ISBN 978-3-86464-100-8 .
•     Werner Kriesel: Zukunfts-Modelle für Informatik, Automatik und Kommunikation. I: Frank Fuchs-Kittowski; Werner Kriesel (Hrsg.): Informatik und Gesellschaft. Festschrift zum 80. Geburtstag von Klaus Fuchs-Kittowski. Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften, PL Academic Research, Frankfurt a. M.; Bern; Bryssel; New York; Oxford; Warszawa; Wien 2016, ISBN 978-3-631-66719-4 (Print), E- ISBN 978-3-653-06277-9 (E-bok).

externa länkar

• Litteratur av och om Michael Roth (cybernetiker) i det tyska nationalbibliotekets katalog
• Hemsida för TU Ilmenau