Layar Terkembang

Layar Terkembang
Layar Terkembang (book cover).jpg
Författare Sutan Takdir Alisjahbana
Land Indonesien
Språk indonesiska
Genre Roman
Utgivare Balai Pustaka
Publiceringsdatum
 1936
Mediatyp Tryck (inbunden och pocket)
Sidor 139 (24:e tryckningen)
ISBN 978-979-407-065-9 (24:e tryckningen)
OCLC 67860740

Layar Terkembang ( With Sails Unfurled ) är en indonesisk roman av Sutan Takdir Alisjahbana . Publicerad 1936 eller 1937 av Balai Pustaka , den berättar historien om två systrar och deras förhållande till en läkarstudent. Det har noterats att det betonar behovet för indoneser att anta västerländska värderingar för att modernisera landet.

Komplott

Tuti och Maria, döttrar till Raden Wiriatmadja, går till fiskmarknaden där de träffar Yusuf, en medicinstudent från Martapura, södra Sumatra . Efter att han eskorterat dem hem inser han att han har fallit för Maria. Följande dag träffar han systrarna på väg till skolan och går ut på stan med dem. Han och Maria blir närmare och närmare, medan Tuti sysslar med att läsa och delta i kongresser om kvinnors rättigheter .

Några månader senare kommer Yusuf tillbaka tidigt från sin semester för att vara med Maria; men inte långt efteråt blir hon sjuk och får diagnosen malaria . Tuti börjar känna behovet av att bli älskad och minns Supomo som en gång hade friat till henne; efter att Supomos yngre bror kommer för att kräva svar säger hon nej. Marias tillstånd förvärras stadigt och läkarna ändrar sin diagnos till tuberkulos . När hon ligger döende på sjukhus, går Tuti och Yusuf för att besöka hennes kusiner i Sindanglaya , där Tuti konstaterar att man inte behöver bo i staden för att vara användbar för sitt land. När de återvänder till Marias säng, ber Maria att de ska gifta sig med varandra. Efter att Tuti och Yusuf, som har blivit allt närmare, kommit överens, dör Maria.

teman

Tham Seong Chee noterar att karaktärerna och handlingen i Layar Terkembang är symboliska, där varje karaktär representerar en viss världsbild eller kultur. När två karaktärer är oförenliga är det i själva verket en oförenlighet mellan de två världsbilderna eller kulturerna. Han ger exemplet Tuti, som han beskriver som "oberoende, socialt självsäker, välartikulerad, egoistisk och emanciperad", och hennes syster Maria, som beskrivs som "symbolisk för den traditionella idealiska indonesiska kvinnan"; Yusufs äktenskap med Tuti efter Marias död ses som symboliskt för "det gamlas bortgång och det oundvikliga övertagandet av det nya". Han noterar också en kontrast mellan den "västerländska" världsbilden att förändra sin omgivning och den traditionella synen på att överlämna sig till ödet, såväl som den nya och gamla generationen.

Maman S. Mahayana, Oyon Sofyan och Achmad Dian noterar också Tutis progressivitet och skriver att hon är aktiv i många organisationer och alltid arbetar för att främja behoven hos det indonesiska folket, särskilt dess kvinnor .

Diktion

Bakri Siregar noterar att även om Alisjahbana försöker använda nya konstruktioner, kommer det malaysiska inflytandet tydligt fram. Han skriver att romansen mellan Yusuf och Maria framträder tydligt, även när det inte finns någon dialog; vissa kapitel är helt utan dialog.

Publicering och mottagning

Flera författare (inklusive Ajip Rosidi och HB Jassin ) har skrivit att Layar Terkembang publicerades 1936; emellertid, de sjunde och artonde nytrycken av boken noterar att det var 1937. År 1963 hade det översatts till malaysiska; den malaysiska översättningen har också tryckts om flera gånger.

Den samtida poeten Sanusi Pane ifrågasatte Alisjahbanas pro-västerländska hållning i romanen, och noterade att det var farligt att omedvetet anta västerländska värderingar; han hävdade att det bästa sättet att komma in i moderniteten skulle vara att kombinera västerländsk materialism med österländsk spiritualism . Som svar noterade Alisjahbana att västvärlden hade spiritualism och påstod att att insistera på att använda österländsk spiritualism var oinformerat självbedrägeri. Han tryckte på att en ordentlig utbildning var det främsta sättet för indoneser att förbereda sig för den "internationella kulturen" baserad på individualism och positivism . Siregar noterar att vissa karaktärer verkar vara direkta utmaningar mot begreppen feodalism av Mangkunegara IV och den indiska mystiken i Pane.

Chee noterar att det centrala syftet med Layar Terkembang är tydligt, att Indonesien bara skulle kunna vara ett modernt land om både män och kvinnor antog de västerländska egenskaperna "individualism, egoism, materialism och intellectualism". Han noterar dock att Alisjahbanas ideologi "dominerar[d]" Tuti till den grad att lösningen på konflikten är "icke övertygande".

Siregar skriver att Layar Terkembang är mer komplex än Alisjahbanas tidigare verk Dian yang Tak Kunjung Padam , med bättre utvecklade karaktärer. Han noterar också att fokusförskjutningen från Maria till Tuti har gjorts bra, till den grad att tragedin inte förringar budskapet.

Den holländska forskaren i indonesisk litteratur A. Teeuw noterar att Layar Terkembang är ett av de tre viktigaste indonesiska verk som skrivits före andra världskriget, tillsammans med Salah Asuhan och Belenggu . Han skriver att romanen visar fokusskiftet från konflikten mellan individer och traditionell kultur till ett nationalistiskt uppvaknande i ungdomen samt en spirande feministisk rörelse.

Fotnoter
Bibliografi
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Layar_Terkembang&oldid=1032115313 "