Lanval

Lanval är en av Lais of Marie de France . Den är skriven på anglo-normaniska och berättar historien om Lanval, en riddare vid kung Arthurs hov, som förbises av kungen, uppvaktad av en älvadam , fått alla möjliga gåvor av henne, och som därefter vägrar drottningens framsteg. Guinevere . Handlingen kompliceras av Lanvals löfte att inte avslöja identiteten på sin älskarinna, vilket han bryter när Guinevere anklagar honom för att ha "ingen lust för kvinnor". Innan Arthur anklagar Guinevere Lanval för att skämma ut henne, och Arthur kräver i en utökad rättsscen att han avslöjar sin älskarinna. Trots det brutna löftet verkar älvaälskaren så småningom rättfärdiga Lanval och ta honom med henne till Avalon . Sagan var populär och anpassades till engelska som Sir Landevale , Sir Launfal och Sir Lambewell .

Komplott

Lanval, en riddare vid kung Arthurs hov, avundad för "sin tapperhet, hans generositet, hans skönhet, hans skicklighet", glöms bort från att bli inbjuden till en bankett där kungen delade ut belöningar, och hamnar i nöd. Lanval rider ut till en äng en dag och lägger sig vid en bäck. Två kvinnor dyker upp och dirigerar honom till ett tält för att se sin dam, som är kär i honom. Lanval slås omedelbart av damens skönhet och de blir älskare. Hon välsignar honom att "ju rikare han spenderar, desto mer guld och silver kommer han att få", och att hon kommer när han vill ha henne, men bara under förutsättning att han inte berättar för någon annan om hennes existens.

Lanval går hem och ger presenter, och de fortsätter att träffas. Efter ett tag blir han inbjuden att ansluta sig till riddarna av Gawain . Drottningen ( Guinevere ) gör framsteg till Lanval, som han avvisar, och drottningen anklagar honom för homosexualitet. Detta var vanligt för perioden att anklaga en för homosexualitet om de inte var öppna om sina affärer med sina älskarinnor. Han protesterar genom att säga att han har en älskarinna, även vars tjänarinnor är vackrare än drottningen, och bryter därmed sin hemlighetsed till älsklingen och förtalar samtidigt drottningen.

Drottningen klagar sedan till Arthur att Lanval bad om att få bli hennes älskare och när hon vägrade honom sa han att han älskade någon vackrare, och Arthur ställer Lanval inför rätta. Det är bestämt att om hans dam kommer kommer de att veta att Lanval inte skulle ha gjort framsteg på drottningen. Lanval ringer till henne, utan resultat. Lanval blir väldigt sur och nästan deprimerad eftersom han längtar efter att hans älskare ska komma och bevisa sig själv och bevisa att löftet de gav med varandra var sant. Många baroner och andra riddare tror på Lanval, men de vill inte gå emot sin kung så de går med på rättegången. Dagen för rättegången anländer och först kommer hennes jungfrur, sedan hon. Genom sin skönhet och begäran blir Lanval befriad och hoppar upp bakom henne på sin häst och undviker kung Arthurs hov. Detta betyder att den kärlek de delar är för ren för att bli befläckad av domstolens världsliga synder.

Kvinnor i Lanval

Kvinnorna i Lanval skiljer sig från kvinnor som vanligtvis ses i Arthur-texter. Kvinnor är vanligtvis inte högt ansedda i Arthurs universum, de är bikaraktärer som ofta inte namnges och om de har någon relevans är det bara för deras skönhet. Men i Lanval är inte bara kvinnorna vackra utan de spelar en viktigare roll. Specifikt om man tittar på Guinevere och damen som blir hans älskare, kan man se att båda kvinnornas handlingar är det som driver handlingen för lai. "Damen" är den som anropar Lanval och drar honom bort från den höviska världen. Hon gör det första framsteg och förföljer honom aktivt och betonar hennes kraft och sexuella önskningar. Hon förlitar sig inte på en man för att uppnå det hon önskar, utan går och söker dem själv. Detsamma kan sägas om Guinevere som också försöker förföra Lanval för att hon önskar honom. När Guinevere nekas vad hon vill, försöker hon återigen ta kontroll genom att anklaga honom för att ha respektlöst henne.

Kvinnor i denna lai tycks ha två personas, en som överensstämmer med mäns och samhällets ideal och ofta speglar samtida negativa stereotyper om kvinnor, och den andra som betonar kvinnlig makt och kvinnors egna personliga motiv. Genom att försöka förföra Lanval och sedan anklaga honom för förräderi, visar Guinevere egenskaperna hos förföraren och kvinnan "styrd av passion", stereotyper som betonades i samtida kristna föreställningar om Eva och Delilah och andra kvinnliga karaktärer i Bibeln. Kvinnorna i lai är manipulativa och listiga, även om de döljer det med lydnad och följsamhet. Dock. vi ser den sanna kraften hos lai via karaktären av Lanvals älskarinna, damen som väljer honom till en älskare och i slutändan räddar honom. Hon vänder effektivt på den standardiserade stereotypen av den svaga kvinnliga karaktären i utseende, motiv och handling. Modern feministisk vetenskap fokuserar ofta på utrymmena mellan dessa två karaktärer och personas när Lanval definieras som en kommentar till och svar på dåtidens främst patriarkala värderingar.

Form, sammanhang och samband

Verket skrevs i åttastaviga kupletter, standardformen för franska berättande vers. Lanval är släkt med två andra anonyma lais: Graelent och Guingamor . Med Graelent delar den en handlingsstruktur som involverar en rättvis älskare vars identitet inte får avslöjas om hennes kärlek ska behållas.

Lanval är en av Marie de Frances 12- lai- samlingar, och endast en som uttryckligen utspelats i Arthurs hov med hänvisning till Round Table och ön Avalon (även om lai Chevrefoil också kan klassas som Arthur-material). Den komponerades efter Geoffrey av Monmouth , som skrev om kung Arthur i History of the Kings of Britain (ca 1136) och om Avalon i Life of Merlin (ca 1150). A lai är en lyrisk berättelse skriven i oktostaviga kupletter som ofta handlar om berättelser om äventyr och romantik. Lais komponerades huvudsakligen i Frankrike och Tyskland, under 1200- och 1300-talen.

Maries lekar, trots sagostämningen , innehåller alla vanliga människor, förutom Lanval som har en odödlig "älskarinna" från den andra världen (Avalon) och som kan ge evigt liv åt sin älskare. Lanval räddas från Arthurs omdöme av sin älskarinna, vilket vänder på de traditionella könsrollerna för riddaren i lysande rustning och flickan i nöd – vid avslutningen hoppar Lanval upp på ryggen på sin älskarinnas häst och de rider iväg till en okänd destination.

Efter att ha komponerat Lanval omkring 1170–1215, skrev Marie nära tiden för det tredje Lateranrådet 1179, som föreskrev bannlysning för dem som gjort sig skyldiga till sodomi . Detta följde en tradition som härrörde från en felaktig läsning av Bibeln att de oskyldiga i Sodom och Gomorra dödades såväl som de som var skyldiga till homosexualitet, även om den säger att Gud bara dödade de ogudaktiga. Således blev homosexualitet en synd inte bara mot en själv, som med andra sexuella synder, utan ett fara för alla i närheten av personen. I Frankrike var det straffbart med hängning. Det enda sättet att bevisa sexualitet var att ha öppna älskarinnor, och så avhållsamhet eller att inte fördöma synden ledde till inbillad skuld. Lanval, genom att säga att han inte ville förråda kungen, antydde att drottningen uppträdde förrädiskt. Genom att förklara honom som homosexuell reflekterade Guinevere den anklagelsen tillbaka på honom eftersom alla var hotade av den synden, enligt allmän uppfattning.

Lanvals ekonomiska situation i början av Lai har också grund i historien. Lanval avbildas som en riddare som upplever personlig alienation som en återspegling av den faktiska alienationen av 1100-talets lägre adel som i första hand bestod av yngre, ogifta söner. Under aristokratins kris, orsakad av monarkins återuppbyggnad och genom uppkomsten av den urbana medelklassen, bachelor eller jeunes i en position av att vara utan mark eller i behov av att sälja det som de ägde för att betala av sina skulder. Lanval är fattig inte bara på grund av försummelse utan också för att han har spenderat allt han har ärvt. Hans tillstånd speglar både en klass och generation vars fördrivande är resultatet av en äktenskapsmodell som motverkar kvinnors och yngre söners intressen, under vilken om den äldste sonen överlevde till en ålder av äktenskap och reproduktion, fick de yngre syskonen vandra Lanvals inledningsrader . Hans vandring ut på landsbygden och mötet med älvorna representerar drömmen om besittning. Hon fungerar som en folie till verkligheten; medan han är landsförvisad har hon lämnat sitt eget land för att hitta honom och medan han försummas av Arthur, håller hon honom över alla andra riddare. Viktigast av allt, medan Lanval är fattig, är hon rik övermått. Lanval kan läsas som en sorts parodi på den talrika flickan i nödsagor där en tapper riddare räddar en jungfru, medan det inom Lanval är den älva älskarinnan som istället räddar den tappre riddaren från nöd. Hon är den litterära inkarnationen av en fantiserad lösning på klassfrågor som höll sig kvar i den faktiska historien under 1100-talet för unga riddare.

Detta lai gör ett antal referenser till antikens historia. När hon beskriver överflöden av älvdamens logi beskriver Marie de France dem som överlägsna den assyriska drottningen Semiramis och den romerske kejsaren Octavianus . Ett annat exempel är Guineveres fördömande av Lanval, som är en anspelning på berättelsen som finns i 1 Mosebok 39:7, där hustru till den mäktige Potifar falskt anklagar Josef för att försöka förföra henne mot hennes vilja.

Översättningar och bearbetningar

Dikten översattes till fornnordiska på 1200-talet som en del av initiativet av kung Haakon IV av Norge som Janual ( Januals ljóđ ), en av de nordiska lekmännen som kallas Strengleikar . Dess version översatt till mellanengelska är nu förlorad, men den påverkade dikterna från 1300-talet Sir Landevale och Sir Launfal (av Thomas Chestre ) samt två versioner från 1500-talet, Sir Lambewell och Sir Lamwell.

Lanval förekommer också i en rad moderna verk. Som Launfal är han huvudpersonen i James Russell Lowells dikt The Vision of Sir Launfal (1848) där han söker den heliga gralen . Edward Bulwer-Lytton skrev den korta dikten "The Fairy Bride" (1853) om en riddare vid namn Elvar, en annan omarbetning av Maries saga. Han är föremål för TE Ellis pjäs Lanval (1908) som kombinerar den traditionella Lanval-berättelsen med element från Arthurs krönika och romanska traditioner. En filmatisering som sammanslog Sir Lanval från Marie's Lanval och Sir Launfal gjordes av Chagford Filmmaking Group Production 2010.

Se även

Bibliografi

  • Morgan, Amy Louise. "Marie de France, Lanval och alienation vid domstolen." Le Cygne: Journal of the International Marie de France Society , 3:e serien, 6 (2019): 35-48.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lanval&oldid=1138695531 "