Kangerlussuaq
|
Kangerlussuaq
Søndre Strømfjord
| |
|---|---|
.png) Bostadshus öster om Kangerlussuaq flygplats
| |
  Kangerlussuaq Läge inom Grönland
| |
| Koordinater: Koordinater : | |
| stat |
 kungariket Danmark
|
| ingående land |
 Grönland
|
| Kommun |
 Qeqqata
|
| Grundad | 1941 |
| Regering | |
| • Borgmästare | Albrecht Kreutzmann |
| Befolkning
(2020)
| |
| • Totalt | 508 |
| Tidszon | UTC-03 |
| Postnummer | 3910 |
[kaˌŋɜˈɬːusːuɑq] Kangerlussuaq ( grönländskt uttal: <a i=3>[ ; lit. 'Stora fjord'; danska : Søndre Strømfjord ), är en bosättning på västra Grönland i Qeqqata - kommunen belägen i spetsen av fjorden med samma namn . Det är Grönlands främsta lufttransportnav och platsen för Grönlands största kommersiella flygplats. Flygplatsen är från amerikansk bosättning under och efter andra världskriget , då platsen var känd som Bluie West-8 och sedan Sondrestrom Air Base . Kangerlussuaq-området är också hem för Grönlands mest skiftande landlevande fauna, inklusive myskoxar , caribou och gyrfalcons . Bosättningens ekonomi och befolkning på 508 är nästan helt beroende av flygplatsen och turistindustrin.
Geografi
Kangerlussuaq upptar en alluvial slättmark längst ut på den 190 km långa Kangerlussuaq-fjorden , som grenslar båda sidor om floden Qinnguata Kuussua mynning. Öster om Kangerlussuaq finns ett sammanflöde av de två stora regionala floderna, Qinnguata Kuussua och Akuliarusiarsuup Kuua . Den senares dal bildar stora kvicksandsslätter . Båda floderna härstammar från Russellglaciären . Kanten av glaciären är lättillgänglig och är en stor turistattraktion från staden, liksom kanten på inlandsisen i Isunnguas högland i nordost.
Högländer som Tarajornitsut band Kangerlussuaq från norr och söder. Sydost bakom sjön Tasersuatsiaq , som ger färskvatten till staden, ligger det stora höglandet Ammalortup Nunaa, den ursprungliga regionen artificiellt befolkad med 27 myskoxar .
Staden ligger cirka 50 kilometer (31 mi) norr om polcirkeln och är startpunkten för polcirkelleden .
Historia
Även om inuitjägare verkligen besökte Kangerlussuaq, verkar det aldrig ha funnits en bosättning på platsen.
Kangerlussuaq grundades vid den östra änden av Kangerlussuaq-fjorden som Bluie West-8 den 7 oktober 1941, under övervakning av överste Bernt Balchen från United States Army Air Forces (USAAF). Efter Danmarks fall till Tyskland under andra världskriget tog amerikanska styrkor över säkerheten för Grönland och byggde flera baser inklusive Bluie West-1 söderut i Narsarsuaq och Bluie West-8 vid Kangerlussuaq-fjorden.
Basen kom under kort tid under dansk kontroll 1950, men efter ökande oro över hotet från kalla kriget , fick USA genom ett nytt avtal återuppta Bluie West-8 under namnet Sondrestrom Air Base den 27 april 1951.
Den fungerade som en av Distant Early Warning Line- baserna och en försörjningsstation för liknande anläggningar för tidig varning. Efter Sovjetunionens fall minskade användbarheten av basen avsevärt och den sista personalen från det amerikanska flygvapnet lämnade basen den 30 september 1992. Basen kom därefter under grönländskt hemmastyre och döptes om med hjälp av Kalaallisut- dialekten på Västgrönland Inuit .
Denna plats och Bluie West-1 i Narsarsuaq förblir Grönlands bäst utrustade flygplatser. Nästan alla permanenta strukturer i staden byggdes under den amerikanska ockupationen av platsen.
Klimat
Klimatet i Kangerlussuaq är subarktiskt ( Köppen Dfc ), på gränsen till tundraklimat ( Köppen ET ) och ovanligt för någonstans så här långt norrut (I polcirkeln), ett kallt-halvtorrt klimat ( Köppen BSk ), där området får mycket lite regn.
| Klimatdata för Kangerlussuaq (sydväst), höjd: 50 m, 1991–2020 normaler | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Rekordhöga °C (°F) |
12,3 (54,1) |
13,9 (57,0) |
14,4 (57,9) |
17,8 (64,0) |
22,4 (72,3) |
25,2 (77,4) |
26,6 (79,9) |
22,9 (73,2) |
21,1 (70,0) |
17,1 (62,8) |
15,8 (60,4) |
11,9 (53,4) |
26,6 (79,9) |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
−13,5 (7,7) |
−14,8 (5,4) |
−10,8 (12,6) |
−0,9 (30,4) |
8,4 (47,1) |
15,3 (59,5) |
16,8 (62,2) |
14,0 (57,2) |
7,7 (45,9) |
-0,8 (30,6) |
−7,0 (19,4) |
−10,5 (13,1) |
0,3 (32,6) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
−18,5 (−1,3) |
−19,8 (−3,6) |
−16,6 (2,1) |
−6,2 (20,8) |
3,6 (38,5) |
10,0 (50,0) |
11,2 (52,2) |
8,7 (47,7) |
3,5 (38,3) |
−4,6 (23,7) |
−11,3 (11,7) |
−15,2 (4,6) |
−4,6 (23,7) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
−23,3 (−9,9) |
−24,9 (−12,8) |
−22,2 (−8,0) |
−11,6 (11,1) |
−1,7 (28,9) |
4,2 (39,6) |
5,0 (41,0) |
3,3 (37,9) |
−1,0 (30,2) |
−8,7 (16,3) |
−15,7 (3,7) |
−19,9 (−3,8) |
−9,7 (14,5) |
| Rekordlåg °C (°F) |
−47,2 (−53,0) |
−46,8 (−52,2) |
−45,4 (−49,7) |
−34,4 (−29,9) |
−21,8 (−7,2) |
−4,7 (23,5) |
−0,7 (30,7) |
−4,8 (23,4) |
−15,4 (4,3) |
−29,7 (−21,5) |
−36,3 (−33,3) |
−45,5 (−49,9) |
−47,2 (−53,0) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
7,9 (0,31) |
6,1 (0,24) |
5,2 (0,20) |
7,6 (0,30) |
10,9 (0,43) |
13,4 (0,53) |
27,6 (1,09) |
31,7 (1,25) |
22,7 (0,89) |
13,1 (0,52) |
11,7 (0,46) |
9,8 (0,39) |
167,7 (6,61) |
| Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 1,0 mm) | 2.9 | 2.0 | 1.7 | 2.3 | 2.8 | 3.4 | 5.2 | 6.9 | 5.2 | 3.8 | 3.9 | 3.2 | 43,3 |
| Genomsnittlig relativ luftfuktighet (%) | 70,2 | 68,1 | 66,5 | 64,1 | 57,7 | 55,1 | 57,2 | 64,8 | 67,3 | 72,9 | 72,6 | 71,4 | 65,7 |
| Källa 1: Danmarks Meteorologiska Institut | |||||||||||||
| Källa 2: NOAA | |||||||||||||
I juli 2012 resulterade en vindpust av varm luft i glaciärsmältvatten som utplånade en viktig korsning av Watsonfloden.
Befolkning
Befolkningen i Kangerlussuaq minskade avsevärt efter likvideringen av Sondreströms flygbas. Sedan dess har den ökat med mer än 80 %, även om den har börjat sjunka igen de senaste åren.
Transport
Luft
.png)
.png)
Som den enda civila flygplatsen på Grönland som är tillräckligt stor för att stödja stora långdistansflygplan som Boeing 747 , är Kangerlussuaq Airport Grönlands viktigaste transportnav. Hotel Kangerlussuaq verkar på flygplatsen.
Hav
Kangerlussuaq Fjord är farbar i hela sin längd. Det finns en hamn vid Kangerlussuaq, 20 kilometer (12 mi) väster om Kangerlussuaq flygplats. Det är ganska grunt och lämpar sig endast för små fartyg, används främst av supplyfartyg från Royal Arctic Line, och oanvändbart på vintern. Kryssningsfartyg, som Norges Hurtigruten , navigerar fjorden och ankrar utanför hamnen. De åker till Kangerlussuaq främst för att byta passagerare med flyg, eftersom restiden till och från Grönland är för lång för många passagerare.
Planer godkändes 2018 för att bygga en ny djuphamn, cirka 10 kilometer väster om den nuvarande, tillsammans med en väg dit.
Väg
Kangerlussuaq har det största vägnätet utanför någon bosättning på Grönland (räknat gator inne i bosättningen).
En grusväg genom Isunngua förbinder Kangerlussuaq med inlandsisen, som till en början fungerade som mötesplats för biluthållighetsexperiment. Sedan dess har den huvudsakligen använts för turiständamål.
Det finns planer på att bygga en väg till Sisimiut (170 km (110 mi)) från och med 2017. Kostnadsberäkningarna har varit mellan 250 och 500 miljoner danska kronor (DKK), beroende på vägkvaliteten, och därför är planerna försenade. Körtiden skulle vara mycket längre än flygtiden, och det finns också överväganden om att flytta Air Greenlands huvudnav till Nuuk Airport , vilket stänger Kangerlussuaq flygplats.
En väg till Sisimiut med låg kvalitet, riktad till terrängfordon byggdes 2020-2021, till en kostnad av 25 miljoner DKK . Det finns förhoppningar om att vägen ska byggas om till en ordentlig asfalterad väg i framtiden.
Vetenskaplig forskning
Från 1982 till 2018 fanns det en jonosfärisk och atmosfärisk forskningsanläggning känd som Sondrestrom Upper Atmospheric Research Facility, belägen cirka 15 kilometer (9,3 mi) väster om Kangerlussuaq. Det var allmänt känt runt staden som Kellyville. Det drevs av SRI International för US National Science Foundation och det danska meteorologiska institutet . Anläggningen var värd för mer än 20 instrument, varav de flesta ger unik och kompletterande information om den arktiska övre atmosfären. Centralinstrumentet i anläggningen var en L-bands inkoherent spridningsradar (IS) med en 32-meters (105 fot) fullt styrbar antenn. Den transporterades från Alaska till Kangerlussuaq 1983.
externa länkar
-
Media relaterade till Kangerlussuaq på Wikimedia Commons -
Kangerlussuaq reseguide från Wikivoyage
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
