Humanitarian Accountability Partnership International
.png) | |
| Efterträdare | CHS Alliance |
|---|---|
| Bildning | 2003 |
| Upplöst | 2015 |
| Rättslig status | Icke vinstdrivande organisation |
| Huvudkontor | Geneve, Schweiz |
| Hemsida | www.hapinternational.org |
Humanitarian Accountability Partnership International (HAP International), som grundades 2003, var den humanitära sektorns första internationella självreglerande organ . HAP-medlemmarna var ett initiativ från flera instanser som arbetar för att förbättra ansvarsskyldigheten för humanitära åtgärder gentemot människor som drabbats av katastrofer och andra kriser. Organisationen syftade till att stärka ansvarsskyldigheten gentemot dem som drabbats av krissituationer och att underlätta förbättrade prestationer inom den humanitära sektorn. Organisationens slutmål var att upprätthålla rättigheterna och värdigheten för krisdrabbade befolkningar över hela världen.
HAP International gick samman med People In Aid den 9 juni 2015 för att bilda CHS Alliance och existerar inte längre.
Humanitärt ansvar
HAP International, tillsammans med andra kvalitets- och ansvarsinitiativ, har varit avgörande för att definiera begreppet "humanitär ansvarighet", som har diskuterats mycket av det internationella humanitära samfundet. Definitionen av "ansvarighet" i en allmän mening är ansvarsfull användning av makt, medan "ansvarighet i humanitära situationer" säkerställer att makten att hjälpa i situationer av konflikter och katastrofer utövas ansvarsfullt. När det implementeras betyder det att överlevande från krig eller katastrofer kan påverka beslut om den hjälp de får och kan ge feedback och klaga om de känner att "hjälpkraften" inte utövades på ett bra sätt."
Beröm av den brittiske ministern för internationell utveckling
Den 7 oktober 2008 under ett möte i UNHCR:s verkställande kommitté lyfte den brittiske ministern för internationell utveckling, Gareth Thomas, fram de framsteg som gjorts inom hela sektorn och berömde alla humanitära organ för den viktiga roll de spelar för att rädda liv och hjälpa världens mest sårbar. Ministern tillade dock, "Jag vill också utmana alla som tror att reformuppgiften är klar. Det är den inte. Ja – vi har kommit långt. Men vi har mycket längre att gå." Han fortsatte med att säga att det enligt hans åsikt fanns fem "nyckelelement som är väsentliga för att förbättra det internationella humanitära svaret", inklusive större ansvarsskyldighet. Han hävdade, "Byrån måste snarast införa standardiserade övervakningsarrangemang. Och där ansvarsmekanismer redan finns – såsom Humanitarian Accountability Partnership International – måste vi använda dem mer systematiskt."
Vikten av ansvarighet
Den unika karaktären av humanitärt arbete gör ansvarsskyldighet särskilt viktig av följande skäl:
Akuta behov Människor som har överlevt konflikter eller en naturkatastrof har ofta akuta behov. De har ofta fördrivits från sina hem och saknar sina vanliga ekonomiska, sociala eller psykologiska stödsystem.
Brist på valmöjligheter, brist på konkurrens Normalt kan mottagare av humanitärt bistånd inte "välja" mellan hjälpleverantörer. Så de kan inte signalera att de är missnöjda med en tjänst genom att gå till en annan leverantör, till skillnad från konsumenter på konkurrensutsatta detaljhandelsmarknader.
Brist på röst Överlevande från katastrofer saknar vanligtvis tillgång till formella rutiner för deltagande i beslut om assistans. Traditionella förvaltningsstrukturer kommer sannolikt att bli extremt ansträngda av katastrofen eller konflikten, om de överhuvudtaget har överlevt, och (tills nyligen) hjälporganisationer inkluderade inte system för deltagande och klagomål i sina program.
Koppling mellan givare och överlevande Dessutom är de människor vars val påverkar hjälporganisationer – givarregeringar och deras medborgare – inte mottagare av humanitärt bistånd. Därför kanske de inte har ett bra läge att bedöma om stödet var lämpligt eller inte.
Beslut på liv och död Slutligen, i humanitära situationer kan konsekvenserna av beslut vara särskilt allvarliga. Till exempel kan en persons beslut att köa för matdistribution (snarare än att söka föda eller söka hjälp via privata nätverk) vara en chansning på liv eller död om organisationen har underskattat mängden mat som behövs för att gå runt.
Humanitär ansvarsrapport
Humanitarian Accountability Report, en årsrapport publicerad av HAP International, granskade de framsteg som gjorts för att stärka ansvarsnormer och praxis inom den humanitära sektorn. Rapporten gav också detaljerade resultat från den årliga undersökningen "Perceptions of Accountability in Humanitarian Action". Den årliga sekretariatrapporten, publicerad av HAP International, var organisationens självutvärdering av framsteg som gjorts mot dess årliga arbetsplan, och inkluderade ansvarsrapporter från HAP-medlemmar.
Mål och aktiviteter
HAP International utvecklade "HAP Standard in Accountability and Quality Management", ett verktyg för att hjälpa organisationer att designa, implementera, utvärdera, förbättra och erkänna ansvarsfulla program. Att vara ansvarig inför krisdrabbade samhällen hjälper organisationer att utveckla kvalitetsprogram som möter dessa människors behov och minskar risken för misstag, övergrepp (inklusive sexuellt utnyttjande och övergrepp från hjälparbetare) och korruption. 2010 års HAP-standard är resultatet av en omfattande granskningsprocess som innebar omfattande samråd med olika intressenter, inklusive krisdrabbade samhällen, hjälparbetare och givare.
HAP:s strategiska värdeförslag var att kvalitet, ansvarighet och programresultat är oupplösligt kopplade. Genom att förbättra myndighetens ansvarsskyldighet på ett systematiskt sätt skulle programmets kvalitet, inverkan och resultat också förbättras. De väsentliga verktygen för att driva denna virtuella cirkel var tillämpningen av ett programkvalitetsledningssystem (designat i enlighet med HAP-standarden), förstärkt genom delat lärande och oberoende revision. För dessa ändamål erbjöd HAP International en rad utbildningsworkshops och revisionstjänster (medlemmar kan certifieras officiellt av HAP). Alla intressenter, inklusive de människor som en organisation strävar efter att hjälpa, krisdrabbade samhällen, givare och de humanitära organisationerna själva, gjorde mätbara vinster som en konsekvens av det arbete som utförts av partnerskapet.
Målen för HAP International var:
- att utveckla och underhålla HAP-standarden genom forskning, samråd och samarbete;
- att stödja medlemmar och potentiella medlemmar av HAP International i att tillämpa HAP-standarden genom att tillhandahålla utbildning och råd;
- att kommunicera, förespråka, främja och rapportera om HAP-standarden;
- att övervaka och rapportera om implementeringen av HAP-standarden och att certifiera sina medlemmar i enlighet därmed; och
- att hjälpa medlemmar att hitta lösningar där det framförs oro eller klagomål om dem.
HAP Internationals arbete baserades på resultaten av Humanitarian Accountability Project, ett aktionsforskningsinitiativ från 2001 mellan myndigheter, samt den gemensamma utvärderingen av den internationella responsen på folkmordet i Rwanda.
HAP standard
HAP-standarden är ett praktiskt och mätbart verktyg som representerar en bred konsensus om vad som är viktigast i humanitära åtgärder. Standarden hjälper organisationer att utforma, implementera, bedöma, förbättra och känna igen program som är ansvariga. Att vara ansvarig inför krisdrabbade samhällen hjälper organisationer att utveckla kvalitetsprogram som möter dessa människors behov och minskar risken för misstag, övergrepp (inklusive sexuellt utnyttjande och övergrepp) och korruption.
2010 års upplaga av HAP Standard in Accountability and Quality Management är resultatet av en omfattande översynsprocess av 2007 års standard som innebar omfattande samråd med olika intressenter, inklusive krisdrabbade samhällen, hjälparbetare och givare. Över 1 900 personer i 56 länder bidrog till granskningen och förberedelserna av 2010 års upplaga, vilket förde in autentiska upplevelser från olika perspektiv.
HAP-standarden är ett kvalitetssäkringsverktyg för humanitära organisationer. Genom att jämföra en organisations processer, policyer och produkter med standardens sex riktmärken är det möjligt att mäta hur väl organisationen säkerställer ansvar och kvalitet i sitt humanitära arbete. Organisationer som följer standarden:
- förklara sitt engagemang för HAP:s sju principer om ansvarighet och sitt eget ramverk för humanitärt ansvar (en uppsättning definitioner, procedurer och standarder som specificerar hur en byrå ska säkerställa ansvarighet gentemot sina intressenter);
- utveckla och implementera ett humanitärt kvalitetsledningssystem;
- tillhandahålla nyckelinformation om kvalitetsstyrning till nyckelintressenter;
- möjliggöra för stödmottagarna och deras företrädare att delta i programbeslut och ge sitt informerade samtycke;
- fastställa personalens kompetens och utvecklingsbehov;
- upprätta och implementera ett förfarande för hantering av klagomål;
- etablera en process för ständig förbättring.
Sexuellt utnyttjande och övergrepp
Sexuellt utnyttjande och övergrepp (SEA) av humanitär personal är det mest allvarliga resultatet när organisationer inte kan stå till svars inför mottagarna av humanitärt bistånd . I en nödsituation där offren har förlorat allt är kvinnor och flickor särskilt utsatta. Building Safer Organisations , som syftar till att utveckla kapaciteten hos icke-statliga organisationer "att ta emot och undersöka anklagelser om sexuellt utnyttjande och övergrepp från oroande personer – inklusive flyktingar, fördrivna personer och lokala värdbefolkningar" flyttade från ICVA till HAP 2007, och dess lektioner och material integrerades därefter i HAP:s utbildning "Building Safer Organisations – Investigation Learning Programme".
I juni 2008 publicerade HAP en rapport som undersökte frågorna i samband med att lämna in klagomål från mottagare av humanitärt bistånd.
Certifieringssystem
HAP:s certifieringssystem syftade till att ge försäkran om att certifierade organ hanterade kvaliteten på sina humanitära åtgärder i enlighet med HAP-standarden. Rent praktiskt innebar en HAP-certifiering att externa revisorer fick tillgång till organisationens uppdragsbeskrivning, redovisning och kontrollsystem, vilket möjliggjorde större transparens i verksamheten och övergripande ansvarsskyldighet.
För att uppnå HAP-certifiering måste en organisation undersökas och testas genom ett formellt oberoende system från tredje part mot riktmärkena och kraven i HAP-standarden.
Certifieringsrevisionsprocessen inkluderade:
- Granskning av huvudkontor och fältplatsdokument.
- Intervjuer av personal på huvudkontoret och fältplatsen, partners och katastroföverlevande.
- Direkt observation av god praxis som specificeras i myndighetens ramverk för humanitärt ansvar.
HAP-certifiering gjorde det möjligt för byråer att visa sina prestationer inom ansvarsskyldighet och kvalitetsledning i en process som utvecklats och erkändes av humanitära kamrater. Det var ett frivilligt engagemang av stödmottagarnas centralitet i en organisations humanitära arbete.
Medlemskap
Vid tiden för sammanslagning med People In Aid hade HAP International 100 medlemsorganisationer. Medlemskapet inkluderade 79 fullvärdiga medlemmar och 21 associerade medlemmar, allt från organisationer med mandat för akuthjälp och utvecklingsaktiviteter till institutionella givare.
Donatorer
HAP:s arbete stöddes av AusAID (Australien), Bureau of Population, Refugees and Migration (USA), DANIDA (Danmark), Irish Aid , Nederländska utrikesministeriet , Oak Foundation (Schweiz), SIDA (Sverige) och SDC (Schweiz).
Tidigare hade HAP fått stöd av följande:
2003 : AusAID (Australien), DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, SIDA (Sverige)
2004 : AusAID (Australien), DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, SIDA (Sverige)
2005 : AusAID (Australien), DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, SIDA (Sverige)
2006 : ACIFID (Australien), AusAID (Australien), CARE International, DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, Oxfam UK, SDC (Schweiz), SIDA (Sverige), Världsvision
2007 : AusAID (Australien), BPRM (USA), DFID (Storbritannien), DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, Oak Foundation (Schweiz), OFDA (USA), SIDA (Sverige)
2008 : BPRM (USA), DFID (Storbritannien), DANIDA (Danmark), Ford Foundation (USA), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, Oak Foundation (Schweiz), SIDA (Sverige)
2009 : BPRM (USA), DFID (Storbritannien), DANIDA (Danmark), ECHO (EU), Ford Foundation (USA), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet, SIDA (Sverige)
2010 : BPRM (USA), DFID (Storbritannien), DANIDA (Danmark), ECHO (EU), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, norska utrikesdepartementet
2011 : BPRM (USA), DFID (Storbritannien), DANIDA (Danmark), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, Oak Foundation (Schweiz)
2012 : AusAID (Australien), BPRM (USA), DANIDA (Danmark), Irish Aid, Nederländernas utrikesministerium, Oak Foundation (Schweiz), SDC (Schweiz), SIDA (Sverige)
Kvalitets- och ansvarsinitiativ
Det humanitära samfundet har initierat ett antal initiativ mellan myndigheter för att förbättra ansvarsskyldighet, kvalitet och prestanda i humanitära insatser. De fyra mest kända initiativen är ALNAP (Active Learning Network for Accountability and Performance in Humanitarian Action), People In Aid , Sphere Project och HAP International. Ett steg mot större sammanhållning startade 2006 med skapandet av Quality and Accountability Initiatives Complementarities Group, som inkluderade ALNAP, Coordination Sud, Emergency Capacity Building (ECB) Project, Groupe URD, HAP International, People In Aid och Sphere Project. Under åren växte gruppen med att kommunicera med katastrofdrabbade samhällen (CDAC), Listening Project och Disasters Emergency Committee som gick med.
Dessutom startade de tre organisationerna HAP International, People In Aid och Sphere Project Joint Standards Initiative (JSI) . JSI var ett samarbete som byggde på styrkorna i varje initiativ. I mitten av 2011 gjorde de tre initiativen ett gemensamt åtagande att främja konvergens av sina respektive standarder. Större samstämmighet bör stärka biståndsarbetarnas förmåga att omsätta dessa normer i praktiken runt om i världen. Det slutliga målet var att förbättra kvaliteten på humanitära insatser för drabbade samhällen.
JSI-processen ledde till publiceringen av Core Humanitarian Standard on Quality and Accountability 2014 och skapandet av CHS Alliance 2015.
externa länkar
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
