Filen på H.
 Tidig albansk upplaga
| |
| Författare | Ismail Kadare |
|---|---|
| Originaltitel | Dosja H |
| Land | Albanien |
| Språk | albanska |
| Genre | Roman |
Publiceringsdatum |
1981 |
| Mediatyp | Tryck (inbunden och pocket) |
| Sidor | 208 |
| ISBN | 978-1-55970-401-4 (engelsk översättning) |
| OCLC | 37322387 |
| 891/.9913 21 | |
| LC klass | PG9621.K3 D66713 1998 |
Filen om H. är en roman av den albanske författaren Ismail Kadare . Den dök upp första gången på albanska 1981 under titeln Dosja H .
Komplott
I denna ofta komiska roman planerar två homeriska forskare från Irland via Harvard University att undersöka traditionen av muntlig episk poesi på landsbygden i Albanien , där historiska epos komponeras och sjungs av ambulerande minstreler som populär underhållning. Sångarna har gjort detta i många generationer, möjligen sedan antikens grekiska tider ( H står för Homeros ). Forskarna reser till Albanien med en bandspelare för att studera fenomenet och spela in prover av sången och förändringarna över tiden i flera inspelningar av samma låt, vars studie skulle ge dem ett svar på om Homer var redaktör eller författare. Deras huvudsakliga intresse ligger i variationerna av traditionen som exemplifieras i enskilda sångares verk, hur historiska händelser vävs in i poesi och om det finns en regional fördom i deras tolkningar.
När de når sin destination konfronteras de av misstänkta provinsborgare och en paranoid lokal guvernör, som skickar spioner efter dem, övertygad om att de själva är spioner av något slag. Deras verk angrips av den serbiska pastorn eftersom forskarna föredrar den albanska episka poesin som original och den serbiska som en imitation. En tolkning av berättelsen är en metafor för varför legender fortsätter att tros trots våra försök att upptäcka sanningen, och belyser svårigheten som den moderna världen har att verkligen förstå tidigare, eller till och med landsbygdens, civilisationer. Romanen betraktar också övergången av den episka formen som ett sätt att registrera och återberätta historien och ifrågasätter själva civilisationens natur eftersom konstformer går förlorade för utveckling och teknologi.
Översättningar
Den franska översättningen från 1989 (reviderad 1996) var av Jusuf Vrioni . Den förekommer i volym 4 av Ismail Kadares samlade verk (Ismail Kadare: Oeuvres ). Den engelska versionen av David Bellos , publicerad 1997, gjordes på basis av den franska översättningen.
Mottagning av den engelska upplagan
Den engelska översättningen fick mestadels positiva recensioner. Recensenter hyllade romanen och kallade den "en av hans mest ovanliga och attraktiva böcker" och Kadare "en röst olik någon annan i samtida fiktion". Jennie Ver Steeg, från Booklist , kallade det en "en kvick, flerskiktad kritik av totalitarism, nationalism och vetenskaplig objektivitet". Publishers Weekly hänvisade till det som "en underhållande liknelse" och till Kadare som en "kontroversiell albansk dissident". De kallade förhållandet mellan guvernören och Dull Baxhaja "ett mästerverk av gogolisk komedi". Å andra sidan Ken Kalfus romanen och kallade den "lätt plottad, stillöst skriven" och ett "nationalistiskt gnäll". Han fortsatte med att anklaga Kadare för att följa Hoxhas "kommunist-nationalistiska doktrin".