Federation of Western Thrace Turks in Europe
Federation of Western Thrace Turks in Europe ( turkiska : Avrupa Batı Trakya Türk Federasyonu , kort: ABTTF , grekiska : Ευρωπαϊκή Ομοσπονδία Τούρκυηκρκυη κ ς , kort: ΕΟΤΔΘ) etablerades i Tyskland 1988 av sju grundande föreningar, som en ideell paraplyorganisation och upplöstes 2013. Med Association of Western Thrace Turks i Storbritannien antog organisationen sitt nuvarande namn.
ABTTF har sitt huvudkontor i Witten , Tyskland och har sedan 2010 haft ett kontor i Bryssel, Belgien. Organisationen har 29 medlemsföreningar i Tyskland och en i England. Totalt förenar ABTTF 6 000 anslutna medlemmar. Det är den första organisationen som har beviljats särskild rådgivande status av FN:s ekonomiska och sociala råd som ett representativt organ för den turkiska minoriteten i västra Thrakien.
Historia
Konventionen om utbyte av grekiska och turkiska befolkningar som undertecknades den 30 januari 1923, i efterdyningarna av det grekisk-turkiska kriget (1919–1922), undantog den muslimska turkiska befolkningen som bodde i västra Thrakien och den grekisk-ortodoxa minoriteten i Istanbul och på öarna Imbros (Gökçeada) och Tenedos (Bozcaada).
Enligt Lausannefördraget beviljades en befolkning på 150 000 muslimer av olika etnicitet som bor i västra Thrakien, såsom turkar, pomakar och romer , officiell minoritetsstatus. Den muslimska minoritetens status i västra Thrakien definieras uttryckligen i artiklarna 37-44 i Lausannefördraget. Enligt den officiellt beviljade minoritetsstatusen inom sektion III gavs turkar i västra Thrakien lika rättigheter att "etablera, förvalta och kontrollera på egen bekostnad alla välgörenhetsorganisationer, religiösa och sociala institutioner, alla skolor och andra institutioner för undervisning och utbildning, med rätt att använda sitt eget språk och att fritt utöva sin egen religion där”.
Från och med 1950-talet sträckte sig grekernas bristande efterlevnad av fördragsförpliktelser till betydande kränkningar av de mänskliga rättigheterna . Tilltagande politisk instabilitet på grund av det grekiska inbördeskriget och den grekiska militärjuntan 1967-1974 som följde på ledde till ytterligare grekisk nationalism och förvärrade situationen för minoriteter, inklusive turkarna som bodde i västra Thrakien.
Under 1960- och 1970-talen återspeglades ökade spänningar över förbindelserna mellan Grekland och Turkiet som förtrycks- och assimileringspolitik som riktade sig mot turkar. De grekiska myndigheternas politik för att skrämma den turkiska minoriteten manifesterade sig som "upplösning" av minoriteten och så småningom lämna territorier med hjälp av "påtvingad migration". Artikel 19 i den grekiska nationalitetskoden, som gällde från 1955 till 1998, föreskrev att "en person av icke-grekiskt etiskt ursprung som lämnar Grekland utan avsikt att återvända kan förklaras ha förlorat grekiskt medborgarskap...." Den turkiska minoriteten tvingades migrera. Medan den stora majoriteten av migrationsvågen gick mot Turkiet, valde vissa grupper att migrera till andra europeiska länder, i synnerhet till Tyskland.
Idag uppgår befolkningen i västra Thrakiens turkar i Tyskland till 30 000. Ett stort antal turkar i västra Thrakien bor i andra EU-medlemsstater, såsom Nederländerna, England, Sverige, Frankrike, Belgien och Österrike. Behovet av att hålla sina kulturella värden vid liv och upprätthålla solidariteten i sina värdländer ledde till att turkarna i västra Thrakien skapade kollektivt skapade föreningar.
I Tyskland bildades den första Turkiska föreningen för västra Thrakien den 1 januari 1978 i Giessen i delstaten Hessen. Detta följdes av andra turkföreningar i västra Thrakien inklusive i Stuttgart, Homburg/Saar, München, Düsseldorf, Kelsterbach. Ökningen av antalet föreningar var ett svar på den assimileringspolitik som Grekland har fört mot minoritetsbefolkningen.
Under 1980-talet fortsatte på varandra följande grekiska regeringar sin förtryckspolitik mot minoritetsgrupper. Inledande invändningar framfördes genom föreningarna i Tyskland. Dessa föreningar inrättade samordningskommittéer som syftade till att främja samarbetet mellan de olika föreningarna. Dessa ansträngningar gav frukt den 28 februari 1988, när sju medlemsföreningar var med och grundade Federation of Western Thrace Turks i Tyskland.
Dessa turkar uppnådde därmed en större representationssfär, vilket gav en röst åt minoritetens politiska, sociala, kulturella, utbildningsmässiga och andra problem på den internationella arenan. 1996, när den brittiska föreningen gick med i resten, blev Federation of Western Thrace Turks i Tyskland Federation of Western Thrace Turks in Europe.
Uppdrag
ABTTF strävar efter en lösning på problemen för den turkiska minoriteten i västra Thrakien i Grekland och stödjer en inkluderande minoritetspolitik, icke-diskriminering och erkännande av grundläggande rättigheter och friheter. ABTTF är oberoende av politiska partier, statliga myndigheter och regeringar.
Federationen strävar efter att öka medvetenheten hos politiker och företrädare i hela Europa om kränkningar av mänskliga rättigheter i västra Thrakien. ABTTF försöker förmå Grekland att upphöra med kränkningarna och påminner de stater som undertecknat Lausannefördraget att följa de skyldigheter som anges i fördragets bestämmelser.
Internationellt erkännande
År 2006 ackrediterades ABTTF som en icke-statlig organisation (NGO) av FN . Den 10 maj 2006 rekommenderade FN:s kommitté för icke-statliga organisationer att FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) skulle bevilja konsultativ status till ABTTF och 21 andra icke-statliga organisationer, vilket ledde till ABTTF:s ackreditering i juli 2006. Denna status gör det möjligt för organisationen att delta i internationella möten i FN som talare och att inrätta ett representationskontor på FN:s huvudplatser i New York , Wien och Genève .
Dessutom är ABTTF fullvärdig medlem i Federal Union of European Nationalities ( FUEN). 2008 var ABTTF en av grundarna av Fundamental Rights Platform (FRP) för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). 2008 blev ABTTF en aktiv medlem i European Dialogue Forum, som är den kommitté som kontaktar Europaparlamentet i frågor som rör traditionella nationella minoriteter, konstitutionella regioner och regionala språk. Dessutom deltar ABTTF i konferenser för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ( OSSE) och FUEN. I april 2005 deltog organisationen i Europarådets parlamentariska församling .
Organisation
Förbundet är uppbyggt i fem huvudenheter: fullmäktige, direktion, revisionsnämnd, disciplinnämnd och representantskap.
Fullmäktige är det högsta beslutande organet. Delegater från medlemsföreningarna, ABTTFs styrelse och fysiska personer är medlemmar i ABTTF:s fullmäktige.
Den verkställande styrelsen består av 11 ledamöter, inklusive president, två vice ordförande, generalsekreterare, en revisor och sex ledamöter i enlighet med artikel 26 i den tyska civillagen. Styrelsen väljs av fullmäktige för en tid av två år. Ledamöter i direktionen kan inte åta sig tjänst i andra organ, förutom deras ipso facto- medlemskap i representantskapet. Utöver allmänna ledningsuppgifter ansvarar styrelsen för verkställandet av beslut som fattas av representantskapet och fullmäktige samt ABTTF:s rekryteringspolicy. Förbundets ordförande har kompetensen att representera organisationen ensam, medan två vicepresidenter har rätt till representation tillsammans med generalsekreterare och revisor. Personal får inte sitta i styrelsen.
Revisionsnämnden består av tre ledamöter och väljs av ABTTF:s generalförsamling, som hålls vartannat år. Revisionsnämnden granskar förbundets beslut och räkenskaper minst en gång per år. De halvtidsrapporter som upprättas efter revision lämnas till representantskap och direktion. Den allmänna revisionsberättelsen som upprättas i slutet av terminen presenteras på fullmäktige.
Disciplinnämnden består av tre ledamöter och väljs av ABTTF:s generalförsamling. Styrelseledamöter kan inte tjänstgöra i andra organisatoriska organ inom ABTTF, och de kan inte vara styrelseledamöter i någon medlemsförening.
Representantskapet är det högsta beslutande organet bland andra organisatoriska enheter. Den bildas av två styrelseledamöter från varje medlemsförening och ABTTF:s styrelse. Representantskapet sammanträder minst en gång per år och har med närvaro av 1 ⁄ 4 av dess ledamöter rätt att fatta beslut i alla frågor, utom sådana som fattas på direktionsnivå.
Verk och internationellt samarbete
ABTTF har förespråkat på uppdrag av minoriteten i Europaparlamentet ( EP), Europarådets parlamentariska församling (PACE), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE och FN .
Organisationens progressiva inställning, särskilt sedan 2002, har breddat ABTTF:s engagemang med internationella minoritetsrepresentanter. Organisationen har varit fullvärdig medlem i FUEN sedan 2008. ABTTF:s ordförande Halit Habip Oğlu to valdes in i FUENs styrelse 2013.
ABTFF är en regelbunden deltagare vid OSSE:s möte om implementering av den mänskliga dimensionen; de kompletterande mötena för mänskligt genomförande; vid FN:s forum för minoritetsfrågor; och rådet för mänskliga rättigheter organiserat av kontoret för högkommissarie för mänskliga rättigheter ( OHCHR). ABTTF samarbetar med Bryssel-baserade civilsamhällesorganisationer. Faktauppdraget till regionen i oktober 2012 hölls i närvaro av FUEN:s ordförande Hans-Heinrich Hansen, ledamoten av Europaparlamentet François Alfonsi och direktören för Human Rights Without Frontiers Int'l (HRWF) Willy Fautre. Rapporten Etniska turkar i Grekland, en muslimsk minoritet om kränkningar av mänskliga rättigheter, baserad på minoritetens vittnesmål, utarbetades av HRWF:s direktör Willy Fautre.
I mars 2013 anordnade ABTTF, partiet för vänskap, jämlikhet och fred (FEP, minoritetens politiska parti) och Culture and Education Foundation of Western Thrace Minority (CEFOM) ett besök i regionen med deltagande av FUEN:s ordförande Hans-Heinrich Hansen och European Association of Daily Newspapers in Minority and Regional Languages (MIDAS) styrelseledamot Bojan Brezigar. Delegationen deltog i rättegången mot minoritetspublikationer Gundem och Millet som observatörer vid Thrakiens hovrätt den 22 mars 2013. Dessutom, till stöd till minoritetsmedia, besökte FUENs ordförande och MIDAS styrelseledamöter FEP och höll samråd med minoritetsmedlemmarna.
I juni 2013 introducerades kampanjen "En miljon signaturer för mångfald i Europa", inom ramen för European Citizens Initiative till EG av FUEN och har presenterats för den turkiska minoriteten i västra Thrakien genom ett uppdrag organiserat av ABTTF och FEP till Trakiska städerna Komotini och Xanthi . Till stöd för den turkiska minoriteten i västra Thrakien FUEN-direktör Jan Diedrichsen, Democratic Union of Hungarians in Rumänien (RDMSz) anslöt vicepresidenten László Borbély och RDMSz internationella sekreterare Lorant Vincze till besöket.
Utöver det internationella engagemanget, som har anförtrotts samordningen av medlemsföreningar för att upprätthålla de sociala och kulturella värderingarna hos turkarna i västra Thrakien, är ATTBF grundare av det ständiga sekretariatet för International Council of Western Thrace Turks, en högre enhet etablerad för synkronisering och samarbete mellan arbetar bland organisationer skapade av den västtrakiska turkiska diasporan.
Se även
externa länkar
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
