De Fryske Marren
De Fryske Marrens | |
---|---|
| |
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Nederländerna |
Provins | Friesland |
Etablerade | 1 januari 2014 |
Regering | |
• Kropp | Kommunfullmäktige |
• Burgemeester | Fred Veenstra ( CDA ) |
Område | |
• Totalt | 559,93 km 2 (216,19 sq mi) |
• Mark | 351,29 km 2 (135,63 sq mi) |
• Vatten | 208,64 km 2 (80,56 sq mi) |
Elevation | 2 m (7 fot) |
Befolkning
(januari 2021)
| |
• Totalt | 51,778 |
• Densitet | 147/km 2 (380/sq mi) |
Tidszon | UTC+1 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+2 ( CEST ) |
Postnummer | Delar av 8400- och 8500-serien |
Riktnummer | 0513, 0514 |
Hemsida |
De Fryske Marren ( holländska : De Friese Meren ) är en kommun i Friesland i norra Nederländerna . Det bildades 1 januari 2014 och består av de tidigare kommunerna Gaasterlân-Sleat , Lemsterland , Skarsterlân och delar av Boarnsterhim , som alla fyra upplöstes samma dag. Kommunen ligger i provinsen Friesland , i norra Nederländerna , och har en befolkning på 51 778 och en sammanlagd yta på 559,93 km 2 (216,19 sq mi).
Historia
Kommunsammanslagningar är vanliga i Nederländerna : under 1900-talet minskades antalet kommuner med mer än hälften, från 1 121 år 1900 till 537 år 2000. Flera av de kommuner som slogs samman till De Fryske Marren var själva resultatet även av sammanslagningar: Gaasterlân-Sleat , Skarsterlân och Boarnsterhim skapades under en rad sammanslagningar som trädde i kraft den 1 januari 1984. Regeringens politik vid tiden för tillkomsten av De Fryske Marren var att nya sammanslagningar skulle ha lokalt stöd och initieras av de verkställda kommunerna själva.
Kommunerna Gaasterlân-Sleat, Lemsterland och Skarsterlân var alla landsbygdskommuner med en relativt högt utvecklad turistnäring. Under 2007 utvärderade de två första sin funktion som kommuner och kom båda fram till att de kunde dra nytta av en kommunsammanslagning. Året därpå beslutade alla tre kommunfullmäktige att de var positiva till att utreda fördelarna med en sammanslagning. Rapporten från denna studie var allmänt tillgänglig i åtta veckor och resulterade i två negativa svar. Heerenveens kommun , som föreslog en sammanslagning mellan dem och Lemsterland och Skarsterlân eller, alternativt, bara delar av Skarsterlân. Provinsen Friesland , hem för dessa kommuner, förkastade dessa alternativ, även om det slutliga utkastet till fusionsförslaget specificerade att två städer från Skarsterlân, Nieuwebrug och Haskerdijken , skulle bli en del av Heerenveen, medan resten skulle inkluderas i De Fryske Marren. En andra sammanslagningsdiskussion innebar upplösningen av Boarnsterhim . Boarnsterhims kommunfullmäktige kom fram till att kommunen var för liten för att motivera fortsatt existens av en separat kommun. I det slutliga rådet om dess upplösning föreslogs att den nuvarande kommunen delas upp i fyra delar; en av dessa, staden Terherne , skulle ingå i De Fryske Marren. De andra tre delarna delades upp mellan tre redan existerande kommuner: Den norra delen, inklusive den faktiska staden Boarnsterhim, tilldelades Leeuwarden , den södra delen till Heerenveen och den västra delen till Súdwest-Fryslân . Efter godkännande av både representanthuset och senaten blev skapandet av De Fryske Marren (på den tiden kallat De Friese Meren) lag i juni 2013 och trädde i kraft 1 januari 2014.
Etymologi
De Friese Meren var det ursprungliga namnet som angavs för kommunen i den lag som upprättade den. Detta var samma namn som hade föreslagits för kommunen sedan de första planerna för dess utformning lades fram av de föregångare kommunerna Gaasterlân-Sleat, Lemsterland och Skarsterlân. Namnet är holländskt för "De frisiska sjöarna", med hänvisning till sjöarna i området. Enligt lag kan alla kommuner i Nederländerna byta namn med minst ett års varsel. Eftersom kommunen redan antytt denna möjlighet på sin hemsida bytte den officiellt namn till den västfrisiska översättningen De Fryske Marren den 1 juli 2015.
Befolkningscentra
Kommunen består av 51 bosättningar varav Joure är regeringssäte. De 51 städerna, städerna och byarna är : Akmarijp , Bakhuizen , Balk , Bantega , Boornzwaag , Broek , Delfstrahuizen , Dijken , Doniaga , Echten , Echtenerbrug , Eesterga , Elahuizen , Follega , Goingarijp , Harich , Haskerhorne , Kolhuizen , Wolhuizen , Legemeer , Lemmer , Mirns , Nijehaske , Nijemirdum , Oldeouwer , Oosterzee , Oudega , Oudehaske , Oudemirdum , Ouwster-Nijega , Ouwsterhaule , Rijs , Rohel , Rotstergaast , Rotsterhaule , Rottum , Sintjo Scharga huizen , Sintjo Ruigabrug , Sintjo Ruigabrug , sv , Snikzwaag , Sondel , Terherne , Terkaple , Teroele , Tjerkgaast , Vegelinsoord och Wijckel .
Topografi
Holländsk topografisk karta över kommunen De Fryske Marren, juni 2015
Anmärkningsvärda människor
Konsten
- Jancko Douwama (1492 i Oldeboorn - 1533) en frisisk adelsman, kämpade för att befria Friesland från främmande styre
- Martinus Hamconius (ca 1550 i Follega – 1620) en frisisk författare, poet och historiker
- De tre bröderna Halbertsma (ca 1780 i Grou – ca 1860) utvecklade den skrivna litteraturen på det västfrisiska språket
- Herman van Ham (1931 i Nijehaske – 2012) en holländsk köksmästare
- Pieter Verhoeff (1938 i Lemmer – 2019) en holländsk filmregissör
- Marjan Jonkman (född 1994 i Sint Nicolaasga) en holländsk modell
Samhällstänkande & Public Service
- Johannes Acronius Frisius (1520 i Akkrum – 1564) en holländsk läkare, matematiker som skrev latinsk poesi och humanistiska traktater
- Henricus Aeneae (1743 i Oudemirdum – 1810), holländsk vetenskapsman
- Hendrik van Rijgersma (född 1835 i Lemmer - 1877) naturforskare, läkare, amatörbotaniker, malakolog och iktyolog
- Martijn Theodoor Houtsma (1851 i Irnsum – 1943) en orientalist, expert på Seljuqdynastin
- Fedde Schurer (1898 i Drachten – 1968) en holländsk skollärare, journalist, västfrisisk språkaktivist och politiker
- Heije Schaper (1906 i Joure – 1996) en högt dekorerad holländsk sjö- och flygvapenofficer
- Jan Pen (1921 i Lemmer – 2010) en holländsk ekonom, professor och krönikör
- Frans Haarsma (1921 i Balk - 2009) en romersk-katolsk präst i ärkestiftet Utrecht
- Ahmed Dede (född 1960 i Balk) en islamisk sheikh och anhängare av den sufitiska ordningen av islam
- Auke Zijlstra (född 1964 i Joure), en holländsk politiker och ledamot av Europaparlamentet
Sport
- Roelof Klein (1877 i Lemmer – 1960) holländsk roddare, bronsmedaljör vid olympiska sommarspelen 1900
- Jetze Doorman (1881 i Balk – 1931) en fäktare och femkampare som tävlade vid olympiska sommarspelen 1912
- Atje Keulen-Deelstra (1938 i Grou – 2013) skridskoåkare, silver- och bronsmedaljör vid de olympiska vinterspelen 1972
- Sjoukje Dijkstra (född 1942 i Akkrum) före detta tävlingskonståkare, 1964 års olympiska mästare i damsingel, olympisk silvermedaljör 1960
- Tiemen Groen (född 1946 i Follega) pensionerad holländsk cyklist, tävlade i olympiska sommarspelen 1964
- Rintje Ritsma (född 1970 i Lemmer) före detta holländsk långbaneskridskoåkare, deltog i fem vinter-OS och vann två silver- och fyra bronsmedaljer
- Ids Postma (född 1973 i Dearsum) före detta skridskoåkare, guldmedaljör vid olympiska vinterspelen 1998
- Jorrit Bergsma (född 1986 i Oldeboorn) skridskoåkare och maratonåkare, guldmedaljör vid olympiska vinterspelen 2014
- Epke Zonderland (född 1986 i Lemmer) gymnast och OS-guldmedaljör 2012 på ribban
- Marit Bouwmeester (född 1988 i Warten) seglare, guldmedaljör i olympiska sommarspelen 2016 och silvermedaljör vid olympiska sommarspelen 2012
- Sjinkie Knegt (född 1989 i Bantega) holländsk kortbaneskridskoåkare, bronsmedaljör i vinter-OS 2014 och silvermedaljör i vinter-OS 2018
externa länkar
- Media relaterade till De Fryske Marren på Wikimedia Commons
- Officiell hemsida