Dansk strategi mot piratkopiering
Dansk sjöfarts strategi mot piratkopiering är nödvändig eftersom Danmark driver en av världens fem största sjöfartsnationer i termer av opererad flotta, och kontrollerar cirka 10 % av den globala sjöfarten. Vid varje given tidpunkt finns det cirka 70 danskkontrollerade fartyg i Indiska oceanen och 30 fartyg i Guineabukten . Detta gör att piratkopiering i dessa områden är ett stort bekymmer för den danska sjöfarten och för den danska staten. År 2012, när somalisk piratkopiering var som störst, uppskattades piratkostnaderna för dansk sjöfart till mellan 130 och 260 miljoner euro.
Dansk strategi mot piratkopiering
När det danska handelsfartyget Danica White kapades av somaliska pirater 2007, började piratkopieringen få mer allmän uppmärksamhet och under de tre månaderna efter kapningen publicerade danska tidningar mer än 600 artiklar om piratkopiering i relation till Danica White. Uppmärksamheten innebar att den danska sjöfartsnäringen kunde pressa den danska regeringen att engagera sig i piratbekämpningsoperationer. År 2007 inkluderade den danska regeringen motpiratkopiering i sin strategiska vitbok för första gången. Det danska utrikesministeriet (MFA) har publicerat flera prioriterade dokument som beskriver danska åtgärder mot piratkopiering och uttrycker ett intresse av att säkerställa navigeringsfrihet och av att skydda danskkontrollerade fartyg och deras sjöfolk. I det prioriterade dokumentet som täcker perioden 2019–2022 identifierar UD Guineabukten och Afrikas horn som i centrum för Danmarks uppmärksamhet, på grund av den stora danska närvaron.
I prioriteringsdokumentet anges vidare att målet för Danmarks insatser för att bekämpa piratkopiering och sjöbrottslighet är "att minska hotet från dessa frågor för att skydda danska intressen och sjöfolk samt internationell sjöfart". Önskemålet att skydda danska sjöfartsintressen har lett till att Danmark sedan 2008 har bidragit till den internationella insatsen mot piratkopiering i Somalia, inklusive ett marinuppdrag mellan 2008 och 2015. Sedan 2015 har den maritima säkerhetssituationen i Gulf of Viken fått allt större prioritet. Guinea.
Bästa förvaltningspraxis och branschsamarbete
Danska handelsfartyg är skyldiga att följa Best Management Practices (BMP), som är en uppsättning internationella riktlinjer som föreskriver försiktighetsåtgärder vid segling i piratkopieringsutsatta områden. Som svar på det växande hotet från piratkopiering utanför Somalias kust, utvecklade sjöfartsindustrin, i samarbete med International Maritime Organization (IMO) och Contact Group on Piracy off the Coast of Somalia (CGPCS) sina första Best Management Practices (BMPs) ) i februari 2009. Den tredje versionen av BMP, publicerad i juni 2010, definierade högriskområdet ( HRA ) för första gången. HRA är ett specifikt område i Indiska oceanen där piratangrepp har skett, vilket innebär att det finns en högre risk att bli attackerad och att BMP bör tillämpas här. De grundläggande kraven i BMP är att rederier förstår hotet och skaffar aktuell information, att de gör riskbedömningar och identifierar fartygsskyddsåtgärder och implementerar dessa. De måste också följa flaggstatens och militära riktlinjer, registrera sig hos Maritime Security Centre Horn of Africa (MSCHOA) och rapportera till United Kingdom Marine Trade Operations (UKMTO) samt samarbeta med andra rederier, militära styrkor, brottsbekämpning och välfärd. leverantörer.
Att kontrollera fartygens efterlevnad av BMP har varit en nyckelaspekt i de danska insatserna mot piratkopiering. Som en konsekvens har danska fartyg sedan 2012 varit skyldiga att registrera och rapportera sin segling i HRA till MSCHOA och till UKMTO samt följa BMP:s rekommendationer. De danska myndigheterna kommer att undersöka danska fartyg som de misstänker inte har följt rekommendationerna. I allmänhet följer danska fartyg BMP:erna trots att piratkopieringen utanför Somalias kust minskar, vilket tyder på att de danska myndigheterna var framgångsrika med att marknadsföra BMP. CGPCS och den militära samordningsplattformen Shared Awareness and De-confliction (SHADE) har säkerställt samarbete mellan statliga och privata aktörer i utvecklingen av BMP. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Danish Shipping har kunnat ge input till utvecklingen av BMP genom deltagande i CGPCS.
.jpg)
PCASP ombord på danskflaggade fartyg
I de första tre utgåvorna av BMP rekommenderade de bara användningen av passiva, obeväpnade försvarsåtgärder ombord, som varnade för närvaron av skjutvapen. Ändå, när pirattillbuden ökade – särskilt i Indiska oceanen – omprövade branschen och i februari 2011 International Chamber of Shipping (ICS) användningen av beväpnade vakter. Även om IMO inte tar ställning till vapentransport ombord på fartyg, erkändes denna förändring av IMO i augusti 2011, vilket innebär att BMP:erna inte längre avskräcker användningen av beväpnad personal. På grund av sjöfartsindustrins krav på säker sjö har användningen av privat kontrakterad beväpnad säkerhetspersonal ( PCASP) sedan dess blivit standardmetoden för fartygsskydd över hela världen. Förutom att främja internationella BMP:er började den danska regeringen samarbeta med sjöfartsnäringen i syfte att utveckla lagstiftning som skulle tillåta danskflaggade handelsfartyg att använda väpnat skydd vid transitering genom områden där det finns en hög risk för piratkopiering. Det betyder att i det danska rättsliga sammanhanget är användningen av beväpnade vakter inte begränsad till ett specifikt område – såsom HRA – och PCASP kan därför användas i andra områden än de som berörs av somalisk piratkopiering. PCASP:er tilläts först ombord på danskflaggade fartyg i mars 2011, efter att regeringen hade avslagit sjöfartsindustrins önskemål om att statliga militära styrkor skulle placeras ombord. Men många juridiska forskare har noterat att Danmark har tillåtit en PCASP-modell med mycket lite statlig kontroll som bygger på självreglering av industrin, vilket ger branschen makten att bestämma när deras användning av självförsvar är motiverat. Denna liberala reglering skiljer sig också från hur privat säkerhet hanteras inrikes, där alla vakter står under statlig tillsyn. För att få ett ettårigt tillstånd för användning av beväpnade vakter måste danska avsändare ansöka till justitieministeriet . Som en del av ansökan måste avsändare lämna information om tidigare vapenlicenser och vapenskåpen ombord. De måste också bekräfta att de är medvetna om IMO:s riktlinjer för användning av beväpnade vakter och förklara varför de anser att PCASP är nödvändigt. Tillståndet är inte specifikt för resan, vilket innebär att en mängd olika privata säkerhetsföretag kan sättas in inom ett år utan att staten övervakar rederiets beslut. Lagen lämnar istället kaptenen på fartyget ansvarig för de beväpnade vakterna.
Medan Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har utfärdat riktlinjer för privata säkerhetsföretag och riktlinjer för krav vid användning av dem, föreskriver den danska lagen ingen skyldighet att följa dessa standarder, även om branschen har främjat användningen av dessa standarder. Vidare finns det en diskrepans i hur privata säkerhetsföretag kan verka i Guineabukten och i Indiska oceanen. Fartyg i Guineabukten attackeras ofta i territorialvatten snarare än på öppet hav, vilket innebär att de inhemska lagarna i de 18 olika kuststaterna i Guineabukten påverkar i vilken grad säkerhetsföretag kan användas.
Privat-offentligt samarbete
I mars 2021 höll den danska försvarsministern Trine Bramsen och utrikesministern Jeppe Kofod en pressträff där de tillkännagav beslutet att sätta in en fregatt för att patrullera i Guineabukten från november 2021. Anne H. Steffensen, VD för bransch- och arbetsgivarorganisationen Danish Shipping, stod bredvid de två ministrarna vid pressträffen och lovordade beslutet. Larsen och Nissen konstaterar att det har funnits ett produktivt samarbete mellan den danska sjöfartsnäringen och danska statliga myndigheter under det senaste decenniet av piratbekämpning. Historiskt sett finns det en etablerad kommunikationslinje mellan de två, vilket har gynnat det politiska syftet att skydda handelsfartyg.
Smed och Wivel menar att sjöfartsnäringens betydelse för den danska ekonomin gör piratkopiering till ett strategiskt hot för Danmark. Detta innebär att Danmark måste hitta sätt att övertyga det internationella samfundet om att kontrapiratverksamhet kräver internationellt engagemang. De konstaterar att Danmark har kunnat ta en aktiv roll i utvecklingen av kontaktgruppen för piratkopiering utanför Somalias kust (CGPCS) och i att påverka operationer på grund av dess svaga kapacitet vilket gör att Danmark framstår som ohotat. Ändå gör Danmarks administrativa kapacitet det möjligt att bidra till multilateral problemlösning såsom genom att vara ordförande för CGPCS Working Group 2 från starten 2009 fram till 2014. På liknande sätt hävdar Johannes Riber att den danska marinens utplacering till Indiska oceanen fr.o.m. 2008 till 2015 kan förstås som ett strategiskt sätt genom vilket en liten stat med begränsade marina resurser skulle kunna kräva mer internationell uppmärksamhet. Militärvetaren Katja Lindskov Jacobsen pekar på en liknande politisk effekt i beslutet att skicka en fregatt till Guineabukten, eftersom beslutet signalerar att Danmark är engagerat i att motverka piratkopiering. Det danska beslutet har välkomnats av den internationella sjöfartsnäringen. Till exempel har den tyska redarföreningen (VDR) och European Community Shipowners' Association (ECSA) uttryckt sitt stöd för Danmarks beslut och uppmanat andra EU-medlemmar att göra detsamma.