Åsiktskorridor

Åsiktskorridor ( svenska : åsiktskorridor , norska : meningskorridor ) syftar på ett sociopolitiskt fenomen som har observerats under början av 2000-talet i Sverige , och till viss del även i Norge . Själva uttrycket användes ursprungligen 2013 av Henrik Oscarsson [ sv ] , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet , som en metafor för gränserna för vad som är allmänt acceptabelt att debattera.

Konceptet liknar Overton-fönstret , som utgår från en glidande skala av legitima politiska samtal, och Hallins sfärer , som antar att pressen implicit grupperar frågor i frågor om bred konsensus, legitima kontroverser och avvikelser. Språkrådet har tagit upp ordet åsiktskorridor i sin 2014 års nybildningslista .

Översikt

Bakgrund

I december 2013 beskrev statsvetaren Henrik Oscarsson [ sv ] hur han uppfattade att utrymmet för åsiktsfrihet stramats åt i svenska debatter. Han gav några exempel på åsikter som sällan uttrycktes trots att de var vanliga i befolkningen:

14 % av svenskarna håller med om att begränsa rätten till abort .
40% tycker att Sverige borde ta emot färre flyktingar .
60 % vill ha fler djurrättigheter .
50 % av svenskarna håller inte med om att tillåta homosexuella par att adoptera barn.
20% tycker att det borde finnas dödsstraff för mord .
25 % av alla svenskar vill öka antalet vargar.
Nästan 10 % vill minska utgifterna för vindkraft .
5 % håller med om att avskaffa examensceremonin i kyrkor.

Oscarsson avslutade med att efterlysa "en mer moderat och respektfull attityd från beslutsfattare".

I februari 2015 publicerade Expressens redaktör Ann-Charlotte Marteus [ sv ] en ursäkt för att ha varit med och "konstruerat en korridor som förhindrade en konstruktiv debatt om migration och integration". Hon skrev att det var något hon började göra runt 2002, när språktester debatterades och Sverigedemokraterna började bli mer inflytelserika. Hon var också rädd att Sveriges politiska klimat skulle bli mer likt Danmarks .

Sverige blev inte som Danmark, tack och lov. Kanske hjälpte opinionskorridoren. Men priset var för högt: utbredd självcensur , en rädsla för att granska verkligheten objektivt, en minskad tro på argumentens kraft. Och som ett resultat av en fördummad allmänhet, moralpanikerade politiker och sociala problem som borde ha uppmärksammats och behandlats för länge sedan. Det visade sig vara en dyr korridor.

— Ann-Charlotte Marteus, Expressen , 2015-05-24

Andra observationer

Erik Helmersson från Dagens Nyheter skrev att Sverige har många åsiktskorridorer där man sällan ifrågasätter normerna inom gruppen. Han skyller på den svenska "konsensuskulturen" och säger att den sociala kostnaden för att presentera en motsatt uppfattning är för hög. Han berömmer också regissören Stina Oscarson för hennes nya uttryck "provtal" och menar att det är viktigt att låta människor prova nya sätt att tänka utan att kvävas av skuld och förolämpningar.

Alice Teodorescu har uttalat att hon vill "riva ner åsiktskorridoren" och har gjort jämförelser med totalitära system.

Vi lever i en tid där det anses modigt att tänka fritt, trots att det inte är förbjudet.

— Alice Teodorescu, Göteborgs-Posten , 6 mars 2015

Statistisk forskning

Under första kvartalet 2015 genomförde statistikinstitutet Demoskop [ sv ] en undersökning med namnet "Vem vågar tala om sina åsikter?" som hade en urvalsstorlek på 4 348. De observerade följande trender:

Ökad tveksamhet i debatter med människor utanför de vanliga umgängeskretsarna
Personer med vänsterideologier talar mer öppet medan de som identifierar sig som nationellt orienterade eller konservativa känner att de har fler begränsningar
Majoriteter riskerar att framställas som minoriteter
Invandring är det ämne där de flesta känner sig begränsade

Kritik och förnekelse

Fullmäktigepolitikern Per Altenberg från Liberalerna förnekade , samtidigt som han inte tog upp forskningen av professor Oscarsson, existensen av åsiktskorridoren och hävdade att korridoren inte borde diskuteras i sitt yttrande med titeln "Det finns ingen åsiktskorridor".

Låt oss göra oss av med åsiktskorridoren och avsluta hela den här debatten om att det finns saker man inte kan säga i Sverige.

— Per Altenberg, Svenska Dagbladet , 24 maj 2015

Krönikören Malin Ullgren från Dagens Nyheter , samtidigt som han inte tar upp professor Oscarssons forskning, fördömer användningen av begreppet och beskriver det som ett retoriskt grepp som extremhögern använder för att undergräva samhällets stabilitet. Hon konstaterar att högerextremister har ägnat år åt "systematisk urholkning av anständighetens gränser" för att främja sina agendor och att extremhögern fritt uttrycker sina agendor.

Att bidra till vanföreställningar om åsiktskorridorer eller "tilltäckning av sanningen av eliten" är att aktivt undergräva demokratin.

— Malin Ullgren, Dagens Nyheter , 3 februari 2016

Se även