Wolfgang Leidhold
Wolfgang Leidhold (född 12 december 1950 i Dortmund) är en tysk statsvetare, filosof och konstnär.
Karriär
Leidhold studerade samhällsvetenskap , filosofi och östasiatiska studier vid Ruhruniversitetet i Bochum . Hans lärare var Norbert Elias , Günter Gawlick, Jürgen Gebhardt, Leo Kofler , Eric Voegelin och Peter Weber-Schäfer. Efter sin doktorsexamen med en avhandling om René Descartes (opublicerad) och studier vid Stanford University, CA, doktorerade han 1982 med ett arbete om "Etik och politik i Francis Hutchesons verk". Från 1978 till 1992 var han assistent vid universitetet i Erlangen . Under 1990-talet fokuserade hans forskning på internationella relationer, särskilt i samarbete med det tyska institutet för internationella och säkerhetsfrågor ( SWP). Flera forskningsvistelser i USA följde, bland annat vid Georgetown University och University of Hawaii samt i Nya Zeeland, Australien och södra Stilla havet. Leidholds habilitering för statsvetenskap följde 1989 med en avhandling om "Security Policy related Problems in the Pacific Island Region" (1991). Efter lektorat vid Ludwig Maximilian-universitetet i München och det katolska universitetet i Eichstätt-Ingolstadt accepterade han en professur vid universitetet i Köln 1992. 1997 initierade och organiserade Wolfgang Leidhold en prototyp av ILIAS , det första Learning Management System, inom VIRTUS projekt vid fakulteten för management, ekonomi och samhällsvetenskap vid universitetet i Köln . Hans engagemang för projektet belönades med ILIAS speedwell 2015. 2001 tilldelades Leidhold Karl-Carstens-Preis för sina anmärkningsvärda prestationer genom att ge en övervägande ung publik en förståelse för de komplexa sambanden i modern säkerhetspolitik med hjälp av en interaktiv simulering.
Konstnärlig verksamhet
Från 1972 till 1975 avslutade Leidhold sin konstnärliga utbildning under överinseende av målaren Hans-Jürgen Schlieker . Efter grupputställningar i Bochum och hans flytt till universitetet i Erlangen fortsatte han sitt konstnärliga engagemang i Eberhard "Pinsl" Königsreuthers studio. I sitt måleri utvecklade han en transhistorisk metafysisk realism som kombinerar renässansens konstnärliga tekniker, sätt att komposition och färglägga med samtida abstrakta formuleringar, varvid han plockar upp i synnerhet klassiska teman. Hans arbete inspirerades av Duccio och Lorenzo Monaco samt av Michelangelo och Raffael . I den moderna eran spelade förutom Carlo Carrà , Giorgio de Chirico , Max Ernst och Willi Baumeister också Dubuffet och Cy Twombly en roll i Leidholds ockupation med sina mytologiska och metafysiska teman.
Dessutom assisterar han New York-baserade Boris Lurie Art Foundation som konsult för att främja den judiska konstnären Boris Lurie [ citat behövs ] . Han initierade och koordinerade två separatutställningar av Boris Luries konstverk och arv vid NS-Documentation Center i Köln (2014) och Judiska museet i Berlin (2016).
Teori
Erfarenhet
Den pluraliska erfarenheten och kritiken mot empirin spelar en avgörande roll i Leidholds verk. I sin bok "Political Philosophy" definierar Leidhold erfarenhet som "medveten referens" av något som upplevs till det upplevande subjektet och identifierar utifrån detta fem erfarenhetsdimensioner: upplevelsen av sinnena, fantasin, självmedvetandet, den religiösa upplevelsen. och den "spekulativa erfarenheten" eller förmågan att resonera. Eftersom upplevelsens struktur inte är ett kulturspecifikt utan universellt fenomen, utgör Leidholds erfarenhetsförståelse grunden för en interkulturell hermeneutik.
Religiös erfarenhet och frånvarande närvaro
Det utmärkande för den religiösa upplevelsen enligt Leidhold ligger i dess aktiva referens genom en ”frånvarande närvaro” i motsats till det upplevande subjektet. Den ”frånvarande närvaron”, efter Leidhold, är källan som refererar till det mänskliga (”närvaro”) utan att själv gå in i referensens horisont (”frånvaro”).
Noetisk vändning
Med hjälp av kriteriet huruvida den religiösa erfarenhetens särskilda struktur blir transparent eller inte skiljer Leidhold mellan den icke-artikulerade och den artikulerade typen av religiös medvetenhet. Som exempel för den första typen nämner han den kosmologiska myten om de forntida egyptierna eller sumererna, som exempel för den andra typen nämner han religioner som refererar tillbaka till välrenommerade upphovsmän, såsom Zarathustra , Moses , Laozi eller Buddha . Övergången från den icke-artikulerade typen till den ledade typen Leidhold benämner den noetiska svängen. Han demonstrerar detta fenomen med hjälp av omfattande material inom idéhistoriskt område.
Empirisk metafysik
I motsats till Wolffs och Kants tes att metafysiken grundas på det rena förnuftet, utvecklar Leidhold empiriskt konsoliderad metafysik. Samtidigt genomför han en radikal förändring bort från den klassiska filosofin om att vara genom att betrakta tiden istället för att vara det högsta begreppet.
Person och ensemble
Leidhold skiljer i sin syn på det mänskliga mellan den fasta biologiska grunden (”hominity”) och den öppna tillvaron som person (”humanity”). På grund av människans existens som en person som alltid står i en kommunikativ relation med andra, är den specifika mänskliga typen av samlevnad, enligt Leidhold, inte flocken utan "ensemblen". Detta betyder den medvetet bildade, gemensamma ordningen, vars tidigaste typ förekommer redan i horden och utvecklar sin paradigmatiska form i den grekiska polisen.
Erfarenhetshistoria
I sitt nuvarande projekt om erfarenhetshistoria undersöker Leidhold både erfarenhetens struktur och hur den har utvecklats från paleolitikum till nutid, såväl som dess effekter på dynamiken i kulturer och politiska ordningar. Hans huvuduppsats förespråkar ett paradigmskifte: erfarenhetens struktur förändras under mänsklighetens historia. Denna avhandling går emot den allmänna konsensus som betraktar erfarenhetens arkitektur som en universell konstant. Däremot identifierar Leidhold åtta transformationer av erfarenhetsstruktur (inklusive upptäckten av fantasi och kontemplation, av andlig erfarenhet och det omedvetna) som har utvecklats i olika regioner vid olika tidpunkter. Han visar hur den speciella mixen av upplevelsestrukturer bestämmer både kulturernas egenskaper och deras respektive utformning av politisk ordning. Denna "erfarenhetshistoria" innefattar både en tvärvetenskaplig erfarenhetsteori som kombinerar neurologiska, filosofiskt-systematiska och historiska aspekter — såväl som en detaljerad interkulturell analys av historiskt material från paleolitikum fram till nutid.
Andra aktiviteter
- 1981-1983: Utveckling av simuleringsspelen SINTAKTIKON och POL&IS
- 1986-1996: Grundande och ledning av "Researchgroup Simulations - FOGS eV" (tillsammans med Claudia Floritz, Jörg Hahn, Thomas Sommer och Wolfgang Zauner)
- 1997-2001: Initiativtagare och talesman för projektet “Virtual Universitysystems – VIRTUS”, sponsrat av stiftelserna Bertelsmann och Nixdorf, samt med stöd av delstaten NRW och privata sponsorer
- Sedan 1997: Utveckling av onlineplattformen för undervisning och vetenskapligt arbete "ILIAS"
- 1998-2000: Medlem av "Body of Experts for the Development of Higher Education with New Media" av Bertelsmann Foundation
- 1999-2000: Rådgivande verksamhet för expertnämnden för utvärdering av universiteten i Nordrhein-Westfalen
- 2001-2004: Initiativtagare och konsortiumledare för det statliga projektet "Political Sciences Online – POLITIKON" i samarbete med den tyska föreningen för statsvetenskap
- 2001-2005: Ledamot i kommissionens ”New Media and Transfer of Knowledge” vid universitetsrektorskonferensen.
- 2001-2008: Chef för flera projekt som JOIN!, SHARE, OpenDock, BAZAAR, evoLearn, finansierat av Europeiska gemenskapen
- 2007-2011: Chef eller deltagare i flera projekt som Biotechnologie im Wertewandel (Diskurs ELSA), Unirep-Online, Demo-Credit (XENOS-Projektreihe), finansierat av den federala regeringen
- Sedan 2011: Initiativtagare och chef för samarbetsnätverket Global Theory Network
- Sedan 2013: Chef för projektet Modern Art and the Political Discourse i samarbete med Boris Lurie Art Foundation, New York
Litteratur
- Gottes Gegenwart, Zur Logik der religiösen Erfahrung, Darmstadt 2008, ISBN 978-3-534-21046-6
- Francis Hutcheson, An Enquiry into the Original of Our Ideas of Beauty and Virtue i två avhandlingar, ed. och introducerade. av Wolfgang Leidhold, 2. rev. ed., Indianapolis, In. 2008, ISBN 978-0-86597-774-7
- Demokratie – Chancen und Herausforderungen im 21. Jahrhundert, Wolfgang Leidhold, André Kaiser (Hrsg.), Münster (ua) 2005, ISBN 3-8258-8001-X
- Politische Philosophie, 2. verb. Aufl., Würzburg 2003, ISBN 3-8260-2755-8
- Krise unter dem Kreuz des Südens, Die Pazifische Inselregion und die internationale Sicherheit, Internationale Politik und Sicherheit, Bd. 27, Baden-Baden 1991, ISBN 3-7890-2298-5
- Ethik und Politik vid Francis Hutcheson, Praktische Philosophie, Bd. 21, Freiburg 1985, ISBN 3-495-47558-3
Papper och bidrag
- History and Experience, i: S. Fink, R. Rollinger, Hg., Oswald Spenglers Kulturmorphologie, Eine multiperspektivische Annäherung, Wiesbaden 2018, s. 489–521.
- Architektur als symbolisk form, i: (O)Möglich! – Künstler als Architekten, Herford 2015, s. 76–77.
- Wege und Abwege in die transparente Gesellschaft, Von der Geschichte und Gegenwart der digitalen Kultur, i: Die politische Meinung, Sankt Augustin 2014 (526), s. 12–18:
- Towards a History of Experience, the Changing Structure of Conscious Participation, APSA 2012.
- The Noetic Turn: from Zarathustra to the Wisdom of Salomon, APSA 2011.
- Demokratie, Religion, Erfahrung, i: Elke-Vera Kotowski, Reinhard Sonnenschmidt (Hg.), Grenzgänge zwischen Politik und Religion, München 2009, s. 13–32.
- Alles fließt, Zur Metaphysik des Werdens, Heraklit versus Parmenides, i: Jörg Martin (Hrsg.), Welt im Fluss, Fallstudien zum Modell der Homöostase, Stuttgart 2008, S. 43-56.
- Wahrheit und Entscheidung, i: Petra Huse, Ingmar Dette (Hrsg.), Abenteuer des Geistes – Dimensionen des Politischen, Festschrift für Walter Rotholz, Baden-Baden 2008, S. 303-311.
- Rationalitet – vad mer? i: Marcel van Aceren, Orrin Finn Summerrell (red.), The Political Identity of the West, Platonism in the Dialogue of Cultures, Frankfurt am Main (ua) 2006, S. 189-199.
- Vernunft, Erfahrung, Religion, Anmerkungen zu John Lockes' Reasonableness of Christianity, i: Lothar Kreimendahl (Hrsg.), Aufklärung, Interdisziplinäres Jahrbuch zur Erforschung des 18. Jahrhunderts und seiner Wirkungsgeschichte Band 18, Hamburg 2006, S.781.59, S.78.
- Mythos und Logos, i: Marcel van Aceren, Jörn Müller (Hrsg.), Antike Philosophie verstehen, Understanding Ancient Philosophy, Darmstadt 2006, S. 72-86.
- Aristoteles (384-322 v. Chr.), i: Wilhelm Bleek, Hans J. Lietzmann (Hrsg.), Klassiker der Politikwissenschaft, Von Aristoteles bis David Easton, München 2005, S. 19-32.
- John Balguy, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 142-144.
- Joseph Butler, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 153-163.
- Gerschom Carmichael, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 139-142.
- Francis Hutcheson, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 125-139.
- William Leechman, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 150-153.
- John Taylor, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 144-146.
- George Turnbull, i: Helmut Holzhey, Vilem Mudroch (Hrsg.), Großbritannien, Nordamerika, Niederlande, Die Philosophie des 18. Jahrhunderts, Bd. 1, Basel 2004, S. 146-150.
- Wissensgesellschaft, i: Karl-Rudolf Korte, Werner Weidenfeld (Hrsg.), Deutschland-TrendBuch, Fakten und Orientierungen, Opladen 2001, S. 429-460.
- Das kreative Projekt, Genealogie und Begriff, i: Harald Bluhm, Jürgen Gebhardt (Hrsg.), Konzepte politischen Handelns, Kreativität - Innovation – Praxen, Baden-Baden 2001, S. 51-72.
- Über die Zeit, i: Andreas Pigulla, Christine Moll-Murata, Iris Hasselberg (Hrsg.), Ostasien verstehen, Peter Weber-Schäfer zu Ehren, Festschrift aus Anlaß seiner Emeritierung, München 2000, S. 201-216.
- Aristoteles, Politikwissenschaft und praktische Philosophie, i: Wolfgang Leidhold (Hrsg.), Politik und Politeia, Formen und Probleme politischer Ordnung, Festgabe für Jürgen Gebhardt zum 65. Geburtstag, Würzburg 2000, S. 423-444.
- Francis Hutcheson, i: Lothar Kreimendahl (Hrsg.), Philosophen des 18. Jahrhunderts, eine Einführung, Darmstadt 2000, S. 87-103.
- Tendenzen und Konzepte einer neuen Weltordnung – über Prinzipien und Komponenten globaler Ordnungsmodell, i: Politisches Denken, Jahrbuch 1997, Stuttgart (ua) 1997, S. 75-100.
- Die Neuentdeckung der Alten Welt, Machiavelli und die Analyze der internationalen Beziehungen, i: Der Staat 2 (1992), S. 187-204.
- Das amerikanische Parteiensystem zwischen Erosion und Erneuerung, Von der „Krise der amerikanischen Parteien“ zur Service-Partei, i: Zeitschrift für Politik 37 (1990), S. 361-374.
- Eric Voegelin, zus. mit Jürgen Gebhardt, i: Karl Graf Ballestrem u. Henning Ottmann (Hrsg.), Politische Philosophie des 20. Jahrhunderts, Oldenbourg 1990, S. 123-145.
- Historiengenesis – Politogenese, Zur Analyze von Entstehung, Ordnung und Selbst-tolkning politischer Ensemble, i: Peter Hampe (Bearb.), Symbol- und Ordnungsformen im Zivilisationsvergleich, Wissenschaftliches Symposion in Memoriam Eric Voegelin, Tutzing 1990-92, S.