Utendi wa Tambuka

De första raderna av Utendi wa Tambuka ( Utenzi wa Hirqal ) i ett 1800-talsmanuskript från SOAS-samlingen

Utend̠i wa Tambuka , även känd som Utenzi wa Tambuk a ("Berättelsen om Tambuka"), Utenzi wa Hirqal eller Kyuo kya Hereḳali (Heraclius bok), är en episk dikt på swahili , daterad 1728. Det är en av de tidigaste kända dokumenten på swahili.

Känd under olika titlar på engelska, inklusive The Book of the Battle of Tambuka och The Story of Heraclius , berättar historien om många händelser från de bysantinska-arabiska krigen och bysantinsk-ottomanska krigen mellan muslimerna och romarna (det samtida namnet på bysantinerna) . Bysantinerna representerades av kejsaren av det bysantinska riket, Heraclius . Berättelsen täcker en period från 628 ( slaget vid Mu'tah ) till 1453 ( Konstantinopels fall) . "Tambuka" är Swahili-återgivningen av Tabuk , en stad som ligger i nordvästra Saudiarabien . Det äldsta manuskriptet till eposet är daterat 1141 på den islamiska kalendern , motsvarande 1728 e.Kr. Det skrevs i Yunga, ett kungligt palats i den gamla staden Pate (palatset har sedan dess förstörts). I strofe 1124–1125 noterar författaren att "kungen av Yung" (det vill säga den dåvarande sultanen av Pate ) bad honom att skriva ett epos om hjältedåden av de första anhängarna av den islamiske profeten Muhammed. Författaren identifierar sig i en av de sista stroferna (1146) som Mwengo, son till Athumani eller Osman. Inte mycket mer är känt om honom annat än att han skrev vid sultanen av Pates hov, att han inte längre var en ung man 1728, och att några andra dikter tillskrivs honom. Han hade också en son, Abu Bakr bin Mwengo, som skrev en imitation av sin fars epos någonstans i mitten av 1700-talet.

Liksom andra manuskript från perioden på swahili är Utendi wa Tambuka skriven med arabisk skrift . Språket som används är en nordlig dialekt av swahili som kallas Kiamu; Zanzibars dialekt .

Form

Utendi wa Tambuka är ett utmärkt exempel på den swahili poetiska formen av utenzi . Utenzi-versformen består av fyraradiga strofer , där varje rad har åtta stavelser. De sista stavelserna i de tre första raderna rimmar med varandra, medan den fjärde raden har ett rim som är konstant genom hela eposet. Detta sista rim tjänar alltså till att binda samman alla strofer i eposet. De flesta swahiliord har näst sista betoning, vilket resulterar i att varje rad har minst näst sista betoning. Inom en rad med åtta stavelser finns inga ytterligare meterkrav . Versformen kan illustreras av diktens första strof:

Bisimillahi kut̠ubu

yina la Mola Wahhabu

Arraḥamani eribu

na Arraḥimu ukyowa

De tre första raderna slutar alla på -bu . Den sista stavelsen i fjärde raden slutar på vokalen a , och detta ljud återfinns i slutet av varje strof i dikten. När den läses upp bibehålls denna sista stavelse en tid och betonas.

Innehåll

Handlingen skildrar ett religionskrig mellan bysantinerna och muslimerna. Profeten skickar ett brev till den östromerske / bysantinske kejsaren Heraclius , där han säger till honom att den bysantinska tron ​​att Jesus är Guds son är felaktig. Heraclius förklarar sin avsikt att framhärda i sin anslutning till kristendomen med motiveringen att bysantinerna har ärvt sin tro från sina förfäder. Muslimerna attackerar och, efter episka strider, besegrar de till slut bysantinerna. Heraclius minister och hans medarbetare tillfångas och får återigen välja att acceptera islam eller dö; de vägrar att bli omvända och avrättas.

Diktens centrala figur, och den mest heroiska, är Ali ibn Abi Talib , en hel brorson på profetens faders sida . Han får smeknamnet Haidar , lejonet, och under diktens gång appliceras många andra lovord på honom. Ali var gift med den ädla dottern till profeten Muhammed , Fatimah.

Den andra hjälten i storleksordning är Umar ibn al-Khattab.

Se även

• Swahili litteratur

Anteckningar

Källor

• Gérard, Albert S. (1990). Afrikansk litteraturs sammanhang . Rodopi.
• Knappert, Jan (1958). Het Epos Van Heraklios . (nederländsk utgåva och bokstavlig översättning)
• Knappert, Jan (1969). "The Utenzi wa Katirifu or Ghazwa ya Sesebani", Afrika und Übersee , Band LII, 3–4, 81–104.
• Knappert, Jan (1977). het Epos van Heraklios. Heter Swahili översatt i den ursprungliga metrum . Amsterdam: Meulenhoff (nederländsk översättning i originalmetern ) .
• Sammanfattning av handlingen i dikten vid Swahili Manuscripts Project, School of Oriental and African Studies vid London University.