Minstrelpojken

Den här artikeln handlar om låten. För romanen av AJ Cronin, se The Minstrel Boy (roman) . För albumet av Donovan, se Minstrel Boy (album) .

Inledande barer av "The Minstrel Boy". På begäran av Moore till James Power under publiceringen, är den harmoniserade luften i låten (som finns i Gibson-Massie-samlingen av de irländska melodierna vid Queen's University Belfast ) i G-dur tonarten, medan detta är låtens solo, är (med Moores ord) en "not lägre" i F-dur .

"The Minstrel Boy" är en irländsk sång skriven av Thomas Moore (1779–1852) och publicerad som en del av hans Irish Melodies . Moore själv kom att få smeknamnet "The Minstrel Boy", och det är faktiskt titeln på Leonard Strongs biografi från 1937 om Moore.

Det är Roud Folkvisa Index nr. 13867.

Publicering, källor och popularitet

Låten publicerades 1813 som en del av Moores Irish Melodies -projekt, som sträckte sig över åren 1808 till 1834.

Rekordet för melodin som låten är satt till, The Moreen , börjar 1813 med Moores publicering av den, vilket är den enda källan till uttalandet att det är en traditionell irländsk luft . Det finns inga tidigare uppgifter, och ingen källa för det har spårats fast av flera forskare som har tittat på källorna för Moores arbete. Charles Villiers Stanford publicerade en "återställd" samling irländska sånger 1895, och hävdade en källa för låten; men forskarna Veronica Ní Chinnéide på 1900-talet och Una Hunt på 2000-talet anser att Stanford inte har undersökt saker ordentligt, med korrigeringar av flera av hans tillskrivningar som följde 1898 i Alfred Moffatts Minstrelsy of Ireland . Moore, enligt Hunts forskning, hade större tillgång till manuskript och till tryckta källor än vad tidigare forskare hade trott.

På liknande sätt enligt Hunts forskning, hävdade Aloys Fleischmann felaktigt som källor flera verk som faktiskt efter daterar Moores egen publicering. Låten dyker upp i George Thomsons samling av skotska och irländska sändningar 1816, under Moores titel, vilket leder till misstanken, även om inga dokumentära bevis har hittats, att Thomson skickade låten till Moore.

De irländska melodierna var överlag omåttligt populära i Irland och Storbritannien när de publicerades och nådde en mångsidig publik, och "The Minstrel Boy" var en av de mest kända låtarna från den samlingen. Efter hans död såldes ett stort antal specialutgåvor av vad som senare döptes om Moores melodier till premiumpriser, med påkostade illustrationer, dyra gröna läderbindningar och präglade bilder av shamrocks och gyllene harpor. Dessa såldes även i Nordamerika, till vilken Moores popularitet också sträckte sig.

Tema och text

Precis som med flera andra av de irländska melodierna är "The Minstrel Boy" melankolisk och nostalgisk. Dess centrala ikon är bilden av en harpa, som är en romantisk symbol för Irland, riven sönder; men i motsats till de irländska politiska sångerna från några av Moores samtida, utan något löfte om återställande antydt för framtiden. En "krigarbard" tvingas till tystnad av slaveri.

Några av Moores mer subtila uttryck för hans politik i hans sånger gick förlorade på den tidiga amerikanska publiken, som gynnade de öppna teman om frihet och frihet i "The Minstrel Boy", mycket i samklang med de samtida romantiska föreställningarna om demokrati som också var populära, och hoppade över dess referenser till slaveri. Moore själv, som hade rest genom USA och Kanada det föregående decenniet, hade en låg åsikt om det slaveri som fortfarande (då) användes i det förstnämnda, och uttryckte 1806 sin besvikelse och att han kastade allt "hopp om framtidens energi och storhet åt sidan. Av Amerika".

Matthew Campbell, professor i modern litteratur och redaktör för The Cambridge Companion to Contemporary Irish Poetry (2003), hävdar att bilderna av harpa, svärd och "Land of song" "över-ägger en dubbel kulturell och politisk symbolism" och att den "histrioniska" låtens " bathos " kontrasterar med "delikatess" i " The Last Rose of Summer" . I en kontrasterande uppfattning George Bernard Shaw texten "visionär" i sitt förord ​​till John Bulls Other Island .

De ursprungliga texterna är följande:

 







    

 







I Minstrel-Pojken till kriget är borta, I dödens led finner du honom; Han har omgjord sin faders svärd, och hans vildharpa slängde bakom honom. "Sångens land!" sade krigarbarden, "Du sviker dig hela världen, åtminstone ett svärd, din rätt skall bevara, en trofast harpa prisa dig!" II Minstrelen föll! — men fiendekedjan kunde inte föra den stolta själen under; Harpan talade han aldrig mer, ty han slet sönder dess ackord; Och han sa: "Inga bojor skall besudla dig, du kärlekens och tapperhetens själ! Dina sånger skapades för de rena och fria, de skall aldrig ljuda i slaveri."

Rafael María de Mendive översatte hela de irländska melodierna till spanska och publicerade dem 1863 i New York som Melodías irlandesa . Hans översättningar var inspirerade av hans egen kubanska nationalism, och "El trovador" (översättningen av "The Minstrel Boy") är lika häftig i tonen som Moores original, och översätter "stolt själ" till "espíritu patriota" (patriotisk anda) och bibehålla hänvisningar till "esclavos" (slavar), som faktiskt var ett direkt relevant politiskt ämne på Kuba, och slaveriet avskaffades inte där förrän cirka två decennier senare. De sista fyra raderna i de Mendives översättning är, för jämförelse:




¡No mancharán tus cuerdas los esclavos, arpa de amor, cuando solmne vibres; tu acento sólo escucharán los bravos pechos que encierren corazones libres!

En koncentrerad version av en vers finns:








Minstrellpojken till kriget är borta, I dödens led kan ni finna honom hans faders svärd som han har omgjordt, med sin vilda harpa slängd bakom sig; Sångens land, krigarens bards laggar, Må någon dag ljuda för dig, Men hans harpa tillhör de tappra och fria Och skall aldrig ljuda i slaveri!

Under det amerikanska inbördeskriget skrevs en tredje vers av en okänd författare och ingår ibland i återgivningar av sången: [ citat behövs ]








Minstrelpojken kommer att återvända vi ber När vi hör nyheterna kommer vi alla att heja på den. Minstrelpojken kommer att återvända en dag, sliten kanske i kroppen, inte i anden. Då må han spela på sin harpa i frid, I en värld som himlen avser, Ty all människans bitterhet måste upphöra, Och varje strid måste avslutas.

Influenser på andra verk och kompositörer

Britten

Benjamin Britten refererade flera gånger till "The Minstrel Boy" i sin opera Owen Wingrave , med början med att huvudkaraktärerna Lechmere och Owen inte använde exakt originalmelodin, utan en något förvrängd version av den, i scen 1. I analysen av musikhistorieprofessorn J. Harper-Scott , Brittens antagande skulle ha varit att operans publik antingen skulle känna till temat som refereras till, eller åtminstone känna igen dess typ.

Lechmeres recital avviker från originalet efter det första arpeggiot och sjunker gradvis i tonhöjd med halvtoner och toner vid olika punkter därefter, och slutar en perfekt fjärdedel under där originalet skulle ha varit. Owens recital är ännu mer divergerande, och sjunker inte bara gradvis i tonhöjd från originalet också till en stor terts nedan, utan utelämnar även toner. Lechemere använder originalorden från Moores sång, givna inom citattecken i noten för operan; men i motsats härtill, i den sista scenen av första akten, använder karaktären Sir Philip låten och ansluter sig närmare till originalet än vad Owen gör, men tillämpar det istället på de två sista orden av "för rätt och England".

Låten används också, förvrängd, vid olika andra punkter under operan, inklusive Lechemeres samtal med Kate där han sjunger "Men Kate, avvisar han dig?" till en mindre förvrängd version av originalmelodin.

Stanford och Souza

Charles Villiers Stanford gjorde tydliga politiska kommentarer om samtida politik i Irland i sin musik, inklusive, bland annat, citatet av den första versen av "The Minstrel Boy" som förord ​​till hans partitur av hans fjärde irländska rapsody .

John Philip Sousa , som chef för United States Marine Band, inkorporerade element i "Mother Hubbard March" (1885).

Joyce, Yeats, parodier och burlesk

James Joyce parodierade låten i Finnegans Wake som "The Leinstrel boy to the wall has gone". I Joyces Ulysses beskrivs karaktären Henry Flower som "styrd av sin gripare glider han till dörren, hans vilda harpa slängd bakom honom." är delvis ett direkt citat från låten, som anspelar på att karaktären ( Leopold Bloom under ett alias) är som en minstrel som sjunger om förlorade kärlekar. Joyce refererade till många av Moores verk i sitt eget arbete, men han visade dem också lite respektlöshet, där han inte var ensam; WB Yeats gjorde det också.

William Brough skrev en parodi på texterna i sin viktorianska burlesk Lalla Rookh från 1857 (uppkallad efter Moores Lalla Rookh ):

















Mingelpojken genom staden är känd, I varje stilla gata finner du honom, Med sin herres orgel — den är aldrig hans egen, Och hans apa ledde bakom honom. "Halm lagt ner!" ropar minstrelpojken, "Någon sjuk man här behöver tystnad; 'Spolen runt' kommer det här huset att irritera, i alla fall jag ska prova det!" Minstern maler, och hans offer betalar;— Till hans påståenden tvingar han efterlevnad! Till skaldens studie så tar han sin väg — Till konstens och vetenskapens män. Och ropar: "Mina vänner, förgäves skulle ni slita vid böcker, vid penna eller staffli; En strövande vagabond ska ditt arbete förstöra," - Han spelar " Pop goes the weasel ".

Mozart och Bizet

Låten har en anmärkningsvärd likhet med temat i Wolfgang Amadeus Mozarts flöjtkvartett K. 298 (skriven cirka 1787), och i mindre grad Entr'acte to Act 3 från Georges Bizets opera "Carmen" {skriven 1875.) är inte säker på om den traditionella låten påverkade Mozart, och det är inte heller säkert om någon av källorna kan ha inspirerat Bizets användning i Entr'acte.

Anmärkningsvärda framträdanden och inspelningar

Under århundradena efter publiceringen har det funnits många vad som i modernt språkbruk skulle kallas omslagsversioner av de irländska melodierna och i synnerhet av "The Minstrel Boy". Dessa inkluderar, i ingen speciell ordning, populära inspelningar och framträdanden av den irländska tenoren John McCormack , den amerikanske skådespelaren/sångaren Paul Robeson , den irländska folksångaren Tom Clancy , den irländska sångaren Shane MacGowan och den brittiske sångaren Joe Strummer med sitt band The Mescaleros . Strummers version arrangerades av Hans Zimmer och användes i soundtracket till filmen Black Hawk Down . De andra finns i olika samlingar av "Irish"/"Favourite"-låtar av respektive artist.

Andra framträdanden av notering har varit:

  • John Pope Hennessy under sin tid i Hong Kong lät det 27:e Innikillings regementet spela "The Minstrel Boy" vid formella tillfällen, inklusive mottagningar i Government House.
  • Vid begravningen av HM Queen Elizabeth The Queen Mother i London den 9 april 2002 spelade Pipes and Drums of the Irish and Scottish Regiments "The Minstrel Boy" under processionen från Westminster Hall till Westminster Abbey. Drottningmodern hade en lång kontakt med männen i det irländska regementet och gav dem en shamrock varje år på St Patrick's Day. [ citat behövs ]
  • Låten spelades vid den stora invigningen av World Trade Center Memorial den 11 september 2011; tioårsdagen av attackerna den 11 september . [ citat behövs ]
  • Låten är med i det 86:e avsnittet av Star Trek: The Next Generation , " The Wounded ", och sjungs av Miles O'Brien , porträtterad av den irländska skådespelaren Colm Meaney .

Referensbibliografi

  •   Hunt, Una (2017). Källor och stil i Moores irländska melodier . London: Routledge. ISBN 9780367231453 .
  •   Leniston, Florens (1992). Populära irländska sånger . Dover sångsamlingar. Courier Corporation. ISBN 9780486267555 .
  •   King, Don W. (2014). The Letters of Ruth Pitter: Silent Music . Rowman och Littlefield. sid. 150. ISBN 978-1-61149-450-1 .
  • Moore, Thomas ; Stevenson, John (1813). Ett urval av irländska melodier . Vol. Nummer V. London: J. Power. sid. 30 .
  •   Harper-Scott, JPE (2018). Ideologi i Brittens operor . Musik sedan 1900. Cambridge University Press. ISBN 9781108416368 .
  •    Allis, Michael (2012). "Stanford och Tennyson". Brittisk musik och litterär kontext: Konstnärliga förbindelser under det långa nittonhundratalet . Musik i Storbritannien, 1600–1900. Vol. 8. Boydell Press. ISBN 9781843837305 . ISSN 1752-1904 .
  •    Benjamin, Roy (2009). "Waking the King: Faction and Fission in Finnegans Wake". James Joyce Quarterly . University of Tulsa. 46 (2): 305–320. doi : 10.1353/jjq.0.0143 . JSTOR 27820960 . S2CID 153694008 .
  •   Simpson, Erik (2018). "Munlighet och improvisation". I Duff, David (red.). The Oxford Handbook of British Romanticism . Oxford University Press. ISBN 9780199660896 .
  •   McCleave, Sarah (2017). "Uppkomsten av Thomas Moores irländska melodier , 1808–1834". I Watt, Paul; Scott, Derek B.; Spedding, Patrick (red.). Billigt tryck och populär sång på 1800-talet . Cambridge University Press. ISBN 9781107159914 .
  •   Bowen, Zack R. (1974). Musical Allusions in the Works of James Joyce: Early Poetry through Ulysses . SUNY Press. ISBN 9780873952484 .
  •   Brown, Katie (2012). "Trotets ton". I Frawley, Oona (red.). Memory Ireland: Volym 2: Diaspora and Memory Practices . Syracuse University Press. ISBN 9780815651710 .
  •   Vail, Jeffery (2018). "Thomas Moore 1779–1852". I Dawe, Gerald (red.). Cambridge-följeslagaren till irländska poeter . Cambridge University Press. ISBN 9781108420358 .
  •   Campbell, Matthew (2013). "Från Moore till Mahony: Intellektets transmigrering". Irländsk poesi under unionen, 1801–1924 . Cambridge University Press. ISBN 9781107044845 .
  •   Clare, David (2020). "Shaviska ekar i Elizabeth Bowens arbete". I McNamara, Audrey; O'Ceallaigh Ritschel, Nelson (red.). Bernard Shaw and the Making of Modern Ireland . Springer Nature. ISBN 9783030421137 .
  • Adams, William Davenport (1891). "Burlesk av skönlitteratur och sång". A Book of Burlesque, Sketches of English Stage Travestie and Parody . London: Henry and Company.
  •   Campbell, Matthew (2009). "Artonhundratalets lyriska nationalism". I McCourt, John (red.). James Joyce i sammanhanget . Cambridge University Press. ISBN 9780521886628 .
  •   Medina Calzada, Sarah (2019). "Thomas Moore i den latinamerikanska världen". I McCleave, Sarah; O'Hanlon, Triona (red.). Thomas Moores rykte: Poesi, musik och politik . Poesi och sång i revolutionens tidsålder. Routledge. ISBN 9781000650969 .
  •   Moloney, Mick (2007). "Irländsk-amerikansk populärmusik". I Lee, JJ; Casey, Marion (red.). Making the Irish American: History and Heritage of the Irish in the United States . NYU Press. ISBN 9780814752180 .
  •   Williams, WHA (1996). "Dear Harpa of My Country: The Irish origins". 'Twas Only an Irishman's Dream: The Image of Ireland and the Irish in American Popular Song Lyrics, 1800–1920 . Musik i det amerikanska livet. Vol. 560. University of Illinois Press. ISBN 9780252065514 .
  •   MacKeown, P. Kevin (2019). "Opium och slaveri - Hong Kong". A Stormy Petrel: The Life and Times of John Pope Hennessy . City University of HK Press. ISBN 9789629373771 .

Vidare läsning

  •   ní Chinnéide, Veronica (1959). "Källorna till Moores melodier". The Journal of the Royal Society of Antiquaries of Ireland . Royal Society of Antiquaries of Ireland. 89 (2): 109–134. JSTOR 25509361 .

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Minstrel_Boy&oldid=1140295265 "