Sverige -klass kustförsvarsfartyg
 En 1912 skildring av Sverige
|
|
| Klassöversikt | |
|---|---|
| namn | Sverige klass |
| Byggare |
|
| Operatörer |
 svenska flottan
|
| Föregås av | Oscar II |
| Byggd | 1912–1922 |
| I kommission | 1917–1957 |
| Avslutad | 3 |
| Skrotas | 3 |
| Generella egenskaper | |
| Typ | Kustförsvarsfartyg |
| Förflyttning |
|
| Längd |
|
| Stråle | 18,6 m (61 fot) |
| Förslag | 6,2 m (20 fot) |
| Framdrivning |
|
| Fart |
|
| Komplement |
|
| Beväpning |
|
| Rustning |
|
Kustförsvarsfartygen av Sverigeklass var en klass av kustförsvarsfartyg som vid introduktionen var de största fartygen som tjänstgjorde i svenska marinen . Deras design var helt ny och influerades av dåtidens fartyg . Deras beväpning bestod av fyra 283 mm (11 tum)/45 kal. Bofors kanoner i två torn och åtta 152 mm (6 tum) Bofors kanoner i en dubbel och sex enkel torn. Under andra världskriget var de ryggraden i den svenska flottan.
Specifikationer
Förflyttning
-
HSwMS Sverige
- 6 852 ton standard;
- 7 516 ton full last,
- 7 080 ton - Jane's Fighting Ships 1938
- Sverige rekonstruerat 1932-1933
-
HSwMS Drottning Victoria och HSwMS Gustaf V :
- 7 125 ton standard
- 7 633 ton fulllast
- 7 120 ton - Drottning Victoria - Jane's Fighting Ships 1938
- 7 275 ton - Gustaf V - Jane's Fighting Ships 1938
- Gustaf V rekonstruerad 1929-1930, moderniserad 1937
- Drottning Victoria rekonstruerad 1935
Mått
- Längd: 120 m (390 ft) - Sverige
- Längd: 121,6 m (399 fot) - Drottning Victoria och Gustaf V
- Bredd: 18,6 m (61 fot)
- Djupgående: 6,3 m (21 fot) - Sverige
- Djupgående: 6,2 m (20 fot) - Drottning Victoria och Gustaf V
Rustning
- Huvudbälte: 200 mm (7,9 tum) mellan barbettes, sedan 100 mm (3,9 tum) och 60 mm (2,4 tum) sektioner
- Övre bälte: 100 mm (3,9 tum) från precis bakom främre barbette till akter barbette
- Huvudtorn: 200 mm (7,9 tum) fram, 100 mm (3,9 tum) sida, 50 mm (2,0 tum) tak
- Huvudbarbett: 150 mm (5,9 tum)
- Sekundära torn: 125 mm (4,9 tum)
- Sekundära barbettar: 100 mm (3,9 tum)
- Conning Tower: 175 mm (6,9 tum)
- Däck: 45 till 30 mm (1,8 till 1,2 tum)
Maskineri
- 4 axlar; Curtis direktkopplade turbiner 20 000 SHP i Sverige ; 12 koleldade pannor av rölleka
- 2 axlar; Westinghouse växlade turbiner tillverkade av Motala Company i Gustaf V och Drottning Victoria 22 000 SHP; 12 koleldade pannor av rölleka
- Samtliga fartyg uppgraderades till oljeeldade pannor på 1930-talet (I Gustaf V och Drottning Victoria beslutades dock av strategiska skäl att behålla möjligheten att elda kol för att säkra deras förmåga att driva alternativt bränsle om den svenska oljeförsörjningen var avskuren)
Beväpning
Som byggt
- 4 × 283 mm (11 tum) 45 kal. Bofors kanoner (2 tvillingtorn), laddas på 17 sekunder, klassade som trånga, skiljer skiljevägg mellan vapen
- 8 × 152 mm (6 tum) 50 kal. Bofors QF-kanoner (1 tvillingtorn superfirande över det främre 283 mm-batteriet och 6 enkla torn, 3 på varje balk)
- 4 × 75 mm (3 tum) Bofors AA-kanoner monterade framför det bakre 283 mm-batteriet
- 2 × 57 mm (2,2 tum) kortpipiga Boforskanoner (6 pdr.)
- 9 × 6,5 mm (0,26 tum) MG
- 2 × 457 mm (18,0 tum) torpedrör
Moderniseringar
- Undervattenstorpedrören togs bort och undervattenstorpedrummet omvandlades till en artillericentral för att tjäna installationen av moderna avståndsmätare och eldledningsutrustning för tunga, sekundära och AA-kanoner
- Alla små kanoner och 2 152 mm (6 tum) kanoner togs bort och ersattes med moderna Bofors 75 mm, 40 mm och 20 mm luftvärnskanoner.
- Räckvidden för det 283 mm (11 tum) huvudartilleriet uppgraderades med ny ammunition.
- 450 komplement efter rekonstruktion
Utseende
Alla tre fartygen såg likadana ut fram till återuppbyggnaden. Gustav V lät sammanföra trattar och de övre verket modifierades kraftigt. Sverige lät föra bort den främre tratten från överbyggnaden som modifierades och behöll den andra tratten, vilket gjorde att fartygen såg väldigt olika ut mellan huvudtornen. Gustav V fick också sitt framåtgående superfiring tvilling 152 mm (6 tum) torn borttaget och ersatt med en plattform för gyrostabiliserat AA-artilleri (4 x 40 mm bofors) medan Sverige och Drottning Victoria hade sin midskepps singel 152 mm (6 tum) pistoler borttagna och ersatta med gyrostabiliserade AA-plattformar (Bofors 40 mm dubbla fästen)
Fartyg
Tre av dessa fartyg byggdes:
- Sverige beställdes 1912 och färdigställdes 1917, byggt av Götaverken Göteborg. Hon betalades med offentlig prenumeration som svenska folkets gåva till landet.
- Drottning Victoria beställdes 1915 och färdigställdes 1921, byggd av Götaverken Göteborg . Hon hade en förbättrad design, med en isbrytande båge och annorlunda maskineri.
- Gustav V beställdes 1915 och färdigställdes 1922, byggd av Kockums varv i Malmö. Hon hade samma förbättrade design som Drottning Victoria .
Ett fjärde fartyg övervägdes men byggdes inte på grund av ekonomiska svårigheter.
Fartygen moderniserades på 1930-talet med oljeeldade pannor som ersatte de gamla koleldade pannorna, avlägsnande av undervattenstorpedutrustning, nya luftvärnskanoner och ny eldledningsutrustning.
Planer utarbetades på 1940-talet för att modernisera Drottning Victoria genom att bygga om överbyggnaden, öka höjden av huvudtornen till 32 grader och ersätta den lätta beväpningen med 2 dubbla 57 mm kanoner och 12 40 mm/56 Bofors kanoner i 4 tvilling- och 4 enkelfästen, samt 10 st 25mm Bofors fästen. Detta skulle ha mer än fördubblat vikten av luftvärnseldning per minut. Dessa planer genomfördes aldrig. Planerna och en uppsats som förklarar dem kan ses här på sidorna 103 till 113.
Taktisk doktrin och effektivitet
Fartygen i Sverige -klassen skiljde sig på flera sätt från det klassiska kustförsvarsfartyget: till en början genom tyngre beväpning samt bättre fart och pansar, men ändå tillräckligt små för att fungera och gömma sig i skärgårdar och grunda vatten. Men den största skillnaden var att notera i deras taktiska doktrin och operationer. Till skillnad från andra kustförsvarsfartyg Sverige- klassen kärnan i en traditionell öppen havsstridsgrupp ( Coastal Fleet ), som opererade med kryssare, jagare, torpedbåtar och flygspaning som dåtidens traditionella slagskeppstaktik. Denna "ministridsgrupp" hade ingen avsikt eller behov av att utmana supermakterna i blåa havsstrider, utan snarare att fungera som försvarssköld mot varje aggression som utmanar svenska intressen och territorium. Baserat på doktrinen att man behöver en stridsgrupp för att utmana en stridsgrupp, utgjorde kustflottan ett avsevärt hinder för allt mindre än ett fullstort slagskepp eller slagkryssare, men i en taktisk situation där fullstora slagskepp skulle ha mycket begränsad operativ funktion. rymden som exponerar dem för ubåtar, snabba torpedfarkoster, landbaserade dykbombplan och minfält. [ citat behövs ]
- Harris, Daniel G. (1992). "Sviergeklassens kustförsvarsfartyg". I Gardiner, Robert (red.). Krigsskepp 1992 . London: Naval Institute Press. s. 80–98. ISBN 0-85177-603-5 .
- Hore, Peter; Irland, Bernard (2013). The Illustrated Encyclopedia of Battleships & Cruisers . Anness. ISBN 978-1-78019-292-5 .
- Sundberg, Ulf (2018). "Det tungt pansarskeppet Sverige (1915)". I Taylor, Bruce (red.). The World of the Battleship: The Lives and Careers of Twenty-One Capital Ships of the World's Navies, 1880–1990 . Barnsley: Seaforth Publishing. ISBN 978-0870219061 .
- Utredning och Forslag angaende Sjorkrigsmaterielens sammansättning mm avgivet jamlikt Kungl. [Utredning och förslag angående sjökrigsmaterielens sammansättning m. m.] . Svenska Riksarkivet. sid. 103-113 . Hämtad 21 april 2015 .
externa länkar
| Myndighetskontroll : Konstnärer |
|---|
