Sultan Kudarat, Maguindanao del Norte

Ej att förväxla med provinsen Sultan Kudarat .

Sultan Kudarat سلطان قدرات Nuling
Kommun
Sultan Kudarats
kommunhus i Brgy. Dalumangcob
Seal
Map of Maguindanao del Norte med Sultan Kudarat markerad
OpenStreetMap
Sultan Kudarat Läge inom Filippinerna
Koordinater:
Land	Filippinerna
Område	Den autonoma regionen Bangsamoro i muslimska Mindanao
Provins	Maguindanao del Norte
Distrikt	Ensam stadsdel
Uppkallad efter	Sultan Muhammad Dipatuan Kudarat
Barangays	39 (se Barangays )
Regering
• Typ	Sangguniang Bayan
• Borgmästare	Tucao Mastura
• Vice borgmästare	Shameem B. Mastura
• Representant	Sittie Shahara "Dimple" I. Mastura
• Kommunalråd	Medlemmar Saman L. Abdul Abas D. Ahmad Brahim K. Ali Omar K. Bakar Norhana M. Maik Mohammed A. Casim Nasser A. Ali Nor-ain M. Kunakon
• Väljarkåren	62 134 väljare ( 2022 )
Område
• Totalt	712,91 km 2 (275,26 sq mi)
Elevation	34 m (112 fot)
Högsta höjd	160 m (520 fot)
Lägsta höjd	5 m (16 fot)
Befolkning  (folkräkning 2020)
• Totalt	105,121
• Densitet	150/km 2 (380/sq mi)
• Hushåll	17 437
Ekonomi
• Inkomstklass	1:a kommunala inkomstklassen
• Fattigdomsförekomst	58,88 % (2018)
• Intäkter	342,7 miljoner ₱ (2020)
• Tillgångar	359,6 miljoner ₱ (2020)
• Utgifter	324,8 miljoner ₱ (2020)
• Skulder	₱ 60,16 miljoner (2020)
Tjänsteleverantör
• El	Maguindanao Electric Cooperative (MAGELCO)
Tidszon	UTC+8 ( PST )
postnummer	9605
IDD :   riktnummer	+63 (0)64
Modersmål	Maguindanao Iranun Tagalog
Hemsida	www .sultankudarat-mag .gov .ph

Sultan Kudarat , officiellt kommunen Sultan Kudarat ( Maguindanaon : Inged nu Sultan Kudarat ; Iranun : Inged a Sultan Kudarat ; Tagalog : Bayan ng Sultan Kudarat ), är en 1:a klass kommun i provinsen Maguindanao del Norte , Filippinerna . Enligt folkräkningen 2020 har den en befolkning på 105 121 personer.

Tidigare känd som Nuling , blev den de jure huvudstaden i den tidigare Maguindanao -provinsen 1977. Den fungerade som den lagstiftande huvudstaden i Maguindanao 2011 eftersom den är värd för Maguindanaos provinsstyrelse, som tidigare inhystes i den tidigare huvudstaden i Shariff Aguak . Detta återställde sin tidigare status som provinshuvudstad, som delades med Buluan som fungerade som verkställande huvudstad. År 2022 utsåg Republic Act 11550 officiellt Datu Odin Sinsuat som den officiella huvudstaden i Maguindanao del Norte och Buluan som den officiella huvudstaden i Maguindanao del Sur . När en provinshuvudstad väl har byggts i Datu Odin Sinsuat kommer lagstiftaren att flytta i den kommunen.

Historia

Staden Sultan Kudarat grundades som en kommun vid namn Nuling den 18 augusti 1947 i kraft av verkställande order nr 82 undertecknad av president Manuel Roxas . Staden fick sitt nuvarande namn efter att den blev huvudstad i den nyristade provinsen Maguindanao 1977.

Staden var en del av provinsen Shariff Kabunsuan från oktober 2006 till dess att den ogiltigförklarades av Högsta domstolen i juli 2008.

Det ursprungliga sätet för sultanatet Maguindanao var beläget vid mynningen av Maguindanao-floden (nu Matampay) men överfördes senare till den närliggande platsen vid stranden av Nuling Creek i Barangay Salimbao i denna kommun.

Sultan Mastura Kudarat, en kunglig härstamning av hjältesoldaten Sultan Dipatuan Kudaratullah utsågs av den amerikanske guvernören Carpenter till president för Nulings kommunala distrikt. Den förre avböjde dock taktfullt sagt och efter och utsåg istället sin son, Datu Mamadra Mastura, till befattningen, som tjänstgjorde från 1922 till 1923. Han efterträddes av följande chefer:

• 1924 till 1926, Datu Lembak Mastura;
• 1927 till 1934, Datu Baraguir Mamadra;
• 1935 till 1945, Datu Baraguir Mamadra, först vald till kommunal distriktsborgmästare i Nuling under Filippinska samväldet med Barangay Salimbao som säte för Nulings regering;
• 1945 till 1946, Datu Dagadas Taha, utsedd av president Sergio Osmeña på rekommendation av tidigare guvernör Salipada Pendatun i Cotabato-provinsen;
• 1946, Datu Abas Mastura;
• 1946, Datu Ali Compania;
• 1947 till 1951, Datu Mokamad Mamadra, först vald till borgmästare i den nyskapade ordinarie kommunen Nuling;
• 1951 till 1955, Datu Osmena Mamadra;
• 1956 till juli 1977, Hadji Datu Sanggacala Mamadra Baraguir, först vald till kommunal borgmästare i den nyligen namngivna Sultan Kudarat-kommunen (tidigare Nuling).

Nästan tio år senare, efter skapandet av den ordinarie kommunen Nuling den 18 augusti 1947, utfärdade dåvarande president Carlos P. Garcia , medveten om utvecklingen av staden, verkställande order nr 267 som fastställde sätet för Sultans kommunala regering Kudarat till Barangay Dalumangcob i staden.

• Juli 1977 till 30 januari 1980, Datu Tucao O. Mastura , CPA, utsedd av Filippinernas president Ferdinand E. Marcos.

Samma år, efter antagandet av borgmästare Mastura, utfärdade president Ferdinand E. Marcos presidentdekret nr 1170, som överförde sätet för regeringen i provinsen Maguindanao från kommunen Maganoy till kommunen Sultan Kudarat den 11 juli, 1977;

• 30 januari 1980 till 30 juni 1998, Datu Tucao O. Mastura, CPA, vald den 30 januari 1980;
• 1 juli 1998, till 30 juni 2001, Bai Shajida Mastura-Bandila, första kvinna vald till kommunal borgmästare.

I en folkomröstning som genomfördes den 15 mars 2003 röstade kommunens väljare enhälligt för skapandet av en ny kommun i namnet Sultan Mastura, som är en son till Sultan Dipatuan Kudaratullah, mer känd som Sultan Kudarat. Den nya kommunen Sultan Mastura absorberade 13 barangays från den tidigare och lämnade 39 till sin moderstad.

• 1 juli 2001 till 30 juni 2004, Datu Tucao O. Mastura, CPA, återigen vald till kommunal borgmästare utan motstånd;
• 1 juli 2004 till 30 juni 2007, Datu Tucao O. Mastura, CPA, återvald till kommunal borgmästare;
• 1 juli 2007, till 30 juni 2010, valdes Bai Shajida Mastuar-Bandila, återigen till kommunal borgmästare i Sultan Kudarats kommun, Shariff Kabunsuan, medan hans far, tidigare borgmästare Datu Tucao O. Mastura, CPA, kandiderade till posten av guvernör i den nyskapade Shariff Kabunsuan-provinsen;
• 1 juli 2010, till 30 juni 2013, återvände Datu Tucao O. Mastura, CPA som kommunal borgmästare i kommunen med sin dotter, tidigare borgmästaren Bai Shajida Biruar Mastura som hans vice borgmästare;
• 1 juli 2013, till 30 juni 2022, övertog Datu Shameem B. Mastura, barnbarn till Datu Tucao O. Mastura, CPA som nyvald borgmästare i kommunen Sultan Kuidarat, Maguindanao. Han var den yngsta borgmästaren vid 23 års ålder i den autonoma regionen i Muslim Mindanao (ARMM). Vid den tiden rankades han som den tredje yngsta borgmästaren i filippinsk historia vid 23 års ålder, bredvid Benigno Aquino Jr. vid 22 års ålder i Tarlac och Jono Humamoy vid 21 års ålder i Inabanga, Bohol 2007.
• 1 juli 2022–nuvarande, återvände Datu Tucao O. Mastura, CPA som kommunal borgmästare i kommunen

För närvarande har Sultan Kudarat en total landyta på 71 151 hektar (175 820 tunnland) och ett inofficiellt folkräkningsresultat på 152 667 och 24 651 hushåll den 1 augusti 2007.

Den 23 januari 2021 inträffade en gemensam polis-militär operation, där tolv medlemmar av Talusan-gruppen, inklusive en före detta byhövding, samt en Special Action Force- medlem, dödades i en skjutning. Den väpnade gruppen var den "mest eftersökta" i kommunen.

Geografi

Barangays

Sultan Kudarat är politiskt indelad i 39 barangays .

• Alamada
• Banatin
• Banubo
• Bulalo
• Bulibod
• Calsada
• Korsar Simuay
• Dalumangcob ( Poblacion )
• Damaniog
• Darapanan
• Gäng
• Inawan
• Kabuntalan
• Kakar
• Kapimpilan
• Katamlangan (Matampay)
• Katidtuan
• Katuli
• Ladia
• Limbo
• Maidapa
• Makaguiling
• Matengen
• Mulaug
• Nalinan
• Nara (Sultan Kudarat Mopakc)
• Nekitan
• Olas
• Panatan
• Pigcalagan
• Pigkelegan (Ibotegen)
• Pinaring
• Pingping
• Raguisi
• Rebuken
• Salimbao
• Sambolawan
• Senditan
• Ungap

Klimat

Klimatdata för Sultan Kudarat, Maguindanao
Månad	Jan	feb	Mar	apr	Maj	jun	jul	aug	sep	okt	nov	dec	År
Genomsnittlig hög °C (°F)	28 (82)	28 (82)	29 (84)	29 (84)	27 (81)	26 (79)	26 (79)	26 (79)	27 (81)	26 (79)	27 (81)	27 (81)	27 (81)
Genomsnittligt låg °C (°F)	19 (66)	19 (66)	19 (66)	20 (68)	21 (70)	20 (68)	20 (68)	20 (68)	20 (68)	20 (68)	20 (68)	19 (66)	20 (68)
Genomsnittlig nederbörd mm (tum)	53 (2,1)	44 (1,7)	41 (1,6)	39 (1,5)	69 (2,7)	89 (3,5)	92 (3,6)	97 (3,8)	72 (2,8)	79 (3,1)	72 (2,8)	49 (1,9)	796 (31,1)
Genomsnittliga regniga dagar	15.3	13.5	16.3	16.9	22.3	23.5	22.5	23.1	19.4	21.5	20.6	17.5	232,4
Källa: Meteoblue (modellerade/beräknade data, ej uppmätt lokalt)

Demografi

Befolkningsräkning av Sultan Kudarat

År	Pop.	±% pa
1918	6,603	—
1939	15,823	+4,25 %
1948	15.127	−0,50 %
1960	30,614	+6,05 %
1970	40,377	+2,80 %
1975	47,101	+3,14 %
1980	48,383	+0,54 %
1990	72,331	+4,10 %
1995	76,125	+0,96 %
2000	94,861	+4,83 %
2007	121,324	+3,45 %
2010	82,758	−13,00 %
2015	95,201	+2,70 %
2020	105,121	+1,97 %
Källa: Philippine Statistics Authority

Ekonomi

LGU hade en fattigdomsincidens på 35,1 % eller så är det cirka 57 147 av de 181 419 befolkningen som lever under ARMM:s fattigdomströskel på 75 000 eller en årlig inkomst per capita på P10 714 för familjestorleken 7. Denna fattigdomsincidens är 1. % lägre än riksgenomsnittet på 32,9 %.

Även om Sultan Kudarat är värd för sjuttio procent av jordbruksindustrin i provinsen Shariff Kabunsuan, kommer dess huvudsakliga ekonomi från jordbrukssektorn.

Kommunen Sultan Kudarat är värd för Lamsan, en av de största tillverkarna av majsprodukter i Filippinerna . Företaget tillhandahåller sysselsättning till hundratals arbetare i kommunen och närliggande städer Maguindanao .

Jordbruk

Kommunen har 23 152 263 hektar jordbruksmark. Medan baserad på 2005 års MAO:s rapport, har endast 10 035 hektar eller fyrtio procent (49 %) använts produktivt, vilket återspeglar en avkastning på 121,4, 13 282 och 7 820 ton för kopra, ris respektive majs, vilket ger en bruttoinkomst. P169 279 300,00 för år 2005. Dess högvärdiga kommersiella grödor har hittills täckt 273 hektar och delat en total avkastning på 536 ton som tjänade P9, 357 000,00.

ÅR 2010 PRODUKTION AV GÖDOR

• SÅDAT AREA SÅDAT I HA.

Medel / Skörd, skörd, ha (i ton) / Anmärkningar

1. Ris / 12 000 / 3,5 / Mest höglandsris
2. Majs / 10 000 / 2,5
3. Kokos blandad med majs och andra grödor / 12 000 / 2 (för kokos) 2,5 (för andra grödor)
4. Mango / 2 000 / 3
5. Banan / 5 000 / 5

TOTALT : 41 000 18,2

Fiske

Staden har vidsträckta fiskeplatser, floderna Maguindanao och Matampay, Illana Bay, sjöar och dess 1 393,4 hektar stora fiskdamm har varit den största fiskkällan som tillgodoser fiskbehoven i kommunen och dess närliggande städer. Utvecklingsprogram måste dock införas för att fullt ut utveckla dess potential. Den rapporterade fiskproduktionen är endast 167 300 kilo för år 2005 vilket inte räcker för att klara kommunens fiskbehov på 3,9 miljoner kilo.

Boskap och fjäderfä

År 2005 hade Sultan Kudarats kommun en total boskapsbestånd på 10 997 djur. De boskapsarter som populärt föds upp i kommunen är karabao, nötkreatur och getter, förmodligen för att staden är tätt befolkad av islamtroende. Dess fjäderfäpopulation har uppgått till 24 693 djur. Den nuvarande boskaps- och fjäderfäproduktionen i kommunen räcker inte för att tillgodose kommunens köttbehov, eftersom den bara kan ge totalt 234 691 kilogram för år 2005, vilket är mycket långt efter stadens matbehov på cirka 3,7 miljoner kilo.

Boskapsproduktion:

Boskap / antal djur / procent till totalt

1. Carabao / 3 120 / 17,4
2. Nötkreatur / 4 387 / 24,4
3. Get / 8 775 / 48,9
4. Svin / 960 / 5.3
5. Får / 136 / ,75
6. Häst / 53 / .29
7. Övriga / 500 / 2.7

TOTALT : 17 931 100 %

Fjäderfäproduktion:

Boskap / Antal djur / Procent (%) till totalt

1. Kyckling / 31 287 / 36,1
2. Ankor / 38 732 / 44,7
3. Kalkoner / 6 751 / 7,79
4. Gäss / 9 873 / 11,39

TOTALT : 86 643 100,00 %

Källa: DAF-ARMM, Sultan Kudarat, Maguindanao

Sociala tjänster

Utbildning och läskunnighet

Cirka 79,2 procent av kommunens befolkning i skolåldern är läs- och skrivkunniga, baserat på 1995 års folkräkning. Uppgifterna visar likaså att 43 % går på grundnivå och 26 % går på gymnasienivå. Högskolestudenter delas med 5,4% och 2,4% är högskoleutbildade.

Hälsa

Det finns ett statligt sjukhus i staden, Cotabato Sanitarium, men det tillgodoser endast specifika hälsobehov. Det finns cirka 26 Barangay Health Centers och 10 hälsopersonal, bestående av 1 läkare, 1 tandläkare, 6 barnmorskor, 1 sjuksköterska och 1 sanitetsinspektör, som betjänar kommunens 39 barangays. Hälsopersonalen utökas med 8 hälsoarbetare och 39 utbildade hiloter.

Se även

• Lista över omdöpta städer och kommuner i Filippinerna

externa länkar

• Sultan Kudarat-profil vid DTI Cities and Municipalities Competitive Index
• Filippinsk standard geografisk kod
• 2000 Filippinsk folkräkningsinformation
• Lokal styrning Performance Management System
• Inquirer.net, staden Sultan Kudarat siktar på nat'l erkännande