Solo Piano (Philip Glass album)

Solopiano
Studioalbum av Philip Glass
Släppte	1989
Genre	Minimalism
Längd	51:18 _ _

Professionella betyg

Granska poäng
Källa	Betyg
All musik
Högaffel	9,2/10

Solo Piano (1989) är ett album med pianomusik komponerat och framfört av Philip Glass . Den producerades av Kurt Munkacsi.

Titeln på fem av de sju spåren, "Metamorphosis", hänvisar till och inspirerades av novellen The Metamorphosis från 1915 av Franz Kafka . Medan alla stycken skrevs 1988, skrevs några för en iscensättning av Metamorphosis , medan andra var för dokumentärfilmen The Thin Blue Line från 1988 i regi av Errol Morris . "Mad Rush" skrevs 1979 och är baserad på ett tidigare orgelstycke; den har använts av koreograferna Lucinda Childs och Benjamin Millepied . Titeln på den sista kompositionen är en referens till Allen Ginsbergs dikt " Wichita Vortex Sutra " från 1966, och komponerades, i samarbete med Ginsberg, för både läsning och inspelning av dikten.

"Metamorphosis One" spelas i ett avsnitt av Battlestar Galactica av Kara "Starbuck" Thrace. Inom berättelsen komponerade och framförde hennes far stycket. Den spelas också i seriefinalen av Person of Interest , Return 0 . "Metamorphosis Two" utgjorde grunden för ett av de viktigaste musikaliska teman i filmen The Hours . Det är också låten som det amerikanska rockbandet Pearl Jam använder som sin introduktionsmusik till konserter. Många pianister har spelat in denna musik senare, särskilt Bruce Brubaker , Sally Whitwell , Lisa Moore och Valentina Lisitsa .

Lista för spårning

Alla låtar komponerade och arrangerade av Philip Glass.

1. "Metamorphosis One" – 5:41
2. "Metamorfos två" – 7:22
3. "Metamorfos tre" – 5:33
4. "Metamorfos fyra" – 7:01
5. "Metamorfos fem" – 5:10
6. "Mad Rush" – 13:48
7. "Wichita Vortex Sutra" – 6:53