Skarpnäcksfältet
Skarpnäcksfältet | |
|---|---|
Stadsdel Stockholm | |
 Skarpnäcks Allé
| |
  Skarpnäcksfältets läge i Stockholms kommun
| |
| Koordinater: Koordinater : | |
| Land | Sverige |
| Provins | Södermanland |
| Grevskap | Stockholms län |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Stad | Skarpnäck stadsdel |
| Distrikt | Skarpnäcks gård |
| Befolkning
(31 december 2009)
| |
| • Totalt | 8,734 |
Skarpnäcksfältet (engelska: The Skarpnäck Field ) är ett underdistrikt till Skarpnäcks Gård i Skarpnäcksstaden Stockholm , Sverige . Skarpnäcksfältet byggdes på 1980-talet och har per den 31 december 2009 8 734 invånare.
Historia
Arkeologiska fynd , som ett bergsborg och stencirklar nära Flatensjön, tyder på att Skarpnäcksfältet och närliggande områden var befolkade av vikingar redan på 900-talet.
Skarpa by
Skarpa , en stuga till Årsta egendom, nämndes första gången i hertig Valdemars testamente 1318, där den angavs som en av hans donationer till Uppsala domkyrka . Skarpa härstammar från ordet skarp (engelska: sharp ), och tros ha angett jordkvaliteten, som var tung lerjord . Man tror att den lilla byn Skarpa by, med Skarpastugan, också bestod av tre hemman med anor så långt tillbaka som 1200-talet.
Enligt en handling från 1432 såldes Skarpa av Uppsala ärkestift till Hans Kröpelin, hövdingen för Erik av Pommern , som då var Sveriges kung . Liksom i hertig Valdemars testamente var Skarpa en del av Årsta fastighet.
Under 1600-talet ingick Skarpa bys mark och stugor i Tyresö egendom. Tyresö ägdes av Oxenstierna som uppförde en herrgård i Skarpa vid. En grevinna av släkten (Maria Sofia de la Gardie) gjorde Skarpa till en herrgård ( svenska : säteri ) som hon döpte till Skarpnäck . Herrgården fortsatte att växa under 1700-talet, nu inhyser arbetare och bönder. Gården bytte ägare några gånger och i början av 1800-talet fanns det närmare 30 byggnader i Skarpnäcks gård. Den sista ägaren, Friedrich Neumüller, byggde huvudbyggnaden som finns kvar idag, ungefär 150 år senare. Så småningom, 1922, såldes fastigheten till Stockholms kommun.
Skarpnäcks flygfält
Skarpnäcksflygfältet anlades på Skarpnäcksfältet omkring 1940. Ursprungligen tänkt att vara ett reservflygfält för militären övergavs de planerna snart, och 1943 flyttade Stockholms Segelflygklubb ( engelska: Stockholms Segelflygförening ) sin verksamhet till flygfältet. Flygfältet användes vanligen för andra aktiviteter, inklusive ballongflygning, lopp som Stockholms Grand Prix 1948 , baseball och vinthundsracing .
Flygfältet blev ett centrum för alternativa samhällsrörelser . I augusti 1950 Internationella Förbundet för Socialistisk Ungdom tillsammans med Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund ett veckolångt internationellt tältläger, där Tage Erlander ( Sveriges statsminister ) deltog. Under FN:s miljökonferens 1972, som ägde rum i Stockholm, samlades tusentals hippies , miljöaktivister och vänsteraktivister i ett stort tältläger på Skarpnäcks flygfält, mestadels organiserat av Hog Farm och andra Woodstock -veteraner. Detta blev också ett stort musikevenemang, med progressiva artister som Peps Persson , Kebnekajse , Blå Tåget och Träd, Gräs & Stenar som spelade.
På initiativ av Motorförarnas Helnykterhetsförbund , en nykterhetsorganisation , hölls Sveriges första drive-in gudstjänst på Skarpnäcks flygfält den 30 maj 1957. Biskop Odd Hagen i Metodistkyrkan talade inför 1 000 bilar, och sammanlagt omkring 6 000 personer. Altaret placerades på en lastbilsplattform.
I september 1980 beslutade Stockholms kommun att ett stort bostadsområde kallat Skarpnäcksstaden (engelska: The Skarpnäck City ) skulle anläggas på flygfältet. Baseboll- och vinthundsracinganläggningarna fanns kvar och ingick i det nya bostadsområdet, men vinthundsracing stängdes 2006 till förmån för en fotbollsplan av konstgräs .
Geografi
Skarpnäcksfältet är en stadsdel till Skarpnäcks gård i Skarpnäcksstaden. Sedan områdets byggande på 1980-talet publicerar dock polisen och Stockholms kommun sin statistik för Skarpnäcks gård var för sig mellan Skarpnäcksfältet och Pungpinan (de två stadsdelarna). Skarpnäcksfältet står för majoriteten av Skarpnäcks gårdsbygdens befolkning, och benämns i dagligt tal Skarpnäck . Skarpnäcksfältet trafikeras av en tunnelbanestation vid namn Skarpnäck, vilket bidrar till namnförvirringen.
Skarpnäcksfältet grannar Flaten i sydost, Orhem i söder, Sköndal i Farsta stadsdel i sydväst, Pungpinan i nordväst, Bagarmossen i norr och naturreservatet Nackareservatet i Nacka kommun i öster.
Transport
Skarpnäcks tunnelbanestation ligger under jord och har en ingång på Skarpnäcks Allé. Den ursprungliga planen var att ha två entréer, den andra belägen söder om den nuvarande, men de planerna genomfördes aldrig. Skarpnäcks tunnelbanestation öppnade 1994, vilket gör den till den 100:e och nyaste stationen i Stockholms tunnelbana . Skarpnäck är ändstationen för gröna linjen 17 , en roll den tog från Bagarmossen 1994. Ett antal bussar går också genom Skarpnäcksfältet – 180 mellan Kärrtorp och Orhem, 811 mellan Gullmarsplan och Älta och 816 mellan Gullmarsplan och Tyresö Centrum . 181 till Farsta strand , 172 till Norsborg och 173 till Skärholmen har alla sin ändstation på Skarpnäcksfältet.
Arkitektur
Bygget av Skarpnäcksstaden påbörjades i början av 1980-talet. Detta var några år efter att miljonprogrammet avslutades , ett projekt utformat för att erbjuda alla ett prisvärt hem genom att bygga en miljon bostäder under en 10-årsperiod, 1965 till 1974. Även om projektet lyckades, kritiserades det hårt för byggnaders brist på estetik, den vanliga bilden av en miljonprogramsbyggnad är ett stort, grått lägenhetskomplex av cement i en monoton sovsalsförort .
I och med planeringen av Skarpnäcksstaden ägnades alltså tid åt att säkerställa att Miljonprogrammets misstag inte upprepades. Området skulle gå bort från miljonprogrammets massproduktionsstil, istället fokusera på en variation av hus och lägenheter. Skarpnäcksstaden var tänkt att vara en komplett småstad i sig, med bostäder, arbetsplatser och skolor. Sammantaget inspirerade de klassiska inslagen i en småstad i hög grad till utformningen av Skarpnäcksfältet, till exempel i strukturen av kvarter med gator , torg och innergårdar .
Skarpnäcksfältets karaktäristiska orangeröda tegelbyggnader har fått internationell uppmärksamhet, bland annat för att den relativt stora ytan uteslutande består av sådana byggnader. Förutom flerbostadshusen byggdes ett antal radhus och ett industriområde ungefär samtidigt, målade i liknande färger för att passa med resten av Skarpnäcksfältet. Designen, av arkitekt Leif Blomquist, har fått flera utmärkelser för sin extraordinära karaktär. Skarpnäcksfältet har avsevärt få kopplingar till andra stadsdelar, vilket ger det bilden av ett lite isolerat område, och vissa menar att en väg till Bagarmossen med nya bostadsområden skulle leda till en bättre integration av Skarpnäcksfältet, medan andra menar att naturen mellan de två områdena. bör bevaras.
Hus
Mellan 1982 och 1990 byggdes 3 390 lägenheter på Skarpnäcksfältet. Den 31 december 1990 var 1 419 av dessa offentligt ägda hyresrätter, 736 privatägda hyresrätter och 1 235 bostadsrätter . Per den 31 december 2009 finns det 3 564 lägenheter på Skarpnäcksfältet - 1 323 offentligt ägda hyresrätter, 194 privatägda hyresrätter och 2 047 bostadsrätter. Det finns också 277 andra bostäder, mestadels radhus .
Per den 31 december 2009 finns det 332 studiolägenheter , 1 155 tvårumslägenheter, 1 199 trerumslägenheter, 816 fyrarumslägenheter och 150 femrumslägenheter. De flesta av de övriga 277 bostäderna har fyra eller fem rum. Med tanke på att det fanns många stora lägenheter på Skarpnäcksfältet flyttade många barnfamiljer dit, vilket ledde till att Skarpnäcksfältet hade den högsta barntätheten (högst antal barn per kvadratkilometer) i norra Europa under mitten av 90-talet.
Demografi
Skarpnäcksfältet har 8 734 invånare per den 31 december 2009. Personer med utländsk bakgrund (födda utanför Sverige, eller med båda föräldrarna födda utanför Sverige) utgjorde 42,8 % av Skarpnäcksfältets befolkning, jämfört med 26,6 % av hela Skarpnäckskommunen, och 28.7 % av Stockholm som helhet.
Arbetslösheten på Skarpnäcksfältet var 4,8 % den 31 oktober 2009. Som jämförelse var 3,8 % av Skarpnäckskommunens befolkning arbetslösa och 3,6 % av Stockholm som helhet . Medelinkomsten på Skarpnäcksfältet var 227 000 svenska kronor , det var under Skarpnäcks kommunsnitt på 250 200 svenska kronor samt Stockholmsgenomsnittet på 294 500 svenska kronor.