Shaykh Uways Jalayir
Shaykh Uways Jalayir | |||||
---|---|---|---|---|---|
Sultan från Jalayiriderna | |||||
Regera | 1356 – 1374 | ||||
Företrädare | Hasan Buzurg | ||||
Efterträdare | Shaikh Hasan Jalayir | ||||
dog |
10 oktober 1374 Tabriz , Iran |
||||
Begravning | |||||
Make | Haji Mama Khatun | ||||
| |||||
Dynasti | Jalayirids | ||||
Far | Hasan Buzurg | ||||
Mor | Dilshad Khatun | ||||
Religion | Islam |
Shaykh Uways Jalayir ( persiska : شیخ اوویز جلایر ) var Jalayirid- härskaren över Irak (1356–1374) och Azerbajdzjan (1360–1374). Han var son till Hasan Buzurg och Chobanid -prinsessan Dilshad Khatun .
Stig till tronen
Kort efter att Shaykh Uways Jalayir efterträdde sin far, blev Jalayiridernas gamla fiende, Chobaniderna, överkörda av styrkorna från den Gyllene Horden under Jani Beg 1357. Malek Asraf avrättades och Azerbajdzjan erövrades. Efter Jani Begs tillbakadragande från Azerbajdzjan, liksom hans son Berdi Begs liknande övergivande av regionen 1358, blev området ett främsta mål för dess grannar. Shaykh Uways Jalayir, som först hade erkänt den blå hordens suveränitet, bestämde sig för att ta de tidigare Chobanidernas land för sig själv, även när en före detta amir av Malek Asrafs namngivna Akhi Juq försökte hålla regionen i mongoliska händer .
Uvais erövrade området i augusti 1358, efter en snabb seger över rester av Chobanids i en strid nära Sitay-berget. Förutom Bagdad kunde han nu skryta med Tabriz som en stor stad under hans kontroll. Han hade vissa problem med genueser som försökte bygga en fästningsstads närhet, vilket fick Genua att bojkotta regionen.
Till skillnad från sina föregångare som bara påstod sig vara emirer av galjonsfigur ilkhans , gjorde Shaykh Uways anspråk på kungliga titlar som sultan , khan och till och med ilkhan .
Han gick vidare och skickade sin emir Ali Piltan mot Nakhchivan , där Akhi Juq gömde sig. Men han besegrades katastrofalt den 28 januari 1359, Uways var tvungen att dra sig tillbaka till Bagdad och förlorade Tabriz till Akhi Juq tillfälligt. Samma år Muzaffarids Tabriz och Mubariz al-Din Muhammad blev ny härskare i regionen, såväl som en ny rival. Men denna rivalitet avbröts när den senare förblindades och fängslades av sin egen son Shah Shuja . Uways var nu mästare i Azerbajdzjan igen. Även om Temürtas en gång kampanjade för att återta Chupanidernas territorier, överlämnades han till Uways av Khizrshah av Ahlat (d. 1384) för att avrättas 1360.
Konsolidering av regeln
Under hans regeringstid försökte Shaykh Uways Jalayir att öka sina innehav i Iran . Han blev involverad i Muzaffaridernas maktkamper och stöttade Shah Mahmud i hans ansträngningar mot sin bror Shah Shuja . Shah Mahmud fick stöd omkring 1363 i sin erövring av Shiraz och senare gifte hans son sig med en av Shaykh Uways Jalayirs döttrar 1369/70.
År 1364 kampanjade Shaykh Uways Jalayir mot Shirvanshah Kavus , men en revolt som påbörjades av guvernören i Bagdad, Khwaja Mirjan, tvingade honom att återvända för att återhämta sin auktoritet. Revolten stöddes av al-Ashraf Sha'ban från Mamluks. Även om Uways lyckades besegra Khwaja, blev han benådad till slut. Han återinsattes som guvernör så småningom 1367 fram till sin död 1374.
År 1366 marscherade Shaykh Uways Jalayir mot det svarta fåret turkmenska och besegrade deras ledare Birdi Khwaja i Mosul och hans bror Bayram Khwaja , i slaget vid Mush. Senare vände han sin uppmärksamhet mot Shirvanshah Kavus igen som hade attackerat Tabriz två gånger under tiden. Hans emir Bayram Beg belägrade Shamakhi i 3 månader varefter Kavus fängslades i ytterligare 3 månader. Han benådades och accepterades att bli Jalayirid-vasall med sin son Hushang som Uways gisslan fram till 1372.
1367 dog hans bror Amir Qasim av konsumtion, medan hans favoritgeneral Bayram Beg som underkuvade Shirvan också dog av överdrivet drickande. Året efter förlorade Uways också sin fru Haji Mama Khatun.
Slutet på regeringstiden
Han försökte upprätta förbindelser med Republiken Venedig 1369 utan framgång. I ett försök att sträcka sig längre österut stred han mot Amir Vali , som regerade i Astarabad , och besegrade honom i Ray 1371. När hans bror Amir Zahid dog i Ujan efter att ha fallit från palatsets tak, tvingades han vända tillbaka. . Guvernörskapet i Ray anförtroddes i händerna på en Qutlugh Shah, som följdes två år senare av 'Adil Aqa.
På grund av sina kampanjer tillbringade Shaykh Uways Jalayir mycket tid i Iran, och han dog i Tabriz den 10 oktober 1374; Bagdad förblev dock hans huvudstad. Under hans livstid nådde Jalayirid-staten sin makthöjd. Förutom sina militära äventyr, som var avsevärda, var han känd för sina försök att återuppliva kommersiellt företagande, som hade lidit hårt under de senaste åren, i regionen, såväl som sitt beskydd till konsten. Hans krönikör, Abu Bakr al-Qutbi al Ahri, skrev om Shaykh Uways Jalayirs gärningar i Tarikh- i Shaikh Uvais .
Shaykh Uways Jalayir efterträddes av sin son Shaikh Hasan Jalayir , men han mördades omedelbart samma dag.
Barn
Han var gift med Haji Mama Khatun (d. 1368) med vilken han hade flera barn:
- Shaikh Hasan Jalayir (k. 9 oktober 1374) — gift med en dotter till Qadi Shaykh Ali, ledande ulama av Tabriz.
- Shaikh Ali Jalayir - Guvernör i Bagdad
- Shah Walad Jalayir
- Sultan Mahmud Jalayir
- Sultan Awais Jalayir
- Sultan Muhammad Jalayir
- Shah Walad Jalayir
- Shaikh Hussain Jalayir (k. 1382) - efterträdde som sultan 1374
- Shaikh Bayazid Jalayir — härskare i Sultaniyeh
-
Sultan Ahmed Jalayir (d. 1410) - Guvernör i Ardabil, efterträdde Hussain
- Ala-du-Daulah Jalayir
- Hussain bin Ala-ud-Daulah Jalayir
- Ala-du-Daulah Jalayir
- Tandu Khatun (omtvistad)
Anor
Ancestors of Shaykh Uways Jalayir | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Källor
- Jackson, Peter (1986). "Jalayirider, Muzaffarids och Sarbadars". I Lockhart, Laurence; Jackson, Peter (red.). The Cambridge History of Iran, Volym 6: The Timurid and Safavid Periods . Cambridge: Cambridge University Press. s. 1–42. ISBN 0-521-20094-6 .
Vidare läsning
- Jackson, Peter (2008). "Jalayerids". Encyclopaedia Iranica, vol. XIV, Fasc. 4 . s. 415–419.
- Wing, Patrick (2016). Jalayiriderna: Dynastisk statsbildning i mongoliska Mellanöstern . Edinburgh University Press. s. 1–256. ISBN 9781474402262 .