Sare Jahan se Accha

Den här artikeln handlar om urdudikten. För annan användning, se Sare Jahan se Accha (disambiguation) .

Sare Jahan se Accha
av Muhammad Iqbal
Indiens nationella flagga (tiranga)
Originaltitel	Taranah-e-Hindi
Först publicerad i	Ittehad
Land	Brittiska Indien
Språk	Urdu
Form	Ghazal
Publiceringsdatum	16 augusti 1904

" Sare Jahan se Accha " ( urdu : سارے جہاں سے اچھا ; Sāre Jahāṉ se Acchā ), formellt känd som " Tarānah-e-Hindi " (urdu: ترانۂ ہندی ہندی ) , " Anthems folk " patriotisk sång för barn skriven av poeten Allama Muhammad Iqbal i ghazal -stil av urdu-poesi . Dikten publicerades i veckotidskriften Ittehad den 16 augusti 1904. Offentligt reciterad av Iqbal året därpå vid Government College, Lahore , Brittiska Indien (nu i Pakistan ) blev den snabbt en oppositionshymn mot den brittiska Raj . Sången, en ode till Hindustan — landet som består av dagens Bangladesh , Indien och Pakistan , publicerades senare 1924 i urduboken Bang-i-Dara .

Låten har förblivit populär, men bara i Indien. En förkortad version sjungs och spelas ofta som en patriotisk sång och som en marschlåt för de indiska väpnade styrkorna .

Text av dikt

Hindustani/urdu

Romanisering ( ALA-LC )

سارے جہاں سے اچھا ہندوستاں ہمارا ہم بلبلیں ہیں اس کی, یہ گلستاں غربت میں ہوں اگر ہم، رہتا ہے دل وطن میں سمجھو وہیں ہمیں بھی دواہ پربت وہ سب سے اونچا, ہمسایہ آسماں کا وہ سنتری ہمارا, وہ پاسباں ہمارا گودی میں کھیلتی ہیں اس کی ہزاروں ندیاں گلشن ہے جن کے دم سے ما رشن ہے جن کے دم سے ما رج اے آبِ رودِ گنگا! وہ دن ہیں یاد تجھ کو؟ اترا ترے کنارے جب کارواں ہمارا مذہب نہیں سکھاتا آپس میں بیر رکھنا ہندی ہیں ہم, وطن ہے ہندوست یونان و مصر och روما سب مٹ گئے جہاں سے اب تک مگر ہے باقی نام och نشاں ہمارا کچھ بات ہے کہ ہستی مٹتی نہیں ہماری صدیوں رہا ہے دشمنا دوارِ زمارں اقبال! کوئی محرم اپنا نہيں جہاں میں معلوم کیا کسی کو دردِ نہاں ہمارا! ‏

Sāre jahāṉ se acchā, Hindositāṉ hamārā Ham bulbuleṉ haiṉ är kī, yih gulsitāṉ hamārā G̱ẖurbat meṉ hoṉ agar skinka, rahtā hai dil wat̤an meṉ Samjho wuhīṉ hameṉ bhī dil ho jahāṉ hamārā Parbat wuh sab se ūṉchā, hamsāyah āsmāṉ kā Wuh santarī hamārā, wuh pāsbāṉ hamārā Godī meṉ kheltī haiṉ är kī hazāroṉ nadiyāṉ Guls̱ẖan hai jin ke dam se ras̱ẖk-i janāṉ hamārā Ai āb-i rūd-i Gangā! wuh din haiṉ yād tujh ko? Utrā tire kināre jab kārwāṉ hamārā Maẕhab nahīṉ sikhātā āpas meṉ bair rakhnā Hindī haiṉ skinka, wat̤an hai Hindositāṉ hamārā Yūnān o-Miṣr o-Rūmā, sab miṭ ga'e jahāṉ se Ab tak magar hai bāqī, nām o-nis̱ẖaṉ hamārā Kuch bāt hai kih hastī, miṭtī nahīṉ hamārī Ṣadiyoṉ rahā hai dus̱ẖman daur-i zamāṉ hamārā Iqbāl! ko'ī maḥram apnā nahīṉ jahāṉ meṉ Maʿlūm kyā kisī ko dard-i nihāṉ hamārā!

engelsk översättning

Bättre än hela världen, är vår hindustan, vi är dess näktergalar, och den (är) vår trädgårdsbostad

Om vi ​​är på en främmande plats, förblir hjärtat i hemlandet, anse oss också [att vara] precis där vårt hjärta skulle vara.

Det högsta berget, himlens skuggdelare, Det (är) vår vaktpost, det (är) vår väktare

I dess knä leker tusentals floder, Vars vitalitet gör vår trädgård till paradisets avundsjuka.

Ganges strömmande vatten , minns du den dagen då vår husvagn först gick i land på din strand?

Religion lär oss inte att uthärda fiendskap sinsemellan. Vi är av hind , vårt hemland är hindustan.

I en värld där antikens Grekland , Egypten och Rom alla har försvunnit. Våra egna egenskaper (namn och tecken) lever vidare idag.

Det är något med vår existens för den blir inte utplånad Även om världens tidscykel i århundraden har varit vår fiende.

Iqbal! Vi har ingen förtrogen i den här världen. Vad vet någon om vår dolda smärta?

Sammansättning

Iqbal var föreläsare vid Government College, Lahore vid den tiden, och blev inbjuden av en student Lala Har Dayal att presidera över en funktion. Istället för att hålla ett tal sjöng Iqbal "Saare Jahan Se Achcha". Sången, förutom att förkroppsliga längtan och fästet vid Hindustans land, uttryckte "kulturellt minne" och hade en elegisk kvalitet. År 1905 såg den 27-årige Iqbal det framtida samhället på subkontinenten som både en pluralistisk och sammansatt hindu-muslimsk kultur. Senare samma år reste han till Europa för en treårig vistelse som skulle förvandla honom till en islamisk filosof och en visionär för ett framtida islamiskt samhälle.

Iqbals förvandling och Tarana-e-Milli

1910 skrev Iqbal en annan sång för barn, " Tarana-e-Milli " (Den religiösa samfundets hymn), som komponerades i samma takt och rimschema som "Saare Jahan Se Achcha", men som avsade sig mycket av känslan av den tidigare sången. Den sjätte strofen i "Saare Jahan Se Achcha" (1904), som ofta citeras som bevis på Iqbals sekulära syn:

Maẕhab nahīṉ sikhātā āpas meṉ bair rakhnā Hindī haiṉ skinka, wat̤an hai Hindūstāṉ hamārā

Religion lär oss inte att uthärda illvilja sinsemellan. Vi är av Hind , vårt hemland är Hindustan.

kontrasteras markant med den första strofen i Tarana-e-Milli (1910) lyder:

Chīn o-ʿarab hamārā, Hindūstāṉ hamārā muslimsk haiṉ skinka, wat̤an hai sārā jahāṉ hamārā

Centralasien och Arabien är vårt, Hindustan är vårt Vi är muslimer, hela världen är vårt hemland.

Iqbals världsbild hade nu förändrats; den hade blivit både global och islamisk. Istället för att sjunga om Hindustan, "vårt hemland", förkunnade den nya sången att "vårt hemland är hela världen." Två decennier senare, i sitt presidenttal till Muslim Leagues årliga konferens i Allahabad 1930, stödde han en separat nationalstat i de muslimska majoritetsområdena på subkontinenten, en idé som inspirerade skapandet av Pakistan.

Popularitet i Indien

• Saare Jahan Se Achcha har varit populär i Indien i nästan ett sekel. Mahatma Gandhi lär ha sjungit den över hundra gånger när han satt i fängelse i Yerawada-fängelset i Pune på 1930-talet.
• På 1930- och 1940-talen sjöngs den till en långsammare ton. 1945, när han arbetade i Mumbai med Indian People's Theatre Association (IPTA) , ombads sitaristen Pandit Ravi Shankar att komponera musiken till KA Abbas -filmen Dharti Ke Lal och Chetan Anand - filmen Neecha Nagar . Under denna tid ombads Ravi Shankar att komponera musik till låten "Saare Jahan se Accha". I en intervju 2009 med Shekhar Gupta berättar Ravi Shankar att han kände att den befintliga låten var för långsam och sorglig. För att ge den ett mer inspirerande genomslag, satte han den till en starkare låt som idag är den populära låten av denna låt, som de sedan provade som grupplåt. Den spelades senare in av sångerskan Lata Mangeshkar till en tredje helt annan låt. Strofer (1), (3), (4) och (6) av sången blev en inofficiell nationell sång i Indien, och Ravi Shankar-versionen antogs som den officiella snabbmarschen för de indiska väpnade styrkorna . Detta arrangemang som marschlåt av denna låt gjordes av Antsher Lobo.
• Rakesh Sharma , den första indiska astronauten , använde den första raden i sången 1984 för att beskriva för dåvarande premiärminister Indira Gandhi hur Indien såg ut från yttre rymden.
• I sitt invigningstal citerade Indiens tidigare premiärminister Manmohan Singh denna dikt på sin första presskonferens efter att ha blivit premiärminister .
• Låten är populär i Indien i skolor som en patriotisk sång, sjungs under morgonsamlingar och som en marschlåt för de indiska väpnade styrkorna, spelad under offentliga evenemang och parader. Den spelas av de väpnade styrkornas Massed Bands varje år för den indiska självständighetsdagen, republikens dag och vid kulmen av Beating the Retreat .

Text i Devanagari-manuset

I Indien återges diktens text ofta i Hindi -skriften Devanagari :

Devanagari

सारे जहाँ से अच्छा हिन्दोसिताँ हमाथ लें हैं इसकी यह गुलसिताँ हमारा ग़ुर्बत में हों अगर हम, रहता है दिल नत मझत ो वहीं हमें भी दिल हो जहाँ हमारा परबत वह सबसे ऊँचा, हम्साया आसमाँ कहह व ारा, वह पासबाँ हमारा गोदी में खेलती हैं इसकी हज़ारों नुानुान है जिनके दम से रश्क-ए-जनाँ हमारा आब-ए-रूद-ए-गंगा! वह दिन हैं याद तुझको? उतरा तिरे किनारे जब कारवाँ हमारा मज़्हब नहीं सिखाता आपस में बैर रखूदा हम, वतन है हिन्दोसिताँ हमारा यूनान-ओ-मिस्र-ओ-रूमा सब मिट गए जहाँ स। मर स। है बाक़ी नाम-ओ-निशाँ हमारा कुछ बात है कि हस्ती मिटती नहीं हमािहमारं ा है दुश्मन दौर-ए-ज़माँ हमारा इक़्बाल! कोई महरम अपना नहीं जहाँ में मालूम काऋ किऋ दर्द-ए-निहाँ हमारा !

Se även

• Index över Muhammad Iqbal-relaterade artiklar
• Iqbal bibliografi
• Amar Shonar Bangla
• Jana Gana Mana
• Vande Mataram
• National Pledge (Indien)

externa länkar

• "Tarana-e-Hindi vid Rabia Memorial School, Fatehpur Mau (UP) Indien" . YouTube . 23 januari 2013. (Barn sjunger hela låtens text.)