Sare Jahan se Accha
Sare Jahan se Accha | |
---|---|
av Muhammad Iqbal | |
Originaltitel | Taranah-e-Hindi |
Först publicerad i | Ittehad |
Land | Brittiska Indien |
Språk | Urdu |
Form | Ghazal |
Publiceringsdatum | 16 augusti 1904 |
" Sare Jahan se Accha " ( urdu : سارے جہاں سے اچھا ; Sāre Jahāṉ se Acchā ), formellt känd som " Tarānah-e-Hindi " (urdu: ترانۂ ہندی ہندی ) , " Anthems folk " patriotisk sång för barn skriven av poeten Allama Muhammad Iqbal i ghazal -stil av urdu-poesi . Dikten publicerades i veckotidskriften Ittehad den 16 augusti 1904. Offentligt reciterad av Iqbal året därpå vid Government College, Lahore , Brittiska Indien (nu i Pakistan ) blev den snabbt en oppositionshymn mot den brittiska Raj . Sången, en ode till Hindustan — landet som består av dagens Bangladesh , Indien och Pakistan , publicerades senare 1924 i urduboken Bang-i-Dara .
Låten har förblivit populär, men bara i Indien. En förkortad version sjungs och spelas ofta som en patriotisk sång och som en marschlåt för de indiska väpnade styrkorna .
Text av dikt
Hindustani/urdu | Romanisering ( ALA-LC ) |
|
|
engelsk översättning
Bättre än hela världen, är vår hindustan, vi är dess näktergalar, och den (är) vår trädgårdsbostad
Om vi är på en främmande plats, förblir hjärtat i hemlandet, anse oss också [att vara] precis där vårt hjärta skulle vara.
Det högsta berget, himlens skuggdelare, Det (är) vår vaktpost, det (är) vår väktare
I dess knä leker tusentals floder, Vars vitalitet gör vår trädgård till paradisets avundsjuka.
Ganges strömmande vatten , minns du den dagen då vår husvagn först gick i land på din strand?
Religion lär oss inte att uthärda fiendskap sinsemellan. Vi är av hind , vårt hemland är hindustan.
I en värld där antikens Grekland , Egypten och Rom alla har försvunnit. Våra egna egenskaper (namn och tecken) lever vidare idag.
Det är något med vår existens för den blir inte utplånad Även om världens tidscykel i århundraden har varit vår fiende.
Iqbal! Vi har ingen förtrogen i den här världen. Vad vet någon om vår dolda smärta?
Sammansättning
Iqbal var föreläsare vid Government College, Lahore vid den tiden, och blev inbjuden av en student Lala Har Dayal att presidera över en funktion. Istället för att hålla ett tal sjöng Iqbal "Saare Jahan Se Achcha". Sången, förutom att förkroppsliga längtan och fästet vid Hindustans land, uttryckte "kulturellt minne" och hade en elegisk kvalitet. År 1905 såg den 27-årige Iqbal det framtida samhället på subkontinenten som både en pluralistisk och sammansatt hindu-muslimsk kultur. Senare samma år reste han till Europa för en treårig vistelse som skulle förvandla honom till en islamisk filosof och en visionär för ett framtida islamiskt samhälle.
Iqbals förvandling och Tarana-e-Milli
1910 skrev Iqbal en annan sång för barn, " Tarana-e-Milli " (Den religiösa samfundets hymn), som komponerades i samma takt och rimschema som "Saare Jahan Se Achcha", men som avsade sig mycket av känslan av den tidigare sången. Den sjätte strofen i "Saare Jahan Se Achcha" (1904), som ofta citeras som bevis på Iqbals sekulära syn:
|
|
kontrasteras markant med den första strofen i Tarana-e-Milli (1910) lyder:
|
|
Iqbals världsbild hade nu förändrats; den hade blivit både global och islamisk. Istället för att sjunga om Hindustan, "vårt hemland", förkunnade den nya sången att "vårt hemland är hela världen." Två decennier senare, i sitt presidenttal till Muslim Leagues årliga konferens i Allahabad 1930, stödde han en separat nationalstat i de muslimska majoritetsområdena på subkontinenten, en idé som inspirerade skapandet av Pakistan.
Popularitet i Indien
- Saare Jahan Se Achcha har varit populär i Indien i nästan ett sekel. Mahatma Gandhi lär ha sjungit den över hundra gånger när han satt i fängelse i Yerawada-fängelset i Pune på 1930-talet.
- På 1930- och 1940-talen sjöngs den till en långsammare ton. 1945, när han arbetade i Mumbai med Indian People's Theatre Association (IPTA) , ombads sitaristen Pandit Ravi Shankar att komponera musiken till KA Abbas -filmen Dharti Ke Lal och Chetan Anand - filmen Neecha Nagar . Under denna tid ombads Ravi Shankar att komponera musik till låten "Saare Jahan se Accha". I en intervju 2009 med Shekhar Gupta berättar Ravi Shankar att han kände att den befintliga låten var för långsam och sorglig. För att ge den ett mer inspirerande genomslag, satte han den till en starkare låt som idag är den populära låten av denna låt, som de sedan provade som grupplåt. Den spelades senare in av sångerskan Lata Mangeshkar till en tredje helt annan låt. Strofer (1), (3), (4) och (6) av sången blev en inofficiell nationell sång i Indien, och Ravi Shankar-versionen antogs som den officiella snabbmarschen för de indiska väpnade styrkorna . Detta arrangemang som marschlåt av denna låt gjordes av Antsher Lobo. [ citat behövs ]
- Rakesh Sharma , den första indiska astronauten , använde den första raden i sången 1984 för att beskriva för dåvarande premiärminister Indira Gandhi hur Indien såg ut från yttre rymden.
- I sitt invigningstal citerade Indiens tidigare premiärminister Manmohan Singh denna dikt på sin första presskonferens efter att ha blivit premiärminister .
- Låten är populär i Indien i skolor som en patriotisk sång, sjungs under morgonsamlingar och som en marschlåt för de indiska väpnade styrkorna, spelad under offentliga evenemang och parader. Den spelas av de väpnade styrkornas Massed Bands varje år för den indiska självständighetsdagen, republikens dag och vid kulmen av Beating the Retreat .
Text i Devanagari-manuset
I Indien återges diktens text ofta i Hindi -skriften Devanagari :
Devanagari |
|
Se även
- Index över Muhammad Iqbal-relaterade artiklar
- Iqbal bibliografi
- Amar Shonar Bangla
- Jana Gana Mana
- Vande Mataram
- National Pledge (Indien)
Anteckningar och referenser
Anteckningar
Citat
externa länkar
- "Tarana-e-Hindi vid Rabia Memorial School, Fatehpur Mau (UP) Indien" . YouTube . 23 januari 2013. (Barn sjunger hela låtens text.)