Saltboken

Saltboken

Författare	Monique Truong
Land	Förenta staterna
Språk	engelsk
Genre	Historisk fiction
Sätt in	Paris , Vietnam
Utgivare	Houghton Mifflin
Publiceringsdatum	2003
ISBN	978-0-618-30400-4

The Book of Salt är en debutroman från 2003 av den vietnamesisk-amerikanska författaren Monique Truong .

Den presenterar en berättelse genom ögonen på Bình, en vietnamesisk kock. Hans berättelse är centrerad i Paris i hans liv som kock i Gertrude Steins och Alice B. Toklas hem, och kompletteras av hans minnen från sin barndom i det franskkoloniala Vietnam . Den här boken är uppbyggd som en ström av medvetandeberättelse , där Bìnhs nuvarande omständigheter blandas med episoder från hans förflutna, som visar bitar av människor och händelser från den förlorade generationen i Paris på 1920- och 1930-talen.

Tecken

Bình

Bình är en gay vietnamesisk kock som, för närvarande i romanen, bor i Paris och arbetar som personlig kock åt Gertrude Stein och Alice Toklas. Bình kämpar för att hitta en kärlek, acceptans och ett hem i Paris efter traumatiserande upplevelser i sin ungdom i det franskkoloniserade Vietnam; i synnerhet brottas han med sin fars kritik och avvisande av sin homosexuella son. Bình försöker skingra sina känslor av exil och alienation genom romantiska relationer och genom att bli en del av Gertrude Steins hushåll, där han är insatt i Steins och Toklas personliga liv.

Gertrud Stein

Truong skapar en kreativ skildring av Gertrude Steins privatliv under hennes tid i Paris. Hon avbildas som en privat, men sprudlande kvinna som njuter av sina privata salonger varje vecka och den uppmärksamhet hon får från dem. Gertrude Stein avstår från hemlivets rutiner, föredrar att fokusera på sitt skrivande eller inspiration för det och överlåter förvaltningen av 27 rue de Fleurus till sin älskare, Alice Toklas.

Alice B. Toklas

Alice B. Toklas är en annan historisk figur som Truong fiktionaliserar i sin roman. Hon bor med Gertrude Stein som sin följeslagare offentligt och sin älskare privat; Miss Toklas sköter hemmet, inklusive Bìnhs anställning, vilket ger Gertrude Stein frihet från dagliga rutiner och ger henne mer tid att skriva. Miss Toklas skriver också Steins handskrivna verk och sammanställer hennes skrifter. Trots att hon ständigt är försäkrad om Gertrude Steins kärlek till henne, lider fröken Toklas av känslor av svartsjuka och osäkerhet, särskilt under salongerna när begåvade unga artister fawn över Stein som sin idol.

Bìnhs familj

• Bìnhs far , vanligtvis kallad The Old Man, är bland annat en katolsk pastor i en liten vietnamesisk stad och alkoholist. Han är mycket kritisk mot Bình och förnekar så småningom sin son när han upptäckte hans homosexualitet. "The Old Man" blir Bìnhs inre kritikeröst i vuxen ålder, även efter faderns död.
• Bìnhs mamma är en mycket modersfigur. Hon gick motvilligt in i sitt äktenskap med Bìnhs far utan förmögenhet och utan familj, och hon avskyr sin man. Hon är den enda familjemedlemmen som förstår och uppskattar Bình, och hon ger honom särskild uppmärksamhet genom att lära honom laga mat och berätta för honom hoppfulla historier.
• Minh , Bìnhs äldre bror, är souschef i generalguvernörens hus under kocken Blériot. Minh är en extremt hårt arbetande och han får en plats i köket för Bình där han lär honom både matlagning och franska. Bình inser dock att trots Minhs hårda arbete och skicklighet kan han aldrig bli en köksmästare under fransk kolonialism i Vietnam.

Kocken Blériot

Kocken Blériot är köksmästare på generalguvernörens hus i Vietnam. Han är en fransk kock som tar Bình, sin kökspojke, som översättare på den vietnamesiska råvarumarknaden. De två utvecklar en romantisk relation, vars oprofessionella och interracial karaktär resulterar i Bìnhs avsked från köket.

Mannen på bron

Bình träffar mannen på bron flera år innan han träffar Gertrude Stein och fröken Toklas, 1927. Han är en annan vietnamesisk man i Paris, som har varit på många ställen och haft olika jobb tidigare, inklusive kock, kökspojke, fotograferetuschör , och brevskrivare på Latouche Tréville. Han jämförs med den "lärde-prins" som beskrivs i Bìnhs mors berättelser. Bình upptäcker senare ett fotografi av denna man, som heter Nguyen Ai Quoc – samma namn som Ho Chi Minh använde när han var i Frankrike. I verkligheten var Ho Chi Minh i Paris en kort period 1927, och han arbetade på en båt som heter Latouche Tréville. Även om dessa fakta aldrig uttryckligen anges i boken, antyder de att mannen på bron var Ho Chi Minh.

Söta söndagsmannen

The Sweet Sunday Man är en amerikansk mulattiridolog bosatt i Paris . Hans förhållande med Bình börjar med anställningen av kocken och utvecklas till ett romantiskt förhållande. De två männen är bundna av sin status som exil från sina respektive hemländer. The Sweet Sunday Man är dock främst intresserad av Gertrude Stein och hennes verk; han strävar efter att få inträde till hennes veckosalong och övertalar Bình att stjäla ett av Steins manuskript åt honom.

Teman och motiv

Fotografier

Mycket av Binhs berättelse kretsar kring fotografier. Boken inleds med att han undersöker två bilder tagna när hans Mesdames åker till Amerika. För båda bilderna förklarar Binh exakt vad han gör i bakgrunden av var och en. Senare i romanen beundrar Binh ett foto av Gertrude Stein som tar på sig en kimono. Han hittar detta foto gömt i skåpet där Gertrude Stein förvarar sina skrivdagböcker. Fotografering dyker också upp när Sweet Sunday Man lovar att få sitt fotografi taget med Binh, bara om Binh lovar att ge Sweet Sunday Man en kopia av Gertrude Steins verk. Slutligen blir det mest värdefulla fotografiet ett av mannen på bron. När allt kommer omkring bestämmer Binh sig för att spara sina pengar för detta foto, så att han kan köpa det från fotografen vid ett senare tillfälle. Genom detta fotografi inser Binh också vilken betydande inverkan kvällen med mannen på bron hade på Binhs liv. På grund av den här mannen hittar Binh en anledning till att stanna i Paris. Genom fotografier hittar Binh alltså sin identitet genom att avslöja ett syfte med sitt liv. Han använder fotografierna för att berätta sin livshistoria, först efter att Gertrude Stein har berättat sin version av Binhs liv. Även om Binh inte behärskar de rätta språken som behövs för att motverka Gertrude Steins berättelse om sig själv genom det skrivna ordet, återtar Binh kontrollen över sin egen historia genom att berätta sina berättelser genom fotografier. Som ett resultat visar han att berättelser är precis som bilder. Det finns många dolda betydelser i varje berättelse och fotografi, och berättelsen eller fotografiet som presenteras förmedlar inte alltid hela bilden.

Kolonialism

Eftersom romanen utspelar sig i en tid då Vietnam fortfarande är en del av Franska Indokina , är den koloniala närvaron mycket stark genom hela boken, vilket påverkar Binhs liv både i Vietnam och som invandrare i Paris. Binhs äldre bror Minh representerar en ytterlighet av den koloniserade personens svar på kolonisatören. Minh omfamnar den franska kulturen och i synnerhet det franska språket, och tror att det har biljetten till sociala framsteg. Mannen på bron, om han verkligen är Ho Chi Minh, skulle kunna ses som den andra ytterligheten: motstånd. Binh representerar en position mellan dessa två ytterligheter, när han assimilerar sig i den franska koloniala strukturen för att till exempel hitta arbete, men behåller en löpande kritik i sitt sinne av allt han ser, vilket möjliggör ett slags internt uppror.

En utlöpare av kolonialismen, som uttryckts av Edward Said , är orientalismen , ett system för att studera, underkuva och "annat" Orienten för att ställa den mot väst. Ett resultat av orientalismen är att Orienten ses som en kollektiv helhet, och skillnader mellan de grupper som utgör Orienten minimeras. Till exempel beskriver Binh hur han i Paris helt enkelt ses som en fransk indokines, utan att anstränga sig för att fastställa om han kommer från Vietnam, Laos eller Kambodja . En annan fråga är att Binh ständigt anses vara en exotisk "annan", värd att studera. Detta blir uppenbart när Binh upptäcker en anteckningsbok skriven av Gertrude Stein (med titeln Saltboken) om honom. Den maktlöshet som den koloniserade personen känner visar sig av att Binh kan känna igen sitt namn otaliga gånger bland de många orden i anteckningsboken, men eftersom det är skrivet på engelska vet han inte vad som står om honom. Å andra sidan, eftersom romanen i sig är skriven genom Binhs ögon, presenteras vi för en sorts omvänd orientalism. Binh, den "orientaliska" berättaren, förvandlar västvärlden till ett studieobjekt och kritiserar vad han ser som dess konstiga kulturella sedvänjor, såsom makarna Steins bortskämdhet av sina hundar.

Salt

Mount Sodom, Israel, visar den så kallade "Lot's Wife"-pelaren gjord av halit som resten av berget.

Som bokens titel antyder är salt en viktig återkommande bild genom hela romanen. Binh beskriver hur salt kan betyda olika saker beroende på var det kommer ifrån: kök, svett, tårar eller havet. Ordet lön kommer från ordet salt, så salt är ett annat sätt att säga arbete, värde, värde. Binh, trots allt, "görs ständigt medveten om sin plats i hushållshierarkin." Boken använder salt och dess många konnotationer för att koppla samman teman om kärlek och försoning. Mat lägger också till betydelsen av salt i detta sammanhang. Truong själv säger att "Mat eller tillagning av mat, när den är som bäst, är en djup handling av intimitet." Salt antyder också homosexualitet i termer av den bibliska konnotationen av salt, i synnerhet till att förvandla Lots hustru till en saltpelare för att se tillbaka på hennes hem, till staden Sodom . Detta är en antydan om att Gud inte bara ogillar sodomiternas aktiviteter utan också nostalgi .

Diaspora

Eftersom Binh är född och uppvuxen i Vietnam men för närvarande är bosatt i Paris, kan han beskrivas som en första generationens invandrare . Han behandlar många av de teman som är vanliga bland människor i diaspora, inklusive att kämpa för att skaffa sig ett andra språk (i Binhs fall franska), att anpassa sig till nya sociala normer och att nå ut till andra medlemmar från samma etniska gemenskap (t.ex. The Man on bron). Som en minoritet som lever i diaspora, kämpar Binh för att skapa en identitet för sig själv som förenar hans nya erfarenheter och självuppfattning med hans förflutna.

Pris och ära

• 2003 Lambda Literary Award , nominerad
• 2004 PEN/Robert W. Bingham-priset , medvinnare
• 2004 ALA Stonewall Book Award , vinnare
• 2004 Young Lions Fiction Award , vinnare