Süzen v Zehnacker Gebaeudereingung GmbH

Süzen v Zehnacker Gebäudereinigung GmbH
Domstol EG-domstolen
Citat(er) (1997) C-13/95, [1997] ICR 662
Nyckelord
Överlåtelse av åtaganden

Süzen mot Zehnacker Gebäudereinigung GmbH (1997) C-13/95 är ett EU- arbetsrättsligt mål rörande företagsöverlåtelser och anställdas rättigheter till anställningstrygghet .

Fakta

Süzen arbetade för en Zehnacker, ett städföretag på en privat skola i Bad Godesberg . Zehnacker förlorade städkontraktet. Lefarth vann budet att ta över det. Zehnacker släppte henne tillsammans med 12 andra. Hon fortsatte att arbeta på samma sätt som tidigare.

Dom

EU-domstolen ansåg att avsaknaden av avtalsförbindelse mellan förvärvaren och överlåtaren "förvisso inte är avgörande". Det är så eftersom direktivet inte kräver det. "Överlåtelsen måste avse en stabil ekonomisk enhet vars verksamhet inte är begränsad till att utföra ett specifikt byggentreprenadkontrakt" (mål C-48/94, Rygaard, REG 1995, s. I-2745, punkt 20) och en enhet är "en organiserad sammanslutning av personer och tillgångar som underlättar utövandet av en ekonomisk verksamhet som eftersträvar ett specifikt mål”.

14 För att avgöra om villkoren för överlåtelse av en enhet är uppfyllda är det nödvändigt att beakta alla fakta som kännetecknar transaktionen i fråga, inklusive i synnerhet

[1.] typen av företag eller verksamhet, [2.] oavsett om dess materiella tillgångar, såsom byggnader och lös egendom, överlåts eller inte, [3.] värdet av dess immateriella tillgångar vid tidpunkten för överlåtelsen, [ 4.] om majoriteten av dess anställda tas över av den nya arbetsgivaren eller inte, [5.] huruvida dess kunder överlåts eller inte, [6.] graden av likhet mellan den verksamhet som bedrivs före och efter övergången, och [7.] den period, i förekommande fall, för vilken dessa aktiviteter avbröts.

Alla dessa omständigheter är emellertid endast enskilda faktorer i den helhetsbedömning som måste göras och kan därför inte betraktas isolerat (se särskilt domen i det ovannämnda målet Spijkers och Redmond Stichting , punkterna 13 respektive 24).

EG-domstolen ansåg vidare att förlusten av en kund inte innebär att företaget "därmed helt kommer att upphöra att existera". När ett företag kan "fungera utan några betydande immateriella eller materiella tillgångar, kan upprätthållandet av dess identitet efter transaktionen som påverkar det logiskt sett inte bero på överföringen av sådana tillgångar."

Se även

Anteckningar