Regeling mot Bestuur van de Bedrijfsvereniging för de Metaalnijverheid
Regeling mot Bestuur van de Bedrijfsvereniging för de Metaalnijverheid | |
---|---|
Domstol | EG-domstolen |
Bestämt | 14 juli 1998 |
Citat(er) | (1999) C-125/97, [1999] IRLR 379 |
Nyckelord | |
Insolvensskydd |
Regeling mot Bestuur van de Bedrijfsvereniging voor de Metaalnijverheid (1999) C-125/97 är ett europeiskt insolvensrätts- och arbetsrättsfall som rör skyddet av anställdas löner vid deras arbetsgivares insolvens.
Fakta
Herr Regeling var en holländsk svetsare. Han fick sporadisk lön från januari 1991 till augusti 1991 då avtalet med uppsägning sägs upp och arbetsgivaren gick i konkurs. Han krävde lön från Bestuur van de Bedrijfsvereniging voor de Metaalnijverheid, garantiinstitutionen för anställdas anspråk i Nederländerna. Detta avslogs eftersom den garanterade perioden var 13 veckor före uppsägning, och under den perioden, som kompensation för tidigare brister, betalades mer lön än normalt.
Dom
EU-domstolen ansåg att Regeling fortfarande hade en god fordran, eftersom arbetsgivarnas sena betalningar först borde kvittas mot den utestående löneskulden. Att göra något annat skulle undergräva garantins minimiskydd.
20 Garantiinstituten är i princip skyldiga att i enlighet med artikel 3.1 i direktivet garantera betalning av arbetstagarnas utestående fordringar avseende lön för tiden före ett visst datum. Det är rent av undantagsvis som medlemsstaterna har möjlighet att enligt artikel 4.1 begränsa denna betalningsskyldighet till en viss period som fastställs i enlighet med de närmare bestämmelserna i artikel 4.2. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 45 i sitt förslag till avgörande måste denna bestämmelse tolkas restriktivt och i överensstämmelse med direktivets sociala syfte, som är att säkerställa en minimiskyddsnivå för alla arbetstagare.