Paschimbanga Bangla Akademi

Pashchimbanga Bangla Akademi
পশ্চিমবঙ্গ বাংলা আকাডেমি
Förkortning Bangla Akademi
Bildning 20 maj 1986 ; 36 år sedan ( 1986-05-20 )
Typ GÅ
Huvudkontor Kolkata
Plats
Regionen betjänas
Officiellt språk
 bengaliska
President
 Bratya Basu
Föräldraorganisation
 Institutionen för kultur och informationsfrågor, Västbengalens regering

Paschimbanga Bangla Akademi ( bengaliska : পশ্চিমবঙ্গ বাংলা একাডেমি ) är det officiella tillsynsspråket i västbengaliska, Indien . Det grundades den 20 maj 1986 i Kolkata för att fungera som språkets officiella auktoritet och har anförtrotts ansvaret för att reformera bengalisk stavning och grammatik, sammanställa ordböcker, uppslagsverk och terminologier och främja bengaliskt språk och kultur i Västbengalen. Även om Akademien inte har någon tillsynsbefogenhet över sina regler och föreskrifter, är de ändå allmänt accepterade av regeringarna i Västbengalen och Tripura såväl som ett stort antal privata förlag och institutioner som Oxford University Press och Ramakrishna Mission .

Akademien är inrymd i två separata byggnader, en på Nandan - Rabindra Sadan Complex (även nämnd som Bangla Akademi-Rabindra Sadan eller Nandan-Bangla Akademi Complex under Akademi-festivalerna och bokmässorna) i södra Kolkata och den andra vid Rabindra-Okakura Bhaban , Bidhannagar (Saltsjön). Annadashankar Roy blev den första presidenten och Sanat Kumar Chattopadhyay Akademiens första sekreterare.

Bangla Akademi har lyckats utvidga sina aktiviteter och program till olika distrikt i Västbengalen och till och med till andra stater i Indien. I Kolkata organiserar Bangla Akademi olika program i samarbete med sådana organ som Bangiya Sahitya Parishad , Sahitya Akademi , Publishers and Book Sellers' Guild, Eastern Zonal Cultural Centre, National Book Trust och även med olika universitet och kulturorganisationer.

Historia

Bangiya Sahitya Parishad - Kolkata

Bangiya Sahitya Parishad

Huvudartikel: Bangiya Sahitya Parishad

Bengal Academy of Literature, den första akademiska föreningen för att reglera och främja bengaliskt språk och litteratur bildades i Kolkata under ordförandeskap av Benoy Krishna Dev 1893. I april 1894 omorganiserades akademin och omdöptes till Bangiya Sahitya Parishad och Romesh Chunder Dutt blev den första presidenten för det. Forskare som Chandranath Bose, Dwijendranath Tagore , Jagadish Chandra Bose , Prafulla Chandra Roy , Satyendranath Tagore , Haraprasad Shastri, Ramendra Sundar Trivedi tjänade senare Parishad som presidenter. Rabindranth Tagore (vicepresident: 1894–96, 1901, 1905–1909, 1917; särskild delegat: 1910) var själv nära förknippad med institutionen sedan starten.

Bangiya Sahitya Parishad är den första akademiska institutionen i frågor som rör det bengaliska språket. Den strävade efter att sammanställa bengaliska standardordbok, grammatik och terminologier, både filosofiska och vetenskapliga, för att samla in och publicera gamla och medeltida bengaliska manuskript, och att utföra översättning från andra språk till bengaliska och forskning om historia, filosofi och vetenskap.

Regler för University of Calcutta

Under 1900-talet förblev inte frågorna om främjandet av det bengaliska språket enbart Bangiya Sahitya Parishads ansvar. När språket blomstrade och litteraturen berikades kändes ett behov av språkliga reformer såväl som en auktoritet för att genomdriva reformerna av den tidens forskare.

I slutet av 1930-talet bad Rabindranath Tagore University of Calcutta att fastställa reglerna för bengalisk stavning och Shyama Prasad Mukherjee , dåvarande rektor vid universitetet, tillsatte en kommitté för att se över ämnet i november 1935. I maj 1936, en standardregel för bengalisk stavning infördes först. Dessa regler ändrades senare av Rabindranath Tagore och andra forskare och praktiserades på akademisk nivå i hela Bengalen under de kommande 70 åren.

Bangla Academy i östra Bengalen

Huvudartikel: Bangla Academy

Efter delingen av Indien 1947 kände befolkningen i östra Pakistan (nu Bangladesh ) ett behov av ett nytt bengaliskt språkligt organ som passade deras nya nationalitet. Som ett resultat grundades Bangla Academy i Dhaka 1955. 1990 tillämpade Bangla Academy nya regler för bengalisk stavning.

Inofficiella tillsynsmyndigheter för det bengaliska språket i Västbengalen

I Västbengalen stödde olika framstående institutioner processen för utveckling av språket, men det resulterade i inkonsekvenser i det. Till exempel försökte Rajsekhar Basu och Ananda Bazaar Patrika att förenkla bengalisk stavning; men i stället för att rationalisera stavningssystemet väckte det kontroverser om sådana organs auktoritet. Även institutioner som Visva-Bharati University misslyckades med uppgiften.

Paschimbanga Bangla Akademis historia

1962 började Västbengalens regering använda bengali för alla officiella ändamål. Sedan dess har ett behov av en officiell regulator av språket känts. , inrättades Paschimbanga Bangla Akademi, en flygel av informations- och kulturavdelningen för Västbengalens regering . Efteråt omvandlades det till en förening och registrerades enligt lagen om föreningsregistrering. Den 8 december 1994 förklarades det vara ett självständigt statligt organ.

Medlemmar

Presidenter

Vid tiden för dess grundande hade Akademi 30 medlemmar i sin Karma Samiti (arbetskommitté) och 78 i Sadharan Parishad (general Council) inklusive regeringsdelegationen. Ordföranden heter Sabhapati och vice ordförande heter Saha-Sabhapati . Medlemmar, officiellt kända som Sadasyas , stannar kvar i Akademien livet ut. Varje medlem kan dock avgå från sitt uppdrag genom sitt testamente. 2007, efter massakern i Nandigram, avgick några av Akademi-medlemmarna inklusive Sankha Ghosh och Ashru Kumar Sikdar från Akademien. Det finns också en post som sekreterare, eller Sachib , som är den högsta statliga delegationen vid Akademien. Akademiens sekreterares kontor innehas av Sanat Kumar Chattopadhyay sedan starten.

Medlemmarna i det första arbetsutskottet var: Annadashankar Roy (ordförande), Prabodh Chandra Sen (vice ordförande, men dog efter grundandet av arbetsutskottet), Nanda Gopal Sengupta (vice ordförande), Leela Majumdar , Khudiram Das, Nepal Majumdar , Shubhendu Shekhar Mukhopadhyay, Chinmohan Sehanbish, Pabitra Sarkar, Kanak Mukhopadhyay, Krishno Dhar, Jagadish Bhattacharya, Bhabatosh Dutta , Jyotirmoy Ghosh, Sankha Ghosh, Arun Kumar Basu, Nirmalya Kumar Acharya, Ashru Kumar Shiwhay, Ashru Kumar Shiwhay, Ashru Kumar Shiwhay , Bhudeb Chowdhuri , Somendranath Bandyopadhyay, Bijit Kumar Dutta, Pallab Sengupta, Bhakti Prasad Mallick, Prashanta Kumar Dasgupta, Nirmal Das, Santosh Chakravarty (senare Ashok Dutta) – Kulturchef, Sanat Kumar Chattopadhyay- sekreterare (regeringens delegat- Muk-intabayha-kontor), Amihopahy -Avtal (regeringsdelegat).

Staty av Rabindranath Tagore på Bangla Akademi campus, Nandan

Medlemmarna i det första allmänna rådet var: (inklusive medlemmarna i arbetskommittén) Hirendranath Dutta, Manmatha Roy, Gopal Haldar, Debipada Bhattacharya, Sushil Kumar Mukhopadhyay, Gourinath Shastri, Rama Ranjan Mukhopadhyay, Nisith Ranjan Ray, Manindranath Ghosh , Ghosh, Dr. Asit Kumar Bandyopadhyay, Rabindra Kumar DasGupta , Haraprasad Mitra, Arun Mitra , Satyajit Ray , Satyendranath Roy, Ajit Kumar Ghosh, Khsetra Gupta, Arabinda Poddar, Nirendranath Chakravarty, Golum Kudgupta, Ashin Dasjttahan, Khsetra Gupta. tra , Sukumari Bhattacharya, Subir Roy Chowdhuri, Manabendra Bandyopadhyay, Sourin Bhattacharya, Ashok Mukhopadhyay, Malini Bhattacharya , Bratindranath Mukhopadhyay, Manas Majumdar, Mohit Chattopadhyay , Narayan Chowdhuri, Samarentab De Purnen Data, Samarentab De Sengupi, Amg Patronen Data , Shyam Sundar Dey, Amitabha Chowdhuri , Shakti Chattopadhyay , Debesh Das, Manas Roy Chowdhuri, Shibendranath Kanjilal, Sabitendranath Roy, Bibhas Bhattacharya, Dipankar Sen, Prasun Dutta, Dilip Bhattacharya – sekreterare, informations- och kulturavdelningen.

Nu arbetar Akademin under olika underkommittéer och redaktioner som rör olika ärenden. Några av dessa kroppar är avbildade nedan:

Akademi Banan Upo-Samiti eller Akademi Spelling Sub-Committee skapades för att reformera och rationalisera bengalisk ortografi. Denna underkommitté omfattar Nirendranath Chakravarty , Sankha Ghosh, Pabitra Sarkar, Jyoti Bhushan Chaki, Nirmal Das, Ashok Mukhopadhyay, Subhash Bhattacharya, Amitabha Chowdhuri, Amitabha Mukhopadhyay, Sourin Bas Kurun Bhattacharya, San Dumar Kurun Shomo, Prashyun Chattop, Mon Kurun Shomo, Pras. dal. På rekommendation av denna underkommitté gjorde Akademien sina historiska reformer av bengalisk stavning.

En annan viktig underkommitté är Paribhasha Upo-Samiti eller Terminology Sub-Committee som har i uppdrag att sammanställa bengalisk standardterminologi för både akademiska och administrativa ändamål. Denna underkommitté inkluderar Ananda Ghosh Hazra, Alapan Bandyaopadhyay, IAS, Krishno Dhar, Jyoti Bhushan Chaki, Nirendranath Chakravarty , Pabitra Sarkar, Sanat Kumar Chattopadhyay, Swapan Chowdhuri och Bhabatosh Tapadar.

Redaktionsråd grundas vanligtvis för att redigera verk av stora författare. Ett av sådana organ som sammanställde Kazi Nazrul Islams kompletta verk inkluderar Annadashankar Roy (rådgivare), Buddhadeb Bhattacharya , ex-Chief Minister of West Bengal (rådgivare), Kalpataru Sengupta, Arun Kumar Basu, Pabitra Sarkar, Golum Kuddus, Krishno Dhar , Manas Majumdar, Sumita Chakravarty, Bandhan Sengupta, Manas Khanda, Biswanath Roy, Prabhat Kumar Das, Shyamal Moitra Och Sanat Kumar Chattopadhyay.

Funktioner

Rabindra-Okakura Bhaban i Bidhannagar , Bangla Akademis andra byggnad

Akademien är den officiella myndigheten för bengali i västra Bengalen ; även om dess rekommendationer inte har någon juridisk makt - men fortfarande har utbildningsnämnderna och universiteten i Västbengalen och Tripura djup respekt för dess beslut.

Akademien utför all sin verksamhet i nära samarbete med andra akademiska institutioner och utbildningsinstitutioner inklusive universitet som är engagerade i olika aspekter av bengaliskt språk, litteratur och kultur. Förutom sina egna program arrangerar man även program i samarbete med olika sådana föreningar. Sådana aktiviteter är inte begränsade till Kolkata , utan också i distrikt och underavdelningar, även i de andra staterna.

Akademins funktion avgjordes till en början genom ett seminarium som hölls i Sisir Mancha , Kolkata från 24 februari till 1 mars. Dessa seminarier bestämde Akademins logik och föreslog att man skulle göra en design och ritning för att uppnå sina mål.

De uppgifter som anförtros Bangla Akademi är:

  1. Rationaliseringen och reformen av bengalisk manus och ortografi.
  2. Sammanställning av standardordböcker, uppslagsverk och grammatiker.
  3. Sammanställning av terminologier.
  4. Överbrygga klyftan mellan bengali och andra språk genom översättningar och andra aktiviteter.
  5. Utgivning av barnböcker.
  6. Utför forskningsinriktade arbeten om bengaliskt språk, litteratur och kultur samt förmedlar stipendier till forskare.
  7. Utdelning av civillitterära priser.
  8. Utgivning av böcker om olika ämnen
  9. Utgivning av Akademitidningen.
  10. Bevarande av ett enastående bibliotek.
  11. Bevarande av ett arkiv och museum i världsklass.
  12. Att genomföra seminarier och konferenser samt kulturfestivaler och mässor.

Verk av Paschimbanga Bangla Akademi

Forskare vid Bangla Akademi arbetar för att främja det bengaliska språket på olika sätt. De forskar om stavning , grammatik och ursprunget och utvecklingen av bengali. De publicerar verk av framstående författare på språket. De har byggt ett stort bibliotek för att bevara originalmanuskript . Japans regering har donerat Rs. 500 000 för forskning i akademin. Västbengalens regering har också gett en klump en summa pengar. Akademin spenderar pengarna på Indo-Japan Cultural Center i Bidhannagar . Akademien har också utvecklat ett bengaliskt typsnitt utformat enligt de ändringar som gjorts av dem i det bengaliska manuset . Typsnittet är tillgängligt från denna länk .

Festivaler under ledning av Bangla Akademi

Olika festivaler genomförs nuförtiden av Bangla Akademi, t.ex. Kabita Utsab (poesifestival), Little Magazine Mela (Little Magazine Fair), Kathasahitya Utsab (Fiction Festival), Chhora Utsab (Rhyme Festival) etc.

Utmärkelser delas ut av Bangla Akademi

Huvudartikel: Rabindra Puraskar

Vald bibliografi

Ordböcker och terminologier

Omslag till Bangla Akademis stavningsordbok
  • Akademi Bidyarthi Abidhan (Bangla Akademi Bengali Dictionary for Students)
  • Akademi Banan Abidhan (Bangla Akademi Spelling Dictionary)
  • Paribhasha Sankalan – Prashashan (Samling av administrativa terminologier)
  • Sahityer Shabdartho-Kosh (Dictionary of Literary Terms)
  • Bhasha-Tattwer Paribhasha (Lingvistikens terminologi)
  • Byutpatti-Sidhyartha-Bangla Kosmh (Ordbok över bengaliskt ordursprung)
  • Bangla Bhashay Arthaniti Charcha Granthapanji (Catalogo of Economic Studies in Bengali)
  • Bangla Bhashay Itihaas Charcha Granthapanji (Catalogo of Historical Studies in Bengali)
  • Dhatubidya Paribhasha (Terminologi för metallurgi)
  • Saontali-Bangla Samashabda Abidhan (En ordbok över santalisk-bengaliska identiska ord)

Kompletta och utvalda verk av legendariska författare

  • Sanchayita, vol. II , (Ed. av Arun Kumar Basu) – en alternativ antologi med andra Tagore-dikter än Sanchayita
  • Manik Bandyopadhyay Rachana Samagra, (Ek-Ekadash Khanda) – Complete Works of Manik Bandopadhyay , Vols. I-XI
  • Manik Bandyopadhyay Kishor Rachana Sambhar , (red. av. Parthojit Gangopadhyay) – Manik Bandopadhyays samlade ungdomslitteratur
  • Kazi Nazrul Islam Rachana Samagra (Ek-Saptam Khanda) – Complete Works of Kazi Nazrul Islam , Vols. I-VII
  • Budhhadeb Bose Prabandha Samagra (Ek-dui Khanda) – Complete Essays of Budhhadeva Basu, Vols. I-IV
  • Nirendranath Chakravarty Gadya Samagra (Ek-Tritiya) – Complete Prose Works of Nirendranath Chakravarty , Vols. I-III
  • Rezaul Karim Prabandha Samagra – Kompletta essäer av Rezaul Karim
  • Jyoti Bhattacharya Prabandha Samagra – Kompletta essäer av Jyoti Bhattacharya
  • Dwijendra-Giti Samagra – Kompletta sånger av Dwijendra Lal Roy
  • Somen Chanda Nirbachito Galpa Sangraha – Utvalda berättelser om Somen Chanda
  • Samparka (Sampriti Bishayak Galpa) – Samparka: Stories on Communal Harmony (Ed. av Ashok Kumar Mitra och Bishnu Basu)

Samlade uppsatser

  • Bhasha-Bhabna: Unish-Bish Shatak – Thoughts on Language, en samling av 37 essäer om bengali daterade från 1850 till 1950.
  • Prasanga Bangla Byakaran, Prothom Khanda - On Bengali Grammar, Vol. I, (20 uppsatser om bengalisk grammatik från gamla tidskrifter)
  • Prasanga Bangla Byakaran, Dwitiyo Khanda - On Bengali Grammar, Vol. II, (Samtida essäer om bengalisk grammatik)
  • Saraswat – A History of Bengali Literary Academies (red. av Arun Kumar Basu)
  • Bangalir Gaan – Songs of Bengal, A Golden Treasury of Bengali Music (red. av. Durgadas Lahiri)
  • Akademi Pratishtha Barshiki Bhashan Sankalan – Akademisamling av Foundation Day-föreläsningar
  • Akademi Bhashan Sankalan – Akademisamling av föreläsningar
  • Puratan Gadyagrantha Sangraha – Samling av gamla texter (red. av Dr. Asit Kumar Bandyaopadhyay)
  • Sangbad-Samayikpatre Unish Shataker Bangali Samaj (Ek-Dui Khanda) – Nineteenth Century Bengali Society in Periodicals, Vols. I-II (Col. & Ed. Av Swapan Bose)
  • Manaswi Annadashankar – Annadashankar Roy , A Great Thinker (Ed. av Dhiman Dasgupta)
  • Bangla Primer Sangraha – En samling bengaliska primers (red. av Ashish Khastogir)

Kritik

möttes akademiernas beslut att ge Bangla Akademis litteraturpris till Mamata Banerjee för hennes dikter hård kritik. Mamata Banerjee gav till slut tillbaka priset.

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Paschimbanga_Bangla_Akademi&oldid=1142872338 "