Nationale Plattform Elektromobilität

NPE-logotyp
Invigningsmöte i Berlin den 3 maj 2010
Keynote av kansler Angela Merkel

Den tyska nationella plattformen för elektrisk mobilitet ("Nationale Plattform Elektromobilität") är ett rådgivande råd för den tyska federala regeringen för introduktion av elfordon . Den består av de högsta representanterna för industrin (10 medlemmar), politiken (6), vetenskapen (3), föreningarna (3) och fackföreningarna (1). Det inrättades officiellt den 3 maj 2010 under ett möte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel . Dess uppgift är att driva på den nationella utvecklingsplanen för elektrisk mobilitet ("Nationaler Entwicklungsplan Elektromobilität"). Målet för 2020 av NPE är att utveckla Tyskland till den ledande leverantören och ledande marknaden för elektrisk mobilitet och att få en sysselsättningseffekt på 30 000 ytterligare jobb.

Historia

Grunden för främjande av elektrisk mobilitet i Tyskland har lagts med förbundsregeringens integrerade energi- och klimatprogram som beslutades 2007. Konkreta åtgärder föreslogs i samband med den nationella strategikonferensen om elektromobilitet i slutet av 2008. Första finansieringen följde under det andra ekonomiska stimulanspaketet i början av 2009. Innan dess hade branschen bildat en så kallad Innovationsallians "LIB 2015". Detta industrikonsortium åtog sig att investera 360 miljoner euro för forskning och utveckling av litiumjonbatterier.

Det ekonomiska stimulanspaketet gav ett belopp på 500 miljoner euro för projekt inom 15 ämnen. finansierat av de federala ministerierna för ekonomi och teknik ( BMWi ), för transport, byggnad och stadsfrågor ( BMVBS ), för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet ( BMU ), för utbildning och forskning ( BMBF ) och för livsmedel, jordbruk och Konsumentskydd ( BMELV ). Den faktiska implementeringen koordinerades mestadels av partners som VDI/VDE-IT som redan samordnat tidigare utvecklingar inom elektrisk mobilitet som forskning och utveckling av batterier.

I september 2009 invigde Annette Schavan , förbundsminister för utbildning och forskning, Forum Electric Mobility ("Forum Elektromobilität") som en del av Fraunhofer Societys gemensamma projekt System Research for Electromobility . Forumet fick i uppdrag att slå samman forsknings- och utvecklingsinsatserna från de 33 Fraunhofer-instituten tillsammans med industripartnerna. Fram till 2011 finansierades systemen med 30 miljoner euro från det ekonomiska stimulanspaketet. Detta stöd utgör det första steget i genomförandet av den nationella utvecklingsplanen för elektrisk mobilitet.

Förbundskansliet gav allt högre prioritet åt den nationella utvecklingsplanen för elektrisk mobilitet. Det federala ekonomi- och teknikministeriet och det federala ministeriet för transport, byggnad och stadsfrågor inrättade förbundsregeringens gemensamma byrå för elektrisk mobilitet den 1 februari 2010 ("Gemeinsame Geschäftsstelle Elektromobilität der Bundesregierung"). Med sin kick-off tillkännagav den grundandet av den tyska nationella plattformen för elektrisk mobilitet, som utropades den 3 maj 2010.

Därefter åtog sig de inblandade partnerna att inrätta företagsövergripande och tvärsektoriella arbetsgrupper och att leverera en första delrapport fram till slutet av 2010. NPE:s samordningspaneler kunde bygga på experter från de befintliga arbetsgrupperna i den tyska kommissionen för Electrical, Electronic & Information Technologies av DIN och VDE ( DKE) från Association for Electrical, Electronic and Information Technologies ( VDE). VDE-kongressen "E-mobility" den 8 och 9 december 2010 i Leipzig användes för teknisk konsultation, från vilken den första delrapporten för den federala regeringen har hämtats. Den beskriver utvecklingsläget och förväntningarna hos företrädarna för industri och forskning.

Den andra rapporten publicerades 2011. Rapporten förfinade detaljerna om utvecklingsalternativ och föreslår stöd för olika projekt. I ett tidigt uttalande uttryckte den tyska industrin åsikten att den nuvarande stimuleringsplanen är otillräcklig för att nå det definierade målet på 1 miljon [elfordon|elfordon] i Tyskland till 2020. Rapporten anger dock att målen med rätt incitamentåtgärder av NPE fortfarande kunde nås.

Vid den tyska regeringens internationella konferens för elektrisk rörlighet den 27 och 28 maj 2013 bekräftade regeringens företrädare målen och den planerade finansieringen och incitamenten. Med sin fjärde rapport (Progress Report 2014 – Review of Pre-Market Phase) slutförde NPE förmarknadsfasen (2010–2014) och visade framstegen hittills. Samtidigt presenterade NPE ett åtgärdspaket för den efterföljande fasen av marknadsuppgången (2015–2017), som visade hur Tyskland kunde uppnå målen fram till 2020. Rapporten betonar behovet av ytterligare incitament för att nå ett miljonmål.

I juni 2015 antog den tyska förbundsdagen den första lagen om elektrisk mobilitet ("Elektromobilitätsgesetz"). Vid den federala regeringens nationella konferens för elektrisk rörlighet 2015 tillkännagav förbundskansler Merkel ett beslut om ytterligare stödåtgärder för slutet av året. Under våren 2016 fattades beslut om ett stödprogram som direkt vänder sig till köpare av elfordon genom ekonomiska incitament.

Organisation

NPE:s organigram

Plattformen består av styrgruppen, en redaktion och sex ämnesspecifika arbetsgrupper. Styrgruppen samordnar arbetsgrupperna. Det är det beslutande organet och återspeglar strukturen för NPE, som består av medlemmar från ekonomi, vetenskap, politik och föreningar. Dess medlemmar är ordförandena för arbetsgrupperna, representanter för den federala regeringen, industrikretsen elektrisk mobilitet och medlemmarna i redaktionen. Redaktionen stödjer styrgruppen i utarbetandet av rapporter och andra publikationer av NPE. NPE stöds av den federala regeringens gemensamma byrå för elektrisk mobilitet (GGEMO). NPE-ordförandens kontor modererar plattformen och koordinerar NPE-kommunikationen.

Närma sig

Fasmodell av NPE

NPE betraktar elektrisk mobilitet som ett totalt system av komponenterna fordon, energiförsörjning, transportinfrastruktur och stadsplanering, som överskrider gränserna för traditionella industrigrenar. Detta motsvarar NPE:s tvärsektoriella och tvärvetenskapliga organisation och verksamhet. Syftet med NPE är en självförsörjande marknad, som inte kräver något politiskt monetärt stöd. För att uppnå målen rekommenderar NPE vissa åtgärder till den federala regeringen och genomför regelbundna granskningar av deras utvecklingsstadium. Grunden för deras rekommendationer för att stödja elektrisk mobilitet är en trefasmodell som speglar de olika marknadsstadierna.

Uppgifter

Nationella plattformen för elektrisk mobilitet har i uppdrag att ta fram konkreta förslag för att nå målen i den nationella utvecklingsplanen för elektrisk mobilitet. Därför tar de sex arbetsgrupperna upp följande huvudämnen:

  • Drivteknik
  • Batteriteknik (t.ex. litiumjonbatteri )
  • Laddningsinfrastruktur och elnätsintegration ( laddstationer )
  • Reglering, standardisering och certifiering (t.ex. Combined Charging System )
  • Informations- och kommunikationsteknik
  • Allmän ram
  • Utbildning och kvalifikationer (nu avslutad)
  • Material och återvinning (delvis färdigt, delvis fördelat på WG 1 och WG 2)

Experterna i arbetsgrupperna tar fram gemensamma ståndpunkter och representerar dem i statusanalyser, färdplaner och rekommendationsdokument som sammanfattar behovet av åtgärder inom elektrisk mobilitet. NPE lämnar över publikationerna till den federala regeringen och öppnar dem för den intresserade allmänheten. Den 30 november 2010 publicerades en första delårsrapport. Den andra rapporten publicerades den 16 maj 2011 och den tredje den 1 juni 2012. Framstegsrapporten 2014 – granskning av pre-Market Phase skickades till den federala regeringen den 2 december 2014.

Medlemmar

Ledamöterna i styrgruppen är (per juli 2016):

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nationale_Plattform_Elektromobilität&oldid=1098284687 "