M. Riesz förlängningssats

M. Riesz förlängning teorem är ett teorem i matematik , bevisat av Marcel Riesz under hans studie av problemet med ögonblick .

Formulering

Låt vara ett reellt vektorrum , vara ett vektordelrum , och vara en konvex kon .

En linjär funktionell kallas - positiv , om den endast tar icke-negativa värden på konen :

En linjär funktionell kallas en -positiv förlängning av , om den är identisk med i domänen för , och returnerar även ett värde på minst 0 för alla punkter i konen :

I allmänhet kan en -positiv linjär funktion på inte utökas till en -positiv linjär funktion på . Redan i två dimensioner får man ett motexempel. Låt och är -axeln. Den positiva funktionella kan inte utökas till en positiv funktion på .

Förlängningen existerar dock under det ytterligare antagandet att nämligen för varje finns det en så att

Bevis

Beviset liknar beviset för Hahn–Banach-satsen (se även nedan).

Genom transfinit induktion eller Zorns lemma är det tillräckligt att betrakta fallet dim .

Välj valfri . Uppsättning

Vi kommer att bevisa nedan att . För nu, välj vilken som uppfyller , och ställ in , , och utöka sedan till hela med linjäritet. Vi måste visa att är -positiv. Antag att . Då är antingen , eller eller för vissa och . Om , då . I det första återstående fallet och så

per definition. Således

I det andra fallet, , och så liknande

per definition och så

I alla fall är , och så är -positiv.

Vi bevisar nu att . Meddelande genom antagande att det finns minst en för vilken och så . Det kan dock vara så att det inte finns några för vilka , i vilket fall och ojämlikheten är trivial (märk i det här fallet att det tredje fallet ovan inte kan hända). Därför kan vi anta att och det finns minst en för vilken . För att bevisa olikheten räcker det att visa att när och , och och , sedan . Verkligen,

eftersom är en konvex kon, och så

eftersom är -positiv.

Följd: Kreins förlängningssats

  Låt E vara ett reellt linjärt rum och låt K E vara en konvex kon . Låt x E \(− K ) vara sådan att R x + K = E . Då finns det en K -positiv linjär funktionell φ : E R så att φ ( x ) > 0.

Koppling till Hahn–Banachs sats

Hahn–Banach-satsen kan härledas från M. Riesz förlängningssats.

Låt V vara ett linjärt rum och låt N vara en sublinjär funktion på V . Låt φ vara en funktion på ett delrum U V som domineras av N :

Hahn–Banach-satsen hävdar att φ kan utökas till en linjär funktional på V som domineras av N .

För att härleda detta från M. Riesz förlängningssats, definiera en konvex kon K R × V med

Definiera en funktionell φ 1 R × U by

Man kan se att φ 1 är K -positiv, och att K + ( R × U ) = R × V . Därför φ 1 utökas till en K -positiv funktionell ψ 1 R × V . Sedan

är den önskade förlängningen av φ . Faktum är att om ψ ( x ) > N ( x ), har vi: ( N ( x ), x ) ∈ K , medan

leder till en motsägelse.

Anteckningar

  • Castillo, Reńe E. (2005), "A note on Krein's theorem" (PDF) , Lecturas Matematicas , 26 , arkiverad från originalet (PDF) 2014-02-01 , hämtad 2014-01-18
  •   Riesz, M. (1923), "Sur le problème des moments. III.", Arkiv för Matematik, Astronomi och Fysik (på franska), 17 (16), JFM 49.0195.01
  •   Akhiezer, NI (1965), Det klassiska ögonblicksproblemet och några relaterade frågor i analys , New York: Hafner Publishing Co., MR 0184042