Lac qui Parle County, Minnesota

Lac qui Parle County
Lac qui Parle County Courthouse
Image: 200 pixels
Map of Minnesota highlighting Lac qui Parle County
Plats i den amerikanska delstaten Minnesota
Map of the United States highlighting Minnesota
Minnesotas plats inom USA :s
koordinater:
Land  Förenta staterna
stat  Minnesota
Grundad 6 mars 1871
Uppkallad efter "Sjö som talar" franska
Plats Madison
Största staden Dawson
Område
• Totalt 778 sq mi (2 020 km 2 )
• Mark 765 sq mi (1 980 km 2 )
• Vatten 13 sq mi (30 km 2 ) 1,7 %%
Befolkning
  ( 2020 )
• Totalt 6,719
• Uppskattning
(2021)
6,684Decrease
• Densitet 8,8/sq mi (3,4/km 2 )
Tidszon UTC−6 ( Central )
• Sommar ( sommartid ) UTC−5 ( CDT )
Kongressdistrikt 7:a
Hemsida lqpco .com

Lac qui Parle County ( / l æ k k ˈ p ɑːr l / ) är ett grevskap i den amerikanska delstaten Minnesota . Från och med 2020 års folkräkning var befolkningen 6 719. Dess länssäte är Madison . Den största staden i länet är Dawson .

Historia

Namnet på länet är franska för "Sjö som talar."

År 1862 godkände Minnesotas lagstiftande församling skapandet av ett grevskap som skulle kallas Lac qui Parle på ett område norr om Minnesotafloden. Det initiativet godkändes dock inte av de lokala väljare som berördes, så det föreslagna länet kom inte till. Nio år senare (6 mars 1871) godkände lagstiftaren skapandet av det nuvarande Lac qui Parle County, söder om Minnesotafloden, och det godkändes av lokala väljare. Länssätet etablerades vid byn Lac qui Parle .

1884 anlades en bosättning vid järnvägsstoppet i Madison Township (uppkallad efter Madison, Wisconsin ). Bosättningen, även kallad Madison, införlivades 1885, och 1889 flyttades länsstyrelsen från byn Lac qui Parle till denna nya stad, som införlivades som en stad 1902.

År 1886 valde ett county-wide val Madison som county placera. 150 män och 40 hästspann red till byn Lac qui Parle, där rådhuset låg vid den tiden, och släpade byggnaden till Madison.

Ett nytt tingshus byggdes i Madison 1899, och 1903 stod Madisons stadshus färdigt. Totalt fyra bränder svepte över stadens huvudområde under de första åren av 1900-talet, vilket resulterade i att de flesta träkonstruktioner i området ersattes med tegelbyggnader.

En studie från mars 2011 av University of Wisconsin–Madison och Robert Wood Johnson Foundation rankade detta som Minnesotas hälsosammaste län.

Länet nådde sin toppbefolkning på 15 554 år 1920. Länets säte fortsatte dock sin befolkningsökning fram till 1960, då 2 380 invånare räknades.

Geografi

Lac qui Parle County ligger på västra sidan av Minnesota. Dess västra gräns gränsar till den östra gränsen till delstaten South Dakota . Minnesotafloden rinner sydost längs länets NE-gräns och skapar Marsh Lake och Lac qui Parle-reservoaren. Minnesotaflodens flöde förstärks av Yellow Bank River nära länets norra hörn och av Lac qui Parle River nära länets östra gräns. Den södra delen av Yellow Bank flyter norrut genom den västra delen av länet och möter den norra delen av Yellow Bank i den norra delen av länet; det kombinerade flödet rinner ut i Minnesota vid länets NE-gräns. Lac qui Parle rinner österut genom den nedre delen av länet och rinner ut i Minnesota nära samhället Lac qui Parle.

Länsterrängen består av böljande kullar, kullar och korta bluffar nära den västra änden, som löper till en brant bluff med utsikt över Minnesota River-dalen på dess östra gräns. Området är till stor del ägnat åt jordbruk. Terrängen sluttar mot norr och öster, med sin högsta punkt nära dess SW hörn, på 1 404' (428m) ASL. Länet har en total yta på 778 square miles (2 020 km 2 ), varav 765 square miles (1 980 km 2 ) är land och 13 square miles (34 km 2 ) (1,7%) är vatten.

Länets nordliga gräns definieras av Minnesotafloden . Två bifloder, floden Lac qui Parle och Yellow Bank River , flyter genom länet för att rinna ut i Minnesota.

Jordar i Lac Qui Parle County

sjöar

  • Bolland Slough
  • Case Lake
  • Flinks Slough (del)
  • Kibler Lake
  • Lac qui Parle (i anslutning till länet)
  • Marsh Lake (intill länet)
  • Mud Lake
  • Pegg Lake
  • Salt Lake (del)
  • Swanson Lake

Stora motorvägar

Angränsande län

Skyddade områden

  • Acton Marsh State Wildlife Management Area
  • Big Stone National Wildlife Refuge (del)
  • Borchardt-Rosin State Wildlife Management Area
  • Church State Wildlife Management Area
  • De Vorak State Wildlife Management Area
  • Flinks State Wildlife Management Area
  • Haydenville State Wildlife Management Area
  • Kemen State Wildlife Management Area
  • Kibler vetenskaps- och naturområde
  • Lac qui Parle State Park
  • Medicine Pipe State Wildlife Management Area
  • Plantation State Wildlife Management Area
  • Providence State Wildlife Management Area
  • Sweetwater State Wildlife Management Area
  • Wild Wings Baxter State Wildlife Management Area
  • Yellow Bank Hills vetenskapliga och naturliga område

Demografi

Historisk befolkning
Folkräkning Pop. Notera
1870 145
1880 4,891 3 273,1 %
1890 10,382 112,3 %
1900 14 289 37,6 %
1910 15 435 8,0 %
1920 15 554 0,8 %
1930 15 398 −1,0 %
1940 15 509 0,7 %
1950 14 545 −6,2 %
1960 13 330 −8,4 %
1970 11.164 −16,2 %
1980 10 592 −5,1 %
1990 8,924 −15,7 %
2000 8 067 −9,6 %
2010 7 259 −10,0 %
2020 6,719 −7,4 %
2021 (uppskattning) 6,684 −0,5 %


USA:s decenniala folkräkning 1790-1960 1900-1990 1990-2000 2010-2020
Ålderspyramid för länsinvånare baserat på 2000 års folkräkningsdata

2000 års folkräkning

Som av folkräkningen 2000 fanns det 8.067 personer, 3.316 hushåll och 2.225 familjer i länet. Befolkningstätheten var 10,5/sqmi (4,07/km 2 ) . Det fanns 3 774 bostäder med en genomsnittlig täthet på 4,93/sqmi (1,90/km 2 ). Den rasmässiga sammansättningen av länet var 98,85% vit , 0,16% svart eller afroamerikan , 0,22% indian , 0,32% asiatisk , 0,06% från andra raser och 0,38% från två eller fler raser. 0,26% av befolkningen var latinamerikanska eller latino av någon ras. 44,6 % var av norska och 35,2 % tyska härkomster.

Det fanns 3.316 hushåll, som 27.90% hade ut ur barn under åldern av 18 som bor med dem, 59.80% var gift par som bor tillsammans, 4.10% hade en kvinnlig hushållare utan makagåva, och 32.90% var non-familjer. 30.20% av alla hushåll gjordes upp av individer, och 17.90% hade någon som bara bodde som var 65 äldre år som var myndiga eller äldre. Det genomsnittliga hushållsstorleken var 2,37 och den genomsnittliga familjestorleken var 2,96.

Länsbefolkningen innehöll 24,50% under 18 år, 5,70% från 18 till 24, 22,70% från 25 till 44, 23,90% från 45 till 64 och 23,20% som var 65 år eller äldre. Medianåldern var 43 år. För varje 100 kvinnlig fanns det 98.60 manlig. För varje 100 kvinnlig ålder 18 och över, fanns det 95.60 manlig.

Den median- inkomsten för ett hushåll i länet var $32.626, och den median- inkomsten för en familj var $41.556. Manlig hade en medianinkomst av $27.939 kontra $19.681 för kvinnlig. per capita för länet var $17.399. Omkring 5,60% av familjerna och 8,50% av befolkningen var under fattigdomsgränsen, inklusive 7,80% av de som var under 18 år och 9,20% av de 65 år eller över.

2020 års folkräkning

Lac qui Parle County rassammansättning
Lopp Num. Perc.
Vit (NH) 6,244 93 %
Svart eller afroamerikansk (NH) 32 0,47 %
Native American (NH) 10 0,14 %
Asiatiska (NH) 40 0,6 %
Pacific Islander (NH) 0 0 %
Övrigt/Blandat (NH) 191 2,84 %
Hispanic eller Latino 202 3 %

gemenskaper

Städer

Ej införlivade samhällen

Townships

Lag och regering

kommissionärer

Distrikt Kommissarie
I tjänst sedan dess

Nuvarande mandatperiod går ut den 1 januari
1:a Todd Patzer 2005 2025
2:a DeRon Brehmer 2011 2023
3:a John Maatz 2017 2025
4:a Ben Bothun 2019 2023
5:a Stacey Tufto 2021 2025

Nyckelpersonal

Lac qui Parle Countys normala verksamhet samordnas av länsadministratören Jake Sieg tillsammans med länsdepartementschefer.

Rättsväsende

Den nuvarande sheriffen i Lac qui Parle County är Allen Anderson, som blev sheriff 2017 efter att tidigare sheriff Lou Sager avgick. Anderson vann valet 2018. Staden Dawsons polischef är Andrew Stock.

Politik

Väljare i Lac qui Parle County har i allmänhet röstat demokratiskt under de senaste decennierna. I 64 % av de nationella valen sedan 1980 och fram till 2012 stödde länet den demokratiska kandidaten. På senare tid har länet skiftat mot det republikanska partiet och stöttat Donald Trump i både presidentvalen 2016 och 2020 med 59% respektive 63% av rösterna.

USA:s presidentvalsresultat för Lac qui Parle County, Minnesota
År Republikan Demokratisk Tredje part
Nej. % Nej. % Nej. %
2020 2,528 62,57 % 1,446 35,79 % 66 1,63 %
2016 2,293 59,40 % 1 305 33,81 % 262 6,79 %
2012 1 938 48,64 % 1 974 49,55 % 72 1,81 %
2008 1 912 45,61 % 2 160 51,53 % 120 2,86 %
2004 2 093 46,09 % 2 390 52,63 % 58 1,28 %
2000 1 941 43,59 % 2,244 50,39 % 268 6,02 %
1996 1,447 32,41 % 2,420 54,20 % 598 13,39 %
1992 1 435 28,88 % 2,342 47,14 % 1 191 23,97 %
1988 2,116 42,46 % 2,805 56,29 % 62 1,24 %
1984 2,731 49,68 % 2,685 48,84 % 81 1,47 %
1980 2,981 50,50 % 2,457 41,62 % 465 7,88 %
1976 2,292 37,79 % 3,647 60,13 % 126 2,08 %
1972 2,773 48,43 % 2,845 49,69 % 108 1,89 %
1968 2,672 45,85 % 2,937 50,39 % 219 3,76 %
1964 2,236 36,18 % 3,934 63,66 % 10 0,16 %
1960 3,185 49,39 % 3,253 50,44 % 11 0,17 %
1956 3,276 53,63 % 2,826 46,27 % 6 0,10 %
1952 3,924 58,52 % 2,753 41,06 % 28 0,42 %
1948 2 330 38,20 % 3 690 60,49 % 80 1,31 %
1944 3,104 52,61 % 2,779 47,10 % 17 0,29 %
1940 3,789 54,73 % 3,106 44,86 % 28 0,40 %
1936 2 066 34,46 % 3,243 54,09 % 687 11,46 %
1932 1,911 31,85 % 3 992 66,53 % 97 1,62 %
1928 3,406 59,65 % 2 245 39,32 % 59 1,03 %
1924 2,860 52,26 % 106 1,94 % 2,507 45,81 %
1920 4 219 82,29 % 653 12,74 % 255 4,97 %
1916 1,614 56,30 % 1 047 36,52 % 206 7,19 %
1912 343 13,51 % 608 23,96 % 1,587 62,53 %
1908 1 894 69,17 % 661 24,14 % 183 6,68 %
1904 1,886 83,27 % 243 10,73 % 136 6,00 %
1900 1 924 71,47 % 642 23,85 % 126 4,68 %
1896 1 620 61,34 % 932 35,29 % 89 3,37 %
1892 1,164 52,31 % 457 20,54 % 604 27,15 %
1888 1 298 67,39 % 540 28,04 % 88 4,57 %
1884 966 81,45 % 220 18,55 % 0 0,00 %
1880 878 94,92 % 47 5,08 % 0 0,00 %
1876 351 94,35 % 20 5,38 % 1 0,27 %
1872 236 97,12 % 7 2,88 % 0 0,00 %

Se även

externa länkar

Koordinater :