Lac qui Parle County, Minnesota
Lac qui Parle County | |
---|---|
koordinater: | |
Land | Förenta staterna |
stat | Minnesota |
Grundad | 6 mars 1871 |
Uppkallad efter | "Sjö som talar" franska |
Plats | Madison |
Största staden | Dawson |
Område | |
• Totalt | 778 sq mi (2 020 km 2 ) |
• Mark | 765 sq mi (1 980 km 2 ) |
• Vatten | 13 sq mi (30 km 2 ) 1,7 %% |
Befolkning
( 2020 )
| |
• Totalt | 6,719 |
• Uppskattning (2021)
|
6,684 |
• Densitet | 8,8/sq mi (3,4/km 2 ) |
Tidszon | UTC−6 ( Central ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC−5 ( CDT ) |
Kongressdistrikt | 7:a |
Hemsida |
Lac qui Parle County ( / l æ k k iː ˈ p ɑːr l / ) är ett grevskap i den amerikanska delstaten Minnesota . Från och med 2020 års folkräkning var befolkningen 6 719. Dess länssäte är Madison . Den största staden i länet är Dawson .
Historia
Namnet på länet är franska för "Sjö som talar."
År 1862 godkände Minnesotas lagstiftande församling skapandet av ett grevskap som skulle kallas Lac qui Parle på ett område norr om Minnesotafloden. Det initiativet godkändes dock inte av de lokala väljare som berördes, så det föreslagna länet kom inte till. Nio år senare (6 mars 1871) godkände lagstiftaren skapandet av det nuvarande Lac qui Parle County, söder om Minnesotafloden, och det godkändes av lokala väljare. Länssätet etablerades vid byn Lac qui Parle .
1884 anlades en bosättning vid järnvägsstoppet i Madison Township (uppkallad efter Madison, Wisconsin ). Bosättningen, även kallad Madison, införlivades 1885, och 1889 flyttades länsstyrelsen från byn Lac qui Parle till denna nya stad, som införlivades som en stad 1902.
År 1886 valde ett county-wide val Madison som county placera. 150 män och 40 hästspann red till byn Lac qui Parle, där rådhuset låg vid den tiden, och släpade byggnaden till Madison.
Ett nytt tingshus byggdes i Madison 1899, och 1903 stod Madisons stadshus färdigt. Totalt fyra bränder svepte över stadens huvudområde under de första åren av 1900-talet, vilket resulterade i att de flesta träkonstruktioner i området ersattes med tegelbyggnader.
En studie från mars 2011 av University of Wisconsin–Madison och Robert Wood Johnson Foundation rankade detta som Minnesotas hälsosammaste län.
Länet nådde sin toppbefolkning på 15 554 år 1920. Länets säte fortsatte dock sin befolkningsökning fram till 1960, då 2 380 invånare räknades.
Geografi
Lac qui Parle County ligger på västra sidan av Minnesota. Dess västra gräns gränsar till den östra gränsen till delstaten South Dakota . Minnesotafloden rinner sydost längs länets NE-gräns och skapar Marsh Lake och Lac qui Parle-reservoaren. Minnesotaflodens flöde förstärks av Yellow Bank River nära länets norra hörn och av Lac qui Parle River nära länets östra gräns. Den södra delen av Yellow Bank flyter norrut genom den västra delen av länet och möter den norra delen av Yellow Bank i den norra delen av länet; det kombinerade flödet rinner ut i Minnesota vid länets NE-gräns. Lac qui Parle rinner österut genom den nedre delen av länet och rinner ut i Minnesota nära samhället Lac qui Parle.
Länsterrängen består av böljande kullar, kullar och korta bluffar nära den västra änden, som löper till en brant bluff med utsikt över Minnesota River-dalen på dess östra gräns. Området är till stor del ägnat åt jordbruk. Terrängen sluttar mot norr och öster, med sin högsta punkt nära dess SW hörn, på 1 404' (428m) ASL. Länet har en total yta på 778 square miles (2 020 km 2 ), varav 765 square miles (1 980 km 2 ) är land och 13 square miles (34 km 2 ) (1,7%) är vatten.
Länets nordliga gräns definieras av Minnesotafloden . Två bifloder, floden Lac qui Parle och Yellow Bank River , flyter genom länet för att rinna ut i Minnesota.
sjöar
- Bolland Slough
- Case Lake
- Flinks Slough (del)
- Kibler Lake
- Lac qui Parle (i anslutning till länet)
- Marsh Lake (intill länet)
- Mud Lake
- Pegg Lake
- Salt Lake (del)
- Swanson Lake
Stora motorvägar
Angränsande län
- Big Stone County - norr
- Swift County - nordost
- Chippewa County - öster
- Yellow Medicine County - söder
- Deuel County, South Dakota - sydväst
- Grant County, South Dakota - nordväst
Skyddade områden
- Acton Marsh State Wildlife Management Area
- Big Stone National Wildlife Refuge (del)
- Borchardt-Rosin State Wildlife Management Area
- Church State Wildlife Management Area
- De Vorak State Wildlife Management Area
- Flinks State Wildlife Management Area
- Haydenville State Wildlife Management Area
- Kemen State Wildlife Management Area
- Kibler vetenskaps- och naturområde
- Lac qui Parle State Park
- Medicine Pipe State Wildlife Management Area
- Plantation State Wildlife Management Area
- Providence State Wildlife Management Area
- Sweetwater State Wildlife Management Area
- Wild Wings Baxter State Wildlife Management Area
- Yellow Bank Hills vetenskapliga och naturliga område
Demografi
Folkräkning | Pop. | Notera | %± |
---|---|---|---|
1870 | 145 | — | |
1880 | 4,891 | 3 273,1 % | |
1890 | 10,382 | 112,3 % | |
1900 | 14 289 | 37,6 % | |
1910 | 15 435 | 8,0 % | |
1920 | 15 554 | 0,8 % | |
1930 | 15 398 | −1,0 % | |
1940 | 15 509 | 0,7 % | |
1950 | 14 545 | −6,2 % | |
1960 | 13 330 | −8,4 % | |
1970 | 11.164 | −16,2 % | |
1980 | 10 592 | −5,1 % | |
1990 | 8,924 | −15,7 % | |
2000 | 8 067 | −9,6 % | |
2010 | 7 259 | −10,0 % | |
2020 | 6,719 | −7,4 % | |
2021 (uppskattning) | 6,684 | −0,5 % | |
USA:s decenniala folkräkning 1790-1960 1900-1990 1990-2000 2010-2020 |
2000 års folkräkning
Som av folkräkningen 2000 fanns det 8.067 personer, 3.316 hushåll och 2.225 familjer i länet. Befolkningstätheten var 10,5/sqmi (4,07/km 2 ) . Det fanns 3 774 bostäder med en genomsnittlig täthet på 4,93/sqmi (1,90/km 2 ). Den rasmässiga sammansättningen av länet var 98,85% vit , 0,16% svart eller afroamerikan , 0,22% indian , 0,32% asiatisk , 0,06% från andra raser och 0,38% från två eller fler raser. 0,26% av befolkningen var latinamerikanska eller latino av någon ras. 44,6 % var av norska och 35,2 % tyska härkomster.
Det fanns 3.316 hushåll, som 27.90% hade ut ur barn under åldern av 18 som bor med dem, 59.80% var gift par som bor tillsammans, 4.10% hade en kvinnlig hushållare utan makagåva, och 32.90% var non-familjer. 30.20% av alla hushåll gjordes upp av individer, och 17.90% hade någon som bara bodde som var 65 äldre år som var myndiga eller äldre. Det genomsnittliga hushållsstorleken var 2,37 och den genomsnittliga familjestorleken var 2,96.
Länsbefolkningen innehöll 24,50% under 18 år, 5,70% från 18 till 24, 22,70% från 25 till 44, 23,90% från 45 till 64 och 23,20% som var 65 år eller äldre. Medianåldern var 43 år. För varje 100 kvinnlig fanns det 98.60 manlig. För varje 100 kvinnlig ålder 18 och över, fanns det 95.60 manlig.
Den median- inkomsten för ett hushåll i länet var $32.626, och den median- inkomsten för en familj var $41.556. Manlig hade en medianinkomst av $27.939 kontra $19.681 för kvinnlig. per capita för länet var $17.399. Omkring 5,60% av familjerna och 8,50% av befolkningen var under fattigdomsgränsen, inklusive 7,80% av de som var under 18 år och 9,20% av de 65 år eller över.
2020 års folkräkning
Lopp | Num. | Perc. |
---|---|---|
Vit (NH) | 6,244 | 93 % |
Svart eller afroamerikansk (NH) | 32 | 0,47 % |
Native American (NH) | 10 | 0,14 % |
Asiatiska (NH) | 40 | 0,6 % |
Pacific Islander (NH) | 0 | 0 % |
Övrigt/Blandat (NH) | 191 | 2,84 % |
Hispanic eller Latino | 202 | 3 % |
gemenskaper
Städer
Ej införlivade samhällen
Townships
- Agassiz Township
- Arena Township
- Augusta kommun
- Baxter Township
- Camp Release Township
- Cerro Gordo Township
- Freeland Township
- Garfield Township
- Hamlin Township
- Hantho Township
- Lac qui Parle Township
- Lake Shore Township
- Madison Township
- Manfred Township
- Maxwell Township
- Mehurin Township
- Perry Township
- Providence Township
- Riverside Township
- Ten Mile Lake Township
- Walter Township
- Yellow Bank Township
Lag och regering
kommissionärer
Distrikt | Kommissarie |
I tjänst sedan dess |
Nuvarande mandatperiod går ut den 1 januari |
---|---|---|---|
1:a | Todd Patzer | 2005 | 2025 |
2:a | DeRon Brehmer | 2011 | 2023 |
3:a | John Maatz | 2017 | 2025 |
4:a | Ben Bothun | 2019 | 2023 |
5:a | Stacey Tufto | 2021 | 2025 |
Nyckelpersonal
Lac qui Parle Countys normala verksamhet samordnas av länsadministratören Jake Sieg tillsammans med länsdepartementschefer.
Rättsväsende
Den nuvarande sheriffen i Lac qui Parle County är Allen Anderson, som blev sheriff 2017 efter att tidigare sheriff Lou Sager avgick. Anderson vann valet 2018. Staden Dawsons polischef är Andrew Stock.
Politik
Väljare i Lac qui Parle County har i allmänhet röstat demokratiskt under de senaste decennierna. I 64 % av de nationella valen sedan 1980 och fram till 2012 stödde länet den demokratiska kandidaten. På senare tid har länet skiftat mot det republikanska partiet och stöttat Donald Trump i både presidentvalen 2016 och 2020 med 59% respektive 63% av rösterna.
År | Republikan | Demokratisk | Tredje part | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Nej. | % | Nej. | % | Nej. | % | |
2020 | 2,528 | 62,57 % | 1,446 | 35,79 % | 66 | 1,63 % |
2016 | 2,293 | 59,40 % | 1 305 | 33,81 % | 262 | 6,79 % |
2012 | 1 938 | 48,64 % | 1 974 | 49,55 % | 72 | 1,81 % |
2008 | 1 912 | 45,61 % | 2 160 | 51,53 % | 120 | 2,86 % |
2004 | 2 093 | 46,09 % | 2 390 | 52,63 % | 58 | 1,28 % |
2000 | 1 941 | 43,59 % | 2,244 | 50,39 % | 268 | 6,02 % |
1996 | 1,447 | 32,41 % | 2,420 | 54,20 % | 598 | 13,39 % |
1992 | 1 435 | 28,88 % | 2,342 | 47,14 % | 1 191 | 23,97 % |
1988 | 2,116 | 42,46 % | 2,805 | 56,29 % | 62 | 1,24 % |
1984 | 2,731 | 49,68 % | 2,685 | 48,84 % | 81 | 1,47 % |
1980 | 2,981 | 50,50 % | 2,457 | 41,62 % | 465 | 7,88 % |
1976 | 2,292 | 37,79 % | 3,647 | 60,13 % | 126 | 2,08 % |
1972 | 2,773 | 48,43 % | 2,845 | 49,69 % | 108 | 1,89 % |
1968 | 2,672 | 45,85 % | 2,937 | 50,39 % | 219 | 3,76 % |
1964 | 2,236 | 36,18 % | 3,934 | 63,66 % | 10 | 0,16 % |
1960 | 3,185 | 49,39 % | 3,253 | 50,44 % | 11 | 0,17 % |
1956 | 3,276 | 53,63 % | 2,826 | 46,27 % | 6 | 0,10 % |
1952 | 3,924 | 58,52 % | 2,753 | 41,06 % | 28 | 0,42 % |
1948 | 2 330 | 38,20 % | 3 690 | 60,49 % | 80 | 1,31 % |
1944 | 3,104 | 52,61 % | 2,779 | 47,10 % | 17 | 0,29 % |
1940 | 3,789 | 54,73 % | 3,106 | 44,86 % | 28 | 0,40 % |
1936 | 2 066 | 34,46 % | 3,243 | 54,09 % | 687 | 11,46 % |
1932 | 1,911 | 31,85 % | 3 992 | 66,53 % | 97 | 1,62 % |
1928 | 3,406 | 59,65 % | 2 245 | 39,32 % | 59 | 1,03 % |
1924 | 2,860 | 52,26 % | 106 | 1,94 % | 2,507 | 45,81 % |
1920 | 4 219 | 82,29 % | 653 | 12,74 % | 255 | 4,97 % |
1916 | 1,614 | 56,30 % | 1 047 | 36,52 % | 206 | 7,19 % |
1912 | 343 | 13,51 % | 608 | 23,96 % | 1,587 | 62,53 % |
1908 | 1 894 | 69,17 % | 661 | 24,14 % | 183 | 6,68 % |
1904 | 1,886 | 83,27 % | 243 | 10,73 % | 136 | 6,00 % |
1900 | 1 924 | 71,47 % | 642 | 23,85 % | 126 | 4,68 % |
1896 | 1 620 | 61,34 % | 932 | 35,29 % | 89 | 3,37 % |
1892 | 1,164 | 52,31 % | 457 | 20,54 % | 604 | 27,15 % |
1888 | 1 298 | 67,39 % | 540 | 28,04 % | 88 | 4,57 % |
1884 | 966 | 81,45 % | 220 | 18,55 % | 0 | 0,00 % |
1880 | 878 | 94,92 % | 47 | 5,08 % | 0 | 0,00 % |
1876 | 351 | 94,35 % | 20 | 5,38 % | 1 | 0,27 % |
1872 | 236 | 97,12 % | 7 | 2,88 % | 0 | 0,00 % |