Kochadaiiyaan

Den här artikeln handlar om den indiska filmen från 2014. För den indiske kejsaren från 800-talet, se Kochadaiyan Ranadhiran .

Kochadaiiyaan
The title character stands on one leg
teaterreleaseaffisch
Regisserad av Soundarya Rajinikanth
Skriven av KS Ravikumar
Producerad av
Medverkande






Rajinikanth Deepika Padukone R. Sarath Kumar Shobana Aadhi Pinisetty Nassar Jackie Shroff Rukmini Vijayakumar
Berättad av

AR Rahman (tamil) Amitabh Bachchan (Hindi) Dasari Narayana Rao (telugu)
Filmkonst Padmesh
Redigerad av Anthony
Musik av AR Rahman

Produktionsbolag _
Levererad av Eros International
Utgivningsdatum
  • 23 maj 2014 ( 2014-05-23 )
Körtid
 124 minuter
Land Indien
Språk Tamil
Budget 125 miljoner kronor
Biljettkassan uppskattningsvis 100 miljoner INR

Kochadaiiyaan: The Legend ( översatt. "King with mane" på tamil ) är en indisk tamilspråkig 3D - animerad actionfilm från 2014 skriven av KS Ravikumar och regisserad av Soundarya Rajinikanth . Det är Indiens första fotorealistiska motion capture -film, med karaktärer vars design var baserad på utseendet och likheten hos deras respektive skådespelare. Rajinikanth , även Soundaryas far, spelade och röstade två huvudroller och en överraskningsroll i filmens klimax. Samtidigt Sarath Kumar , Deepika Padukone , Shobana , Aadhi Pinisetty , Jackie Shroff , Nassar och Rukmini Vijayakumar också röstat sina respektive karaktärer. Berättelsen följer sökandet efter en krigare från 700-talet som söker hämnd efter att ha bevittnat det olagliga straffet som den svartsjuke härskaren utdömde till sin far, en godhjärtad krigare i hans kungarike.

Filmen var resultatet av en komplex utvecklingsprocess, som började med regissörens idé om att regissera och samproducera Sultan: The Warrior med Eros International 2007, som skulle innehålla Rajinikanth som en datoranimerad karaktär. Efter att ha avbrutit projektet på grund av brist på ekonomiskt stöd, vände Soundarya och Eros sin uppmärksamhet mot att producera Rana , som skulle bli en historisk fiktionsfilm regisserad av Ravikumar med Rajinikanth och Padukone i huvudrollerna. Projektet lades dock på is efter att Rajinikanth blev sjuk och osäkerheten kvarstod om Rana skulle återupptas. Under tiden kände sig producenten Dr. J. Murali Manohar imponerad av Soundaryas utkast till Sultan och övertalade henne att förverkliga sina regiambitioner med Kochadaiiyaan , med en intrig som leder sig fram till händelserna i Rana , som senare dechiffrerades som en uppföljare. manus till Kochadaiiyaan . Teamet kom överens om och avslutade filmningen på två år med Centroid Motion Capture i Pinewood Studios i Storbritannien med hjälp av motion capture- teknik, varefter animationsarbete och efterproduktion följde i USA, Hong Kong och Kina under ett år. Musiken till filmen komponerades av AR Rahman och framfördes av London Session Orchestra. Rahman hade arbetat med Kevin Lima för den senare hyllade filmen Bollywood Superstar Monkey och blev inspirerad att ta med motion capture-teknik till indisk film , därför var han också i framkant i filmens utveckling.

Kochadaiiyaan marknadsfördes som "en hyllning till hundraårsjubileet för indisk film" och släpptes över hela världen i 3D och för traditionell visning den 23 maj 2014 på tamil och fem ytterligare språk, inklusive hindi , telugu , bengali , marathi och punjabi . Sammantaget fick filmen ett blandat kritiskt gensvar över hela världen, där kritiker gjorde jämförelser med andra filmer som har använt motion capture-teknik, särskilt Avatar (2009), och noterade allmänna avvikelser i animationen. Andra aspekter av filmen, inklusive framträdanden, bakgrundsmusik och manus, fick beröm. Filmen hade en stor öppning i Tamil Nadu och över hela världen, medan ett mindre entusiastiskt mottagande sågs i andra delar av Indien. Även om filmen klarade sig bra i tamil, fungerade den dåligt i andra delar av Indien, inklusive Andhra Pradesh och Karnataka. Filmen bombades så småningom i biljettkassan och lämnade distributörer i stora förluster och producenter i finansiell härva.

Komplott

Rana, som kommer från kungariket Kottaipattinam , lämnar sin familj, trots att hans tvillingbror Sena vädjar till honom att inte göra det. Pojken råkar snart ut för en olycka när han ror i floden och blir så småningom upptäckt av några fiskare från grannriket Kalingapuri , en rival till Kottaipattinam. Rana växer upp, där han tränar i vapen, och vara en orädd krigare. På grund av sina stridsfärdigheter och tapperhet vinner han snart förtroendet från kungen av Kalingapuri, Raja Mahendran, som befordrar honom som överbefälhavare för Kalingapuri-armén. Sonen till Raja Mahendran, Veera Mahendran visar Rana runt rikets gruva där de tillfångatagna soldaterna från Kottaipattinam arbetar som slavar. Veera säger att denna information endast är känd för ett fåtal personer. Efter detta främjar Rana en krigsstrategi för Veera att de släpper slavarna och får dem tränade i Kalingapuris armé. Veera håller med och slavarna friges. Han får då Raja Mahendrans godkännande att attackera Kottaipattinam. Men under kriget möter Rana sin barndomsvän, kronprins Sengodagan, son till Rishikodagan, kung av Kottaipattinam. Istället för att slåss avslöjas det att huvudmotivet för Ranas plan var att befria soldaterna från Kottipattinam. Omedelbart signalerar han ett slut på kriget, tillsammans med soldaterna förnekar han Kalingapuri och återvänder till Kottaipattinam, till stor avsky för Raja Mahendran och hans son, kronprins Veera Mahendran, som svär hämnd på Rana för att ha lurat dem och förrådt Kalingapuri.

På Kottaipattinam förnyar Rana och Sengodagan sin vänskap. Sengodagan presenterar Rana för Rishikodagan, som är orolig över att ha träffat honom. Rana återförenas också med sin yngre syster Yamuna Devi som han senast såg som bebis och deras farbror, som uppfostrade henne, men får snart reda på att hans mamma Yaaghavi är död och Sena saknas. Han får snart veta att Yamuna och Sengodagan är kära i varandra. Han accepterar deras förhållande och bestämmer sig för att gifta sig med dem. Han övertygar skickligt Rishikodagan, som inte är villig att gifta sin son med Yamuna eftersom hon är en allmänning. Samtidigt återuppväcker Rana också sin kärlek med sin barndomskärlek , prinsessan Vadhana Devi, dotter till Rishikodagan. Snart gifter Sengodagan och Yamuna sig. Men efter bröllopet förnekar Rishikodagan Sengodagan.

Den natten tränger en maskerad man in i palatset och försöker döda Rishikodagan. Vadhana går omedelbart efter honom, slåss mot honom och får honom tillfångatagen. Rishikodagan avslöjar mördaren som avslöjas vara Rana, och kastar honom omedelbart i fängelse och dömer honom till döden. En upprörd Vadhana rusar till cellen där Rana är fängslad, där Rana berättar för henne varför han försökte döda Rishikodagan. Rana berättar för Vadhana att han är den yngre sonen till Kochadaiiyaan, den tidigare överbefälhavaren för Kottaipattinams armé. Kochadaiiyaan är extremt respekterad i Kottaipattinam för sitt tapperhet och är mer populär än Rishikodagan själv.

På grund av detta blir Rishikodagan avundsjuk på Kochadaiiyaan. En natt, när Kochadaiiyaan återvänder med fartyg till Kottaipatinam med sin armé efter att ha köpt hästar och ammunition, attackeras de av den rivaliserande armén i Kalingapuri. Kochadaiiyaan besegrar dem men låter dem återvända till sitt rike som en ridderlighetshandling. Men Kalingapuri-armén, innan de lämnar, förgiftar maten på skeppet. Kottaipattinams armémän konsumerar denna mat och blir sjuka. Trots att han vet att han blivit lurad av Kalingapuri-armén, rusar Kochadaiiyaan omedelbart till Kalingapuri själv, eftersom det är den enda landkroppen som är tillräckligt nära för att ge mediciner till de sjuka och döende soldaterna. Han beordrar Raja Mahendran att ge medicinsk hjälp till sina soldater. Raja Mahendran föreslår i sin tur på ett listigt sätt en överenskommelse om att om han vill att hans män ska räddas måste han lämna alla hästar, ammunition och de sjuka armémännen i Kalingapuri som slavar. Endast om Kochadaiiyan går med på detta kommer hans soldater att vårdas tillbaka till hälsa. Kochadaiiyan tror att hans män hellre lever som slavar än att dö av förgiftning, och tror också att när de officiellt för ett krig inom en snar framtid, kan alla enkelt räddas. Så han accepterar Raja Mahendrans erbjudande och lämnar Kalingapuri ensam. När han återvänder till Kottaipattinam, tar den svartsjuke Rishikodagan tillfället i akt att ta av Kochadaiiyan all respekt och värdighet och dömer honom till döden för att ha blivit en förrädare till Kottaipattinam på grund av att han överlämnat sina armémän, hästar och ammunition till Kalingapuri.

Även om alla hans undersåtar är bestörta över att Kochadaiiyaan döms till döden, och hans fru Yaaghavi till och med går till den grad att hon offentligt tillrättavisar Rishikodagan för hans orättvisa, står Rishikodagan fast i sitt beslut. Kochadaiiyaan halshuggas följande morgon framför Ranas ögon. För närvarande berättar Rana för Vadhana att han sprang till Kalingapuri, med avsikten att befria soldaterna från Kottaipattinam och att hämnas på Rishikodagan för att han orättvist dödat sin far. Vadhana blir chockad när hon hör om hennes pappas handlingar och försonas med Rana. Hon vädjar sedan till sin far att släppa Rana, men utan resultat. Under tiden flyr Rana från fängelset. När Rishikodagan får veta om Ranas flykt ordnar han omedelbart för Vadhanas äktenskap med prins Veera Mahendran efter att ha rådfrågat en astrolog och fått reda på att hans liv är på Ranas nåd. Trots fiendskapen mellan Kottaipattinam och Kalingapuri arrangerar han detta äktenskap med hopp om att deras förenade arméer och deras ömsesidiga hat mot Rana kan underkuva honom. På vigseldagen kommer Rana precis när vigseln ska äga rum. Han och folket i Kottapattinam beskyller Rishikodagan för att ha blivit en förrädare och överlämnat hela riket Kottaipattinam till Raja Mahendran för sina egna personliga intressen och åtaganden, vilket var samma anklagelse som Rishikodagan hade lagt på Kochadaiiyaan för flera år sedan.

Efter detta startar ett krig mellan Rana och de förenade arméerna Kottaipattinam och Kalingapuri. Rana lyckas med framgång betvinga arméerna i båda kungadömena och tillsammans med en majoritet av Kottaipattinams armé dödar han Raja Mahendran och låter Veera Mahendran återvända när han besegrades, vilket påminner honom om deras vänskap. Han slåss sedan mot Rishikodagan och halshuggar honom. Till slut, när Rana och Vadhana återförenas, kommer en ung soldat mot dem ridande på en häst. Den här soldaten avslöjas vara Sena, som ser förvånansvärt arg ut, eftersom deras far hade bett honom att skydda kungen men Rana hade dödat honom, vilket tyder på att ett slagsmål väntar.

Kasta

Produktion

Utveckling

Efter släppet av Enthiran (2010) kontaktade Rajinikanth KS Ravikumar för att hjälpa till att slutföra en animationsfunktion som Soundarya Rajinikanth hade påbörjat 2007. Projektet med titeln Sultan: The Warrior hade stött på problem med sin produktion och Rajinikanth hoppades att de skulle kunna rädda projektet genom att lägga till en historisk baksida som skulle göra filmen delvis animerad och delvis live action. Ravikumar utvecklade sedan en berättelse i femton dagar med sitt team av assistenter och efter att ha blivit imponerad av manuset, kände Rajinikanth att Ravikumars berättelse borde vara en helt separat film. Därför startade teamet ett företag med titeln Rana , som ska produceras gemensamt av Ochre Picture Productions och Eros International . Filmen skulle ha visat filmfotografen R. Rathnavelu och musiken skulle ha komponerats av AR Rahman . Huvudfotografering började den 29 april 2011. Men under det första inspelningsschemat blev Rajinikanth sjuk på uppsättningar och lades in på sjukhus där han behandlades för uttorkning och utmattning i över en månad, vilket resulterade i en obestämd uppskjutning av inspelningen. Ytterligare försök för filmen att fortsätta produktionen under hela året misslyckades. Den 23 november 2011, för sitt första regissörsprojekt, twittrade Soundarya via sitt Twitter-konto och uppmanade följare att se upp för ett officiellt tillkännagivande. Efter förseningen övervägde teamet att göra Rana som en animationsfilm men Rajinikanth insisterade på att filmen skulle vara en live actionfilm. Filmproducenten Murali Manohar föreslog då att en animationsfilm potentiellt skulle kunna bli en uppföljare till Rana och därför började teamet arbeta med Kochadaiiyaan . En preliminärt planerad releaseperiod i augusti 2012 tillkännagavs också.

Rajinikanth med KS Ravikumar och två av Kochadaiiyaans chefsgruppmedlemmar, Sooriyaprathap. S och Rajkumar

Filmen slutfördes för att vara en samproduktion av Eros Entertainment och Media One Global. Soundarya uppgav vidare att Ravikumar hade arbetat med sin pappa och sig själv på manuset till filmen. När det gäller filmens titel hävdade Ravikumar att den hänvisade till ett alternativt namn på den hinduiska gudomen Shiva , samtidigt som den delvis var inspirerad av namnet på Pandya-dynastinkungen Kochadaiyan Ranadhiran , och att handlingen skulle vara ett fiktivt konto med små referenser. till indisk historia. Titelns etymologi definierades av Vairamuthu som dekonstruerade den till dess grundord , som tillsammans betydde "kung med en lång, lockig man." Regissören klargjorde att Kochadaiiyaan inte var relaterad till samma titelserie som publicerades av den tamilska tidskriften Kumudam . När rykten cirkulerade om att den tillfälligt hyllade inslaget Rana gjordes om till Kochadaiiyaan , förnekade Ravikumar dessa rykten och sa: " Kochadaiyaan har ingenting att göra med Ranadheeran eller Rana ." Latha Rajinikanth klargjorde också att filmen skulle fungera som en prequel till Rana . I oktober 2013 ändrades filmens namn från Kochadaiyaan till Kochadaiiyaan på Rajinikanths begäran med hänvisning till numerologiska skäl.

Gjutning

För den kvinnliga huvudrollen kontaktades Trisha till en början, men källor bekräftade senare att hon inte var med i filmen. Det ryktades då att Asin och Vidya Balan övervägdes för rollen, eftersom producenterna föredrog en Bollywood- skådespelerska. Soundarya kontaktade Bollywood-skådespelerskan Katrina Kaif i januari 2012, som inte kunde klara av sitt schema för filmen och teamet återvände till Balan. Trots rapporter om att Kaif hade slutförts, tog Deepika Padukone , som var planerad att para ihop med Rajinikanth i Rana , erbjudandet i februari 2012, vilket markerade hennes debut på tamilsk biograf . Padukone fick en lön på 30 miljoner INR (380 000 USD) för att bara filma under två dagar i filmen. Enligt Soundarya var hon "ganska lättad över att inte sminka sig för en film för första gången i sin karriär." Även om rapporter från november 2012 antydde att Padukone skulle dubba sin egen röst för den tamilska versionen, tillkännagavs det senare att hon endast skulle dubba för den hindiiska versionen eftersom dialogerna krävde autentiska tamilska uttal. Därför Savitha Reddy rösten för Padukone i den tamilska versionen. I januari 2014 avslöjades det att Mona Ghosh Shetty hade dubbat Padukones röst för hindiversionen, eftersom skådespelerskan var otillgänglig under dubbningsschemat. Shetty hade tidigare dubbat för Padukones debut i Om Shanti Om ( 2007).

Filmen började öka sin rollbesättningsprofil efter att den malayalamska skådespelaren Prithviraj ryktades ha blivit signerad för att spela en viktig roll i filmen. Ryktet förfalskades efter inkluderingen av Aadhi , som var känd för sina huvudrollsprestationer i Mirugam och Eeram , i rollistan; när han bekräftade sin närvaro i projektet, anmärkte han att arbetet med Rajinikanth var "en förverkligande av en dröm som han har haft sedan barndomen". Sneha rapporterades vara färdigställd för en biroll, där skådespelerskan bekräftade sin närvaro i filmen i december 2011. Hon valde dock bort ett par månader senare med hänvisning till konflikter i hennes schema och Rukmini Vijayakumar skrevs på i hennes ställe . R. Sarathkumar accepterade Soundaryas erbjudande om en viktig roll i filmen medan veteranskådespelaren Nassar rekryterades i filmen också för en biroll.

Dessutom sades Shobana och Lakshmi Manchu vara övervägda för en roll i filmen. Soundarya bekräftade att den förstnämnda lades till i rollistan och sa att hon var "det enda valet för rollen" eftersom karaktären skrevs med henne i åtanke. Soundarya avfärdade ryktet om att Aishwarya Rai valdes att göra ett gästspel i filmen. Bollywood-skådespelaren Jackie Shroff kontaktades också för en antagonistisk roll. Shroff gav omedelbart sitt samtycke när rollbesättningen och den tekniska omfattningen av Kochadaiiyaan avslöjades för honom. Rapporter hävdade att filmen skulle innehålla sena skådespelare som Nagesh , PS Veerappa , MN Nambiar , SA Ashokan och RS Manohar återskapad genom sofistikerade animationstekniker, även om det senare avslöjades att endast Nagesh återskapades för filmen. Enligt Soundarya, "Den största triumfen för Kochadaiiyaan var att få tillbaka den avlidne komediskådespelaren Nagesh till filmduken."

Peter Hein valdes till filmens actionkoreograf, medan AR Rahman gick med på att komponera filmens bakgrundsmusik och soundtrack. Soundarya valde Saroj Khan , Raju Sundaram , Chinni Prakash och hans fru Surekha Chinni Prakash och Sivashankar för att koreografera låtarna. Soundarya bjöd in konstproffs att skicka sina verk när hon bildade en konstavdelning för Kochadaiiyaan . Hon valde 42 studenter från Government College of Fine Arts, Chennai, för uppgiften, förutom 50 erfarna personer från Jacob College of Fine Arts. 60 konceptkonstnärer har enligt uppgift redan arbetat för filmen.

Design

Neeta Lulla arbetade på utseendet på varje karaktär, inklusive huvudrollen porträtterad av Rajinikanth. Enligt Lulla krävde projektet mycket forskning. Cirka 150 kostymer per karaktär designades på papper och av dem valdes 25 kostymer ut och detaljerade. Hon skapade också ett urval av 20 till 30 utseenden speciellt för Rajinikanths rustning samt stödrollen i Kochadaiiyaan . Lulla, tillsammans med teamet som arbetade med kostymerna, skapade utseendet på alla karaktärer på skissen. De hade arbetat i ungefär åtta månader med de olika karaktäriseringarna av Rajinikanth och birollerna. Enligt henne "var det en helt annan typ av designupplevelse".

Om Rajinikanths utseende citerade Soundarya: "Först skannade vi hans ansikte och gjorde en 3D-modell för att få den exakta precisionen av hans drag, såsom ärret på hans näsa. Och sedan korrigerade vi 3D-modellen genom att dra åt hans hud för att göra honom se 25 år yngre ut. De använde den tekniken i filmen Tron ." Utseendets ungdomlighet jämfördes med utseendet som Rajinikanth bar i sin film Muthu . Soundarya hävdade också att Rajinikanths frisyr i filmen var inspirerad av hans utseende i hans tidigare film, Thalapathi .

Ljuddesign

Resul Pookutty är ljuddesignern för filmen. Han arbetade över två och ett halvt år med ljuddesignen av filmen. Tre lag av ljudredigerare arbetade i Los Angeles , Mumbai och Chennai under honom. Den sista fasen av återinspelningen gjordes i Chennai i AR Rahmans studio i slutet av mars 2014. I en intervju med The Hindu citerade han: "För krigssekvensen fick vi 150 personer som skriker som de skulle göra i ett krig och spelade in ljudet. Jag gick till fästningar och samlade prover på hur ljud ger resonans. Baserat på impulssvarsdata återskapade vi akustiken hos en durbar ." Pookutty började arbeta från början istället för att använda tillgängliga ljudprover. Han tillade att när hans team började arbeta med foleyen (omgivningsljud) sa han till filmregissören att förse honom med exakt de kostymer som användes under inspelningen. Men när man insåg att filmningen gjordes med hjälp av performance capture-teknik , designades hela uppsättningen av kostymer för att ge erforderlig foley. Han ägnade också stor uppmärksamhet åt nyanser där han tillade: "Till exempel är bilden du ser på skärmen en sammansättning av flera lager av bilder. Kläderna, rörelsen, svärden och så vidare skapades separat och sattes ihop. Mitt team var också tvungen att lägga till ljud, lager för lager."

Filmning

Filmaffischerna visade att filmen skulle använda prestationsfångande teknologi, som användes i filmer som Avatar och The Adventures of Tintin: The Secret of the Unicorn . Under produktionen Kochadaiiyaan den första indiska filmen som använde tekniken. Men Maattraan , en annan tamilsk film, som också använde sig av tekniken, släpptes före Kochadaiiyaan , vilket gör den till den andra indiska filmen som använder tekniken. KS Ravikumar , historiens författare till filmen, meddelade att inspelningen skulle börja den 15 januari 2012. Det första schemat för inomhusfotografering började med att Rajinikanths basaktioner filmades enligt normerna för rörelsefångande.

Filmen lanserades med en formell puja den 19 januari 2012 vid Ganesha -templet som ligger inne i AVM Studios i Vadapalani , Chennai . Den första fasen av produktionen började i Chennai den 15 mars 2012. Den flyttades sedan till London den 17 mars 2012, där motion capture-filmning gjordes i Centroid Motion Picture-labbet i Pinewood Studios Production i London varade i 15 dagar, under vilken Rajinikanth meddelade att filmen kan komma att släppas för Diwali 2012. Efter att ha avslutat den första produktionsfasen i London, återvände besättningen till Chennai den 2 april 2012. Nästa schema för filminspelningen planerades på olika platser i Tamil Nadu och Kerala . Inspelningen i Los Angeles ägde rum i CounterPunch Studios.

Den andra fasen av produktionen började i Chitranjali Studio i Thiruvananthapuram . Även om de första rapporterna hävdade att produktionen hade flyttat till Mohanlals Vismayas Max-studio, rapporterades det senare att inspelningen aldrig ägde rum i den studion. Det hände istället på Accel Animation Studios , där besättningen spelade in scener som de inte kunde slutföra under sitt schema i London. Den andra fasen avslutades den 30 april 2012, varefter en romantisk låt koreograferad av Saroj Khan filmades i början av maj 2012. Det sades att hela filminspelningen skulle slutföras i själva det andra schemat och efterproduktionsarbetet skulle börja . Teamet åkte dock iväg med huvudrollsinnehavaren till Hong Kong för filmens tredje schema den 12 maj 2012 där några avgörande scener och stridsscener med huvudrollsinnehavaren och antagonisten spelades in i State of the Arts Gallery-studion. Eftersom filmen spelades in med hjälp av performance capture-teknik användes 48 kameror för att fotografera varje scen. De 48 kamerorna fångade uppträdande av artister i 48 vinklar. Kochadaiiyaan var utrustad med Auro 3D- ljudteknik. Enligt rapporter, på grund av inblandning av omfattande grafik, arbetade fyra separata team, inklusive team från Chennai och London , också med filmen. Den 20 februari 2013 meddelade regissören via Twitter att Kochadaiiyaan höll på att färdigställas. Den 28 februari 2013 visades den slutliga redigerade versionen av filmen av regissören, författaren och huvudrollsinnehavaren tillsammans med en handfull besättningsmedlemmar. När inspelningen gjordes med hjälp av motion capture-teknik Tandav- dansen i låten "Engal Kochadaiiyaan" av dansaren Yuvraaj Jayakumar. Dansen spelades in så tidigt som 2010, och var från början avsedd för den hyllade Sultan: The Warrior . Genren av densamma var varken västerländsk eller indisk utan en samtida dansform.

Dubbningen av filmens Telugu -version Vikramasimha började den 25 augusti 2013 .

musik

Huvudartikel: Kochadaiiyaan (soundtrack)

Filmens soundtrack och bakgrundsmusik komponerades av AR Rahman , som från början var tveksam till att arbeta med projektet men började efter att han kände den "positiva energin och engagemanget". Rättigheterna till soundtrackalbumet såldes till Sony Music Entertainment i augusti 2012. Den brittiske musikingenjören Geoff Foster var med och mixade 200 orkesterlåtar för Kochadaiiyaan . Spåret "Engae Pogudho Vaanam" släpptes den 7 oktober 2013 som singel, tillsammans med dess Telugu-version "Choodham Aakasam Antham" till positiv respons. Den 9 mars 2014 släpptes originalversionen såväl som Telugu-versionen av albumet på Sathyam Cinemas i Royapettah , Chennai . Albumet fick toppositionen på iTunes- listorna i Indien inom några timmar efter det att det släpptes. Samtidigt blev " Kochadaiiyaan " ett topptrendämne på Twitter i Indien, vilket gjorde det till en första för en tamilsk film. Låten "Maattram Ondrudhaan Maaraadhadhu" var topplistan från albumet på nästan alla musiklistor i södra Indien

Släpp

Till en början hade filmen premiär i Indien i november 2012. Filmen var sedan planerad att släppas i januari 2013 samtidigt med Pongal men släppdatumet sköts upp. Med tiden sköts det upp flera gånger på grund av olika förbättringsscheman och omfattande efterproduktionsarbete. Ett slutgiltigt utgivningsdatum tillkännagavs den 9 maj 2014, men flyttades återigen till den 23 maj 2014. På grund av denna försening Eros International att det fanns en kraftig ökning av efterfrågan på ytterligare 200 utskrifter (utgåvan på flera språk, 2D- och 3D-versioner av filmen) för lika många skärmar över hela världen som skulle träffas på bara två dagar före släppet som responsen på förhandsbokning var enastående. Uppskattningsvis 125 000 biljetter såldes slut inom två timmar bara i Chennai när släppet sattes den 9 maj 2014. Dessutom tillskrev producenten Sunanda Murali Manohar förseningen till Central Board of Film Certification (CBFC), som oväntat fortsatte med att certifiera alla språkversioner separat.

I mars 2013 såldes distributionsrättigheterna för filmen i USA till ATMUS Entertainment medan Hyderabad -baserade Lakshmy Ganapathy Films köpte distributionsrättigheterna till Vikramasimha , filmens Telugu- version. I juli 2012 Jaya TV filmens tv-rättigheter för en hemlig summa. En låt med titeln "Koottam Seru, Kosham Podu" släpptes den 7 maj 2014 för att fira lanseringen av Kochadaiiyaan .

Kochadaiiyaan släpptes över 3 000 skärmar på utomeuropeiska marknader. Telugu-versionen hade nått mer än 50 skärmar i USA. I USA, av 103 skärmar, hade 88 skärmar den tamilska 3D-versionen medan resten av siffran hade 2D. Originalet och dess Telugu-version i 3D- och 2D-versioner hade undertexter, bekräftades för en release den 22 maj 2013 på utländska marknader. Kajani Movies och PSK Movies, båda dessa distributörer bekräftade att antalet skärmar var 20 i Schweiz. I Malaysia var det bara LFS State 2 Cineplex i Petaling Jaya som visade 3D-versionen av filmen, medan andra biografer visade den i 2D; filmen släpptes på mer än 77 skärmar. Den högsta för någon indisk film som släppts i Malaysia, slog det tidigare rekordet som innehas av Singam II . I Chennai , från och med 2014, utrustade AGS Entertainment fyra skärmar vid sin multiplex på Rajiv Gandhi Salai med de senaste passiva 3D-systemen och 2K-projektorer med Harkness silverdukar. Sathyam Cinemas kommer att öppna filmen i fem av dess multiplexer och har planerat att sälja runt 15 000 biljetter. AGS Cinemas hade visat filmen i 3D på tre skärmar på sin Villivakkam- multiplex och fyra skärmar på sin OMR-multiplex, och släppte lös 10 000 biljetter på öppningsdagen. En release i Japan planeras från och med 2014.

Marknadsföring

Filmens första trailer skulle helt klart visas vid den 66:e årliga filmfestivalen i Cannes i mitten av maj 2013, men den försenades på grund av Soundaryas missnöje över trailerns sista klipp. Den första teasertrailern släpptes digitalt den 9 september 2013, vilket sammanföll med Ganesh Chaturthi till blandad respons; medan fans av Rajinikanth var nöjda, kritiserade andra det för dess "dåliga visuella effekter". Den noterades också för sina likheter med teaser-trailern till Soundaryas hyllade animationssatsning Sultan the Warrior , som också var tänkt att innehålla Rajinikanth. Ändå sågs den över 1 miljon gånger på en enda dag, vilket etablerade den som en av de mest efterlängtade filmteasarna i tamilsk filmhistoria . Soundarya meddelade också att en andra trailer skulle släppas, som skulle ha Padukone framträdande, och till skillnad från den första trailern skulle den ha ljud och dialoger. Trailern släpptes på tamil , telugu och hindi den 9 mars 2014, samma dag som ljudlanseringen.

2012 slöt producenterna ett avtal med Karbonn Mobiles , ett indiskt telekommunikationsföretag som kommer att involvera Kochadaiiyaan -varor värda 5 lakh (US$6 300) med skärmsläckare och bilder från filmen tillsammans med trailern, bakom kulisserna, signaturlåten av filmen och huvudrollsinnehavarens signatur på baksidan av telefoner. Men förseningar i filmen gjorde att klausulen ändrades. Sudhir Hasija, ordförande för Karbonn, sa: "Vi kommer att rulla ut en miljon telefoner i slutet av februari eller första veckan i mars 2014 med en förinstallerad app för filmen. Alla telefoner kommer med signaturen från Rajinikanth. Detta är första gången någon mobiltillverkare lanserar produkter med en app för förstärkt verklighet." Kampanjtaktiken är en förlängning av Eros allians med Karbonn, där den senare kommer att göra en miljon specialutgåvor av telefoner. Ett företag som heter InGage Technologies har gjort sin fullständiga utveckling. Med hjälp av förstärkt verklighet satte de interaktiva Kochadaiiyaan-hamstrings i samarbete med Karbonn Mobiles. Eros har distribuerat 500 interaktiva hamstringar över hela Indien. Folk kommer att behöva stå framför hamstringen och skicka ett SMS för att aktivera hamstringen. Karbonn uppgav att en uppskattning av 400 hamstringsmaterial skulle sättas upp över hela landet, majoriteten i södra delstater i Indien. Hamstring och banderoller av filmen kommer att visas på 3 650 Bharat Petroleum- stationer över hela södra Indien .

Den 21 april 2013 avslöjade Soundarya en första helt 3D-renderad bild, som visar Rajinikanth i två olika avatarer. Det tillkännagavs också att en "making-of-the-movie"-video skulle släppas, där en låt med Rajinikanths röst skulle användas. Den visades nästan ett år senare den 9 mars 2014 för publiken på musiklanseringsevenemanget. I mitten av mars 2014 utökades franchisen ytterligare då Hungama Digital Media Entertainment och Gameshastra lanserade två mobilspel baserade på filmen tillgänglig för nedladdning på mobila plattformar, kallade Kochadaiiyaan: Kingdom Run och Kochadaiiyan: Reign of Arrows . I mitten av maj 2014 överträffade spelen en miljon nedladdningar i iOS App Store , Google Play och Windows Phone Store .

iPlays regissör Rave Shankar och hans team hade kontaktat filmens producenter för att visa biotrailern i 5-D- format på Phoenix Market City Mall i Velachery , Chennai. Tillverkarna tillhandahöll 3D-utskriften av trailern utan kostnad. Shankar och hans team arbetade i cirka 10 dagar för att få synkroniseringen av stolens rörelser, sprayningar och ljuseffekter för trailern. Upplevelsen för tittarna definierades så att stolarna skakar och mullrar när krigsscenerna dyker upp och våta sprayer strös på publiken när karaktären Kochadaiiyaan åker på en delfin i trailern.

Reception

Kritisk respons

Kochadaiiyaan fick blandade recensioner från kritiker över hela världen, den kritiserades hårt för undermåliga motion capture-animationer och rendering, men beröm för alla andra aspekter av filmen, främst historien, skrivandet, musiken, designen och framträdandena, särskilt Rajinikanths första - någonsin film av ett så komplext format.

Indien

Kritikern Taran Adarsh ​​för Bollywood Hungama skrev: "På det hela taget gör det absorberande manuset och tekniken Kochaaiiyaan till en intressant mat. För legionen av Rajinikanth-fans är den här filmen definitivt värd att se. Rekommenderas!" Han gav filmen 3,5 stjärnor (av 5). M. Suganth från The Times of India gav filmen 3,5 stjärnor av 5 och noterade, "Kochadiiyaan lyckas inte på grund av tekniken utan på grund av skrivandet. Filmen är 3D-datoranimerad med rörelsefång men animationen är uråldrig. Det finns också inkonsekvens i animationen. Liksom alla andra Rajini-filmer dyrkar Kochadaiiyaan också sin stjärna. Hans karaktär dyker upp i nästan varje scen och det finns ögonblick som tilltalar fansen i form av stilistiska gester och dialoger." Kritikern Komal Nahta genom är officiell publicering sammanfattad, "På det hela taget har Kochadaiiyaan – The Legend inte mycket för den hindifilmbesökande publiken och kommer därför inte att klara sig bra vid biljettkassan. Men dess tamilska version har potential att bli en stor hit på grund av den halvgudsstatus som Rajinikanth åtnjuter bland den tamiltalande publiken och även på grund av nyhetsfaktorn." Den kritiska granskningsnämnden för Behindwoods tilldelade ett betyg på 3,5 av 5 och sa: "Soundarya och teamet har tagit ett modigt första steg och vi behöver bara hoppas att framtida försök på denna linje har stegvisa förbättringar. Soundaryas projektledningsförmåga är exceptionell och det här är bara hennes första film; hennes förmåga att göra en sådan film är verkligen berömvärda."

Kritiker på Sify berömde regissören Soundarya Rajinikanths arbete och sa: "Det är ett bevis på en tjejs ambition, fantasi och mod att göra Indiens första fotorealistiska, 3D." Vidare skrev, "Efter att ha sett filmen får man en känsla av att det finns mer i den än bara animationen". På Deccan Chronicle gav Thinkal Menon filmen 3,5 stjärnor (av 5) och sa: "Föga överraskande har varumärket 'Rajini' bevisat för femtiofte gången att bara hans nominella värde kunde bära en film på hans axlar. 'Kochadaiiyaan' har anammat tekniken på bästa möjliga sätt, för att inte glömma att detta är det allra första försöket." Rachit Gupta på Filmfare gav en slutsats - "Tekniska problem kan inte stoppa Rajinikanth från att underhålla". Han berömde regissören och sa: "Som regissören Soundarya Rajinikanth Ashwin uttrycker det i en uppbyggnadsscen före filmen, är det en hyllning till 100 Years of Indian Cinema. Det är en ode från den kanske största stjärnan i indiska filmer till den indiska filmindustrin och dess fans. Det är en hyllning till allt som vi har kommit att älska och respektera i våra filmer. Om du är Rajini-fan har du en godbit i höjden. Det utlovas en kickass uppföljare också. Sagt och gjort, För bästa resultat ta det hela med en nypa salt." Ritika Handoo från Zee News gav filmen 3,5 stjärnor (av 5) och kände, "Efter att ha sett en folklore förvandlats till ett 3D-datoranimerat fotorealistiskt filmformat, kan vi bara säga - det här är en hyllning till 'Thalaiva '!"

Kritikern Subhash K. Jha för Indo Asian News Service gav filmen 3,5 stjärnor (av 5) och konstaterade att bara "Ja, Rajnikanth ryter igen. Strunt i om lejonet är datorgenererat. Superstjärnan återvänder i en stilfull aldrig-förut avatar skapad och avrättad av stjärnans dotter som är ett ogenerat fan." På Koimoi granskade kritikern Manohar Basu manus, regi, klippning, framträdanden och manus och gav en dom, " Kochadaiiyaan är inte en amatörs verk och jag ger Soundarya äran för att hon försökte med något så häpnadsväckande. farligt. Bara en titt på en av de utsökta krigssekvenserna förmedlar storleken på hennes fantasi, men översättningen av densamma till celluloid var halvdan. Trots att berättelsen har en själ, suger animationsavvikelserna ut den från filmen. Den har inte Avatars jävla värde, men bara för den dunkande ansträngningen ger jag den här filmen 2,5/5." Speciellt när det gäller prestandafångningstekniken, skrev han, "Även om filmen verkar vara en uppriktig ansträngning, produkten churned out är inte tillfredsställande. Animationen är dålig vilket gör filmen i bästa fall till ett utökat videospel." Tushar Joshi från DNA India gav filmen 2,5 stjärnor av 5 och menade, "Konventionella fans kan ha lite svårt att dyrka sin hjälte i denna CGI-avatar, men Kochadaiiyaan är ett stort djärvt steg i att öppna nya gränser för filmskapande, en steg som förtjänar att få stöd.

Rajeev Masand för CNN-IBN skrev: "Problemet med Kochadaiiyaan är tydligt. Fokus här ligger inte på att berätta en övertygande historia, utan på att fira legenden med dessa större inkarnationer än livet. Som ett resultat kommer filmen sannolikt att tilltalar alla hardcore-fans av Thalaivar, men kan låta de flesta andra kalla. Jag går med två av fem för Kochadaiiyaan. Den här är enbart för fans." På The Indian Express sammanfattade kritikern Shubhra Gupta negativt - "Även Rajinikanth, den enda, kan inte plocka upp en film och springa med den, om den har de äldsta, knarrigaste handlingarna sammansatta från många böcker." Kritikern gav filmen 1,5 stjärnor (av 5). Mihir Fadnavis på Firstpost kallade filmen "En katastrof från början till slut". Han tilldelade ingen poäng till filmen och kände att " CGI i Kochadaiiyaan bara kan beskrivas som lös rörelsefångst." Raja Sen från Rediff gav filmen 1 stjärna av 5 och skrämde, "Rajinikanths Kochadaiiyaan är en dålig dockteater, tyvärr, är en fundamentalt felaktig dud, en utan något att applådera förutom storslagen (om självförhärligande) ambition. Och lite är lika hjärtskärande att bevittna som totalt misslyckad ambition. Det här är en högljudd, oförlåtligt klibbig produktion, handikappad inte bara av undermålig animation utan en total brist på fantasi.." Baradwaj Rangan från The Hindu skrev "Kochadaiiyaan är verkligen historieskapande på ett sätt, eftersom det här är första gången som en stor stjärna har tillåtit sig själv att vara hjälten i en fullängds animerad film. När du går ut kanske du undrar: Behövde det vara Rajinikanth?".

Utomlands

Sneha May Francis, som skrev för Emirates 24/7 , berömde filmen och sa: "Trots bristen på teknisk finess förtjänar filmskaparen att få applåder för att ha tagit ett steg mot innovation och förändring och lagt grunden för Rana ". Men hon påpekade, " Rajinikanth bländar i Kochadaiiyaan med mästerdrag. Det är hans fysiska närvaro som publiken kommer att sakna i det episka dramat." Manjusha Radhakrishnan från Gulf News sa: " Kochadaiiyaan kan ha tagit ett litet steg mot att introducera Avatar -liknande teknologi i våra liv, men det är inget stort steg. Om du har blind tro och (besatt) kärlek till Rajinikanth och allt som rör animation, kan du kanske njut av den här filmen. För andra kan det visa sig vara en kamp att förbli klistrad på sina platser." och gav filmen 2 av 5 betyg.

J Hurtado från Twitch Film sa: "Nästan alla animerade karaktärer led av samma problem. Döda ögon, knasig animering, dålig rendering, ofta verkade de till och med lite oskarpa på skärmen. Fel, kanske, men det märkliga är att inga av dessa problem påverkade Rajnikanths utseende." Han tillade, "Jag har väntat på Kochadaiiyaan i flera år, eftersom filmen var ett rykte, men med all hype, förseningar och eventuella nedslående slutprodukt, känner jag att min entusiasm i bästa fall var bortkastad och i värsta fall förrådd. Rajnikanth är en internationell skatt, en filmhjälte som ingen någonsin sett, och Kochadaiiyaan är ett projekt under hans förmåga och mindre än han förtjänar." Abraham Richard från Times of Oman ansåg: "Trots de tekniska bristerna förtjänar Rajni och Soundarya att få applåder för deras vågade ansträngning och initiativ för att försöka driva branschen till nästa nivå. Oavsett vad man säger och gör är den här filmen värd att titta på speciellt för ansträngningar. Kochadaiiyaan kommer att göra ett avtryck i filmens historia i Indien eftersom detta är första gången som en stor stjärna har tillåtit sig själv att vara en hjälte i en fullängds animerad film.

Biljettkassan

Den tamilska versionen öppnade för vad Deccan Chronicle och Bollywood Hungama identifierade som fullsatta hus. Filmens Telugu-version Vikramasimha släpptes i delstaten Andhra Pradesh på 700 teatrar, långt fler än i Tamil Nadu där den släpptes på 450 teatrar, I Bangalore släpptes filmen i versionerna tamil, hindi och telugu och medan hindi och telugu versionerna hade knappt någon publik och togs bort från biograferna efter en vecka, den tamilska versionen klarade sig bra. Filmen hade väldigt få föreställningar utanför tunnelbanorna. På teatraliska centra i norr som Jaipur , Kanpur och Lucknow har väldigt få visningar. Utgivningen var mycket stark i Mumbai och Pune där skärmarna var relativt sett större. Filmen samlade in 5,51 crore (690 000 USD) i Chennai under den fjärde helgen. Filmen samlade in 30 crore (US$3,8 miljoner) i Indien och 12 crore (1,5 miljoner US$) i utlandet. Kochadaiiyaan hade på sin öppningshelg samlat in ett totalt belopp, uppskattningsvis 420 miljoner INR (5,3 miljoner USD) brutto över hela världen. Filmen förklarades som en succé i biljettkassan i Tamil, medan Telugu-versionen avgjorde med en genomsnittlig dom, och hindi och återstående versioner förklarades som misslyckanden. den hade bumper öppningshelg och bröt ut men hypen bleknade sakta och filmen bombades så småningom i biljettkassan och lämnade distributörer med stora förluster.

Utomlands

Den utländska samlingen för Kochadaiiyan för första veckan var (exklusive hindi och telugu version):

  • USA – 736 165 USD (cirka 25,6 miljoner INR (320 000 USD)) från 104 rapporterade skärmar
  • Kanada – 199 478 USD (cirka 3 261 000 ₹ (41 000 USD)) från 18 rapporterade skärmar
  • Storbritannien och Irland – 79 404 (cirka 7 831 000 INR (98 000 USD) 7831 000) från 34 rapporterade skärmar
  • Australien – 119 597 AUD (cirka 6 473 000 INR (81 000 USD)) från 13 rapporterade skärmar
  • Malaysia – 505 821 RM (cirka 9 245 000 ₹ (120 000 USD)) från 29 rapporterade skärmar

Se även

Anteckningar

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kochadaiiyaan&oldid=1142423464 "