Järnvägslinjen Zürich–Baden
| Järnvägslinjen Zürich–Baden | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Limmattal rangerbangård
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Översikt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Linje nummer | 650, 700, 710 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Plats | Schweiz | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Termini | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Teknisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Linjens längd | 22,5 km (14,0 mi) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | 2-4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifiering | 15 kV/16,7 Hz AC kontaktledning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kreuzliberg-tunneln (988 m)/ 
Järnvägslinjen Zürich–Baden är en stor järnvägslinje i Schweiz som förbinder städerna Zürich och Baden . Den utgör en del av den stora öst-västliga rutten mellan Zürich och Olten . Linjen följer i allmänhet Limmats södra strand från Zürich till Baden. En ny linje, Heitersberglinjen , öppnade 1975, förgrenar sig i Killwangen-Spreitenbach och följer en sydligare väg genom Heitersbergstunneln mot Olten. Järnvägen Zürich–Baden är elektrifierad vid 15 kV 16,7 Hz och mycket av den har fyra spår.
Sektionen mellan Zürich och Baden öppnades 1847 och var den första linjen som öppnades i Schweiz, förutom en linje från Mulhouse , Frankrike till Basel . Linjen förlängdes från Baden till Olten 1858.
Historia
Linjen mellan Zürich och Baden öppnades den 7 augusti 1847 av den schweiziska norra järnvägen ( tyska : Schweizerische Nordbahn , SNB). Det var den första linjen som byggdes i Schweiz, förutom linjen som byggdes från Mulhouse till Basel av det franska företaget Strasbourg–Basel Railway ( franska : Chemin de fer de Strasbourg à Bâle ), som öppnades till en tillfällig station utanför Basels murar den 15 juni 1844 och till den permanenta stationen den 11 december 1845. Bygget av järnvägar i Schweiz blev försenat jämfört med de flesta av dess grannar, delvis till följd av dess bergiga geografi. År 1837 gav Zürichs handelskammare i uppdrag åt ingenjören Alois Negrelli att undersöka vägen för en sådan linje. I oktober samma år grundades järnvägsbolaget Zürich-Basel. Den valda rutten skulle leda från Zürich till Würenlos via Dietikon längs södra stranden av Limmat, sedan korsa floden för att följa den norra stranden av Limmat, följ Wettingen , Ennetbaden och Obersiggenthal . I Untersiggenthal skulle linjen vända mot norr och ha korsat Aare vid Döttingen . Den skulle sedan ha följt Rhens södra strand till Basel. I april 1838 började undersökningen av rutten, men arga invånare hindrade deras arbete. Züriputsch 1839 och en inbördeskrigsliknande konstitutionell tvist i kantonen Aargau försenade byggstarten ytterligare . Även om parlamentet i Aargau antog en lag som tillåter tvångsköp i november 1840, förlorade flera aktieägare sina finansiella garantier och företaget måste upplösas i december 1841.
I maj 1845 bildades en ny kommitté under ledning av industrimannen Martin Escher i Zürich. Den planerade linjen skulle nu hålla till södra stranden av Limmat, som den bara skulle korsa vid Turgi . Slutligen var det planerat att korsa Rhen mellan Koblenz och Waldshut (då i nationen Baden ) för att ansluta till den planerade Baden Mainline mellan Basel och Konstanz . Med en försäkran om att Alois Negrelli skulle leda konstruktionen och att en grenledning senare skulle byggas från Baden till Lenzburg och Aarau, godkände Aargaus parlament projektet i juli 1845. Det första bygget skulle vara sträckan från Zürich till Baden . Negrelli flyttade från stationen i Baden till norra sidan av staden, vilket krävde byggandet av den 80 meter långa Schlossberg-tunneln. Gustav Albert Wegmann ritade Zürichs järnvägsstation, medan Ferdinand Stadler ritade Baden-stationen. I slutet av 1845 grundades Nordbahn-bolaget med ett aktiekapital på 20 miljoner franc, våren 1846 startade byggnadsarbetet. Rutten var för det mesta enkel, även om det gick små jordskred mellan Neuenhof och Baden. Den största utmaningen var byggandet av Schlossbergtunneln, där fångar till en början användes för detta arbete, senare användes även okvalificerade arbetare där. Det var tre dödsfall i en sprängolycka och ytterligare sex arbetare dog av tyfus . Tunneln bröts igenom den 14 april 1847.
Linjen öppnade den 7 augusti 1847 med fyra turer i vardera riktningen. Den 20 km långa resan tog 45 minuter med tågen som stannade vid Altstetten , Schlieren och Dietikon. Strax efter öppnandet av linjen började den kallas "Spansk-Brötli bahn" ("Spansk bulle-järnväg") eftersom Zürich-adeln skickade sina tjänare med tåg till Baden för att köpa dessa bakverk för att imponera på sina kunder på söndagsmorgonens teer . Järnvägen blev ingen kommersiell framgång. Dess passagerarantal minskade av Sonderbund-kriget och revolutionerna 1848 i grannländerna. Nordbahn lade ner en av de dagliga tjänsterna och försenade bygget av ytterligare etapper på obestämd tid. Byggandet av grenlinjen från Baden till Lenzburg och Aarau övergavs.
Förlängning till Brugg och Olten
Först efter antagandet av Federal Railways Act från 1852 – möjliggjort av den nya konstitutionen 1848 – och sammanslagningen av företaget med Alfred Eschers Bodensjön och Rhenfallsjärnvägen för (tyska: Bodensee und Rheinfallbahnen) att bilda den schweiziska nordöstra järnvägen ( Tyska: Schweizerische Nordostbahn , NOB) 1853 återupptogs byggplanerna. Järnvägen Baden –Aarau förlängdes till Brugg och öppnades för Aarau den 15 maj 1858, där den mötte linjen från Olten som byggdes av Schweizerische Centralbahn . Banan införlivades med de schweiziska federala järnvägarna den 1 januari 1902. Hela linjen från Zürich till Olten elektrifierades den 25 januari 1925.
Heitersbergs tunnel
Den 23 juni 1874 öppnades Aargau Southern Railway (tyska: Aargauische Südbahn , AS) från Rupperswil till Wohlen som en del av projektet att ansluta Gotthard Railway till Olten och Basel, till stor del för godståg. Den 6 september 1877 öppnade den schweiziska nationella järnvägen (tyska: Schweizerische Nationalbahn ) en linje från Wettingen till Zofingen som en del av en plan för att ansluta Singen , Tyskland och Genèvesjön i konkurrens med de etablerade järnvägsbolagen. Linjen gick i konkurs 1878 och övertogs av NOB. En del av denna linje mellan Mellingen och Gexi-korsningen (nära Hendschiken ) tillsammans med AS-linjen mellan Gexi-korsningen och Rupperswil införlivades med den nuvarande huvudlinjen mellan Zürich och Olten när en kortare och rakare linje mellan Killwangen - Spreitenbach och Rupperswil öppnades genom 4 929 m (16 171 fot) lång Heitersbergstunnel den 22 maj 1975.
Anteckningar
- Railatlas Schweiz . Schweers+Wall. 2004. ISBN 3-89494-122-7 .