Järnvägslinjen Tavannes–Noirmont

Tavannes–Noirmont
Tavannes–Noirmont
	BDe 4/4 613 (vänster) och bredvid den GTW ABe 634 och 631 kopplade set i Tramelan 2006
Översikt
Ägare	Chemins de fer du Jura
Linje nummer	237
Plats	Schweiz
Termini	Tavannes; Le Noirmont;
Teknisk
Linjens längd	22,96 km (14,27 mi)
Spårvidd	1 000 mm ( 3 ft 3 + 3 ⁄ 8 tum ) meter
Elektrifiering	1200 V DC kontaktledning (1913–1953) ; 1500 V DC kontaktledning (1953–nuvarande);
Maximal lutning	5,0 %
Ruttdiagram
	Legend
	transportvagnsgård
	sedan 1953
	kantonen Bern
	kantonen Jura

Järnvägslinjen Tavannes–Noirmont är en meterspårig järnvägslinje i västra Schweiz. Tramelan -Tavannes Railway [ fr ] ( franska : Chemin de fer de Tramelan à Tavannes ) öppnade den första delen 1884; järnvägen Tramelan – Breuleux – Noirmont [ fr ] ( franska : Compagnie du chemin de fer Tramelan – Breuleux – Noirmont ) fullbordade linjen mellan Tramelan och Le Noirmont 1913. Banan elektrifierades 1913 och har tillhört Chemins de fer du Jura (CJ) sedan 1944.

Historia

Tramelan-Tavannes järnväg

TT-godståg som körs av lok nr. 2 i Tramelan omkring 1910.

De första järnvägslinjerna i Jura byggdes för att förbinda Schweiz med Frankrike. Därefter gjordes ansträngningar för att koppla ihop ännu ej utbyggda områden med Lokalbahnen (”lokalbanorna”) till stambanorna.

Den meterräknade järnvägen Tavannes-Tramelan öppnades som en bibana den 16 augusti 1884 av järnvägen Tramelan-Tavannes [ fr ] (TT) ( franska : Chemin de fer de Tramelan à Tavannes ). Den 9 km långa linjen förband Tramelan med Tavannes , som låg på den befintliga järnvägen Sonceboz-Sombeval-Moutier med normal spårvidd , öppnade 1874. Järnvägen var, efter Lausanne-Echallens (1873), Rigi-Scheidegg (1874), linjerna Herisau –Urnäsch (1875) och Waldenburg (1880), en av de första schweiziska smalspåriga järnvägarna och fungerade som förebild för många liknande operationer.

Järnvägen drevs till en början med två tvåaxlade tenderlok av klass G 2/2. Ett tredje lok införskaffades 1891. Det krävdes mycket hög prestanda för ångloken då linjen hade lutningar på upp till 4,0 procent. Kort före elektrifieringen försågs loken med nya pannor.

Tramelan station efter elektrifieringen av TT och öppnandet av TBN.

Elektrisk drift vid 1200 volt DC inleddes den 15 november 1913. Anledningen till elektrifieringen var öppnandet av den elektriskt drivna Tramelan-Breuleux-Noirmont Railway (TBN).

För eldrift anskaffade TT två BCe 2/4 rälsvagnar (nr 60–61) och ett tvåaxligt lok av klass Ge 2/2 (nr 4). Båda fordonstyperna hade samma elektriska utrustning. De tre enheterna var identiska med de två järnvägsvagnarna, 70–71, och Ge 2/2-loket nr. 5 i TBN. Medan rälsvagnarna anskaffades för persontåg, drog de två loken godståg och användes när dubbelriktning behövdes.

Elförsörjningen till de två ledningarnas kontaktledning skedde genom en transformatorstation i Tramelan, som var utrustad med reservbatterier.

TT betjänade främst persontrafik. Ibland kunde den ge en blygsam utdelning. Investeringar i kontaktledningar och ny rullande materiel var nödvändiga för elektrifieringen 1913. Första världskriget ledde till ytterligare intäkter från både person- och godstransporter. 1917 hade järnvägen det bästa driftsresultatet i sin historia. Därefter har dock kraftigt stigande rörelsekostnader påverkat balansräkningen.

Tramelan – Breuleux – Noirmont Railway

Rälsvagn BCe 2/2 av TBN vid leverans.

Framsteg inom elektroteknik möjliggjorde fortsättningen av den smalspåriga linjen från Tramelan genom höjderna till Les Breuleux och Le Noirmont för att ansluta till järnvägen Saignelégier–La Chaux-de-Fonds ( SC) ( franska : Chemin de fer Saignelégier–La Chaux- de-Fonds ). Tramelan-Breuleux-Noirmont Railway (TBN) drevs med 1200 volt DC från dess öppnande den 16 december 1913.

Ge 2/2 av CTN i Tavannes. Rälsvagn BCe 2/4 nr. 70 syns bakom.

Som redan nämnts skaffade TBN två BCe 2/4 rälsvagnar (70–71) och Ge 2/2 lok (5).

Utbrottet av första världskriget 1914 ledde till ökad trafik vid TBN och ledde till ekonomisk lättnad. I början av 1920-talet ledde vikande inkomster från persontransporter alltmer till ekonomiska svårigheter.

Tavannes–Noirmont Railway

TT och TBN, som öppnade 1913, bildade ett gemensamt driftarrangemang och drev linjen med den elektriska rullande materielen som gick från Tavannes till Le Noirmont. Saignelégier-La Chaux-de-Fonds Railway (SC) fortsatte att använda ånglok på linjen från Le Noirmont till La Chaux-de-Fonds vilket gjorde det svårt att köra.

Sedan 1 maj 1921 har normalspåriga godsvagnar lastats på transportvagnar i Tavannes, så att de kan transporteras på den smalspåriga linjen till Le Noirmont.

Den 1 januari 1927 gick de två elektriskt drivna järnvägarna TT och TBN, som tidigare bildade ett joint venture, samman för att bilda Tavannes –Le Noirmont Railway [ fr ] ( franska : Chemin de fer Tavannes – Le Noirmont ) . Men även efter sammanslagningen förblev rörelseresultaten blygsamma och infrastrukturen blev föråldrad.

Järnvägen Tavannes–Noirmont slogs samman den 1 januari 1944 med SC och två järnvägar med normal spårvidd, Régional Saignelégier–Glovelier (RSG) och Regional Porrentruy–Bonfol (RPB) för att bilda Chemins de fer du Jura (CJ).

Chemins de fer du Jura

Railcar CFe 4/4 601, som byggdes i början av CJ, i Le Noirmont.

Avfallståg med en ABe 4/4 järnvägsvagn från Arosa Railway i Le Noirmont.

I och med sammanslagningen av de fyra järnvägsbolagen i dåvarande Berner Jura lades grunden för en omfattande teknisk renovering. CJ har drivit hela sitt mätarnät med 1500 volt DC sedan den 4 oktober 1953. För detta ändamål höjdes luftledningsspänningen från 1200 till 1500 volt DC. Konverteranläggningen i Tramelan ersattes av tre likriktare i Orange, Les Reussilles och Le Noirmont. Den rullande materielen ersattes nästan helt av nya fordon. Inga ändringar gjordes på de befintliga loken.

Ett tåg med järnvägspersonal kraschade in i ett tåg med tågaxlar vid Orange mellan Tramelan och Tavannes den 27 oktober 1953. Två järnvägsanställda dödades av axlar som flög från en planvagn som drogs av Ge 2/2 5. Järnvägspersonalståget hade inte väntat i Orange för att tågen ska kunna korsa.

Den 246 meter långa Tavannes -viadukten öppnades 1966 för att skilja järnvägen från vägen i byn Tavannes.

Pågående verksamhet

Passagerartrafik går mellan Le Noirmont och Tavannes nästan kontinuerligt varje timme. De ansluter till tjänsterna La Chaux-de-Fonds–Saignelégier– Glovelier i Le Noirmont. Det finns förbindelser med regionaltågen från SBB mot Sonceboz-Sombeval och Biel/Bienne i Tavannes.

Godståg går på linjen regelbundet från måndag till fredag. Avfall har transporterats från Tavannes till förbränningsanläggningen La Chaux-de-Fonds sedan 2000. Dessutom transporteras standardvagnar på transportvagnar, som framför allt transporterar timmerstockar, eldningsolja, grus och vägsalt.

Schemalagda ångtåg trafikeras av La Traction på rutten Pré-Petitjean–Saignelégier–Le Noirmont–Tavannes från juli till september.

En depå i Tramelan, där verkstaden för alla CJ-fordon finns, används för att underhålla rullande materiel som används i reguljär trafik. Transporter Régionaux Neuchâtelois (TRN) rullande materiel underhålls också regelbundet vid den lokala golvsvarven. Byggservicefordon underhålls i en enkelspårig vagnsbod i Le Noirmont.

Vägbeskrivning

GTW ABe 632 utanför Tavanne.

Linjen lämnar Tavannes station som går parallellt med SBB-linjen till Moutier. Efter några meter svänger den till vänster och korsar Birs på den 246 meter långa Tavannes -viadukten. Därefter går linjen med 4,0 procents lutning genom ängar och åkrar. Den nästan platta rutten följer Trame-strömmen från Orange Crossing-slingan till stopp för Tramelan -Dessous. Tågen anländer till Tramelan, hemmet för CJ:s huvudverkstad.

Efter Tramelan station klättrar linjen med 5,0 procent på en slingrande väg till byn Les Reussilles där Franches-Montagnes- platån börjar. Efteråt går linjen genom flera ängar och åkrar för att korsa högheden och naturreservatet "La grande Tourbière". Där lämnar linjen Berner Jura och går in i kantonen Jura . Efter stopp för La Chaux-des-Breuleux når linjen Les Breuleux. Linjen passerar sedan genom en snäv högerhand och når stopp för Les Breuleux-Eglise, den högsta punkten på linjen. Efter att ha passerat genom vackra skogar och betesmarker sjunker linjen på en grad av 4,4 procent för att nå Le Noirmont, där den smalspåriga linjen från Saignelégier kommer in på stationen från höger.

Rullande lager

Följande lok var tillgängliga för Chemin de fer Tavannes–Noirmont och dess två föregångare, TT och TBN:

Klass	Första ägaren	Nej.	Nej på CJ	Senare beteckning	Tillverkare	Byggår	Borttagning från tjänst
G 2/2	TT	1		–	SLM	1884	1943
		2				1884	1940
		3				–	1943
Ge 2/2	TT	4		från ca 1980: CJ Te 2/2 504	BBC	1913	–
Ge 2/2	TBN	5		–	BBC	1913	1954
BCe 2/4	TT	60	501	från 1953: CJ Xe 2/4 901	SWS , BBC	1913	1956
	TT	61	502	–			1956
	TBN	70	503	från 1953: CJ Xe 2/4 903 från 1966: CJ Xe 2/4 503 från 1984: CJ BCe 2/4 70			–
	TBN	71	504	från 1954: CJ Xe 2/4 904 från 1959: CJ Xe 2/4 801			1967

Anteckningar

Wägli, Hans G.; Jacobi, Sébastien (2010). Schienennetz Schweiz - Bahnprofil Schweiz CH+ [ schweiziska järnvägsnätet ] (på tyska) (3:e upplagan). Zürich: AS Verlag. ISBN 978-3-909111-74-9 .
Willen, Peter (1972). Lokomotiven der Schweiz, Normalspur Triebfahrzeuge (på tyska). Zürich: Orell Füssli Verlag.