Humanitärt klustersystem

Humanitärt bistånd distribueras i Haiti

Det humanitära klustersystemet är ett system som används av FN:s kontor för samordning av humanitära angelägenheter för att koordinera insatser från flera instanser vid stora humanitära nödsituationer.

Systemet har använts sedan 2005 för att förbättra kvaliteten på det humanitära biståndet . Klustersystemet kategoriserar humaniseringsaktiviteter i elva arbetsområden och fyra tvärgående teman och identifierar samordnande organisationer för var och en av dem.

Samordningssystemet har förbättrat vissa aspekter av humanitära insatser, och även om det ger internationella organisationer befogenhet, utesluter det också lokala och nationella organisationer, i motsats till den allmänt accepterade lokaliseringsagenda .

Historia

Jan Egeland i Pakistan

År 2004 beställde Jan Egeland , FN:s beredskapssamordnare, en översyn av hur det internationella humanitära systemet fungerar, känt som Humanitarian Reform Agenda . Granskningen identifierade brister i samordningen mellan FN, Röda Korset och icke-statliga humanitära hjälporganisationer .

Som ett resultat av rekommendationer från denna översyn infördes klustersystemet i december 2005 för att åtgärda bristen på samordning. Klustersystemet användes först som svar på jordbävningen i Kashmir 2005 .

Kluster och tvärgående teman

Klustren definieras och kategoriseras av Inter-Agency Standing Committee . Vart och ett av de elva klustren har en FN-institution som samordnare, och några har en sekundär FN- eller icke-FN-samordnare, enligt följande:

Elva FN-kluster och deras samordnande institution(er)

Klunga	Samordnande institution(er)	Typ
Lägerkoordinering och lägerledning	Internationella organisationen för migration , och s högkommissarie för flyktingar	Svar
Tidig återhämtning	FN:s utvecklingsprogram	Svar
Utbildning	UNICEF och Rädda Barnen	Svar
Nödtelefoni	World Food Program	Service
Matsäkerhet	World Food Programme och Food and Agriculture Organization	Svar
Hälsa	Världshälsoorganisationen	Svar
Logistik	World Food Program	Service
Näring	UNICEF	Svar
Skydd	FN: s flyktingkommissariat	Svar
Skydd	Internationella förbundet för Röda Korset och Röda Halvmånen och s högkommissarie för flyktingar	Svar
Vatten, sanitet och hygien för hälsan	UNICEF	Svar

Samordning av kluster görs av vid möten som leds av samordningsinstitutionen (ovan) så ofta som det anses nödvändigt under en nödsituation: så ofta som dagligen eller så sällan som kvartalsvis.

Utöver de elva klustren finns det fyra identifierade tvärgående teman, var och en med en eller flera samordnande organ, enligt följande:

Fyra Cross Cutting-frågor

Problem	Samordnande institution(er)
Ålder	HelpAge International
Miljö	FN:s miljöprogram
Kön	Vilken som helst två byråer är gemensam ordförande för den ständiga kommitténs underarbetsgrupp för genus
HIV/AIDS	UNAIDS

Klusterkoordination

Syftet med klustermöten är att myndigheter ska dela information, inklusive information om otillfredsställda humanitära behov, och att klustersamordnare delar relevant information och standarder till deltagarna. Klusters koordinatorer samordnar också insamlingar för sina respektive humanitära biståndssektorer. Mellan lanseringen 2005 och utvärderingen 2010 hade klustersamordningsmekanismen samlat in 57 miljoner USD genom klustersystemet, vilket motsvarar mindre än 1 % av den totala insamlingen för institutionerna under den perioden.

Klustersamordning sker alltid på global nivå, nationell nivå och lokal nivå och sker ibland regionalt eller provinsiellt beroende på de specifika omständigheterna kring nödsituationen.

Kritik

Fördelar med klustersystemet

En oberoende bedömning från 2010 av klustersystemet visade att användningen av klustersystemet har förbättrat det humanitära svaret på könsbaserat våld, inkludering av personer med funktionshinder, skydd av barn, näring, vatten och sanitet i vissa länder. Användningen av klustersystemet förbättrade de deltagande organisationernas förmåga att identifiera luckor i humanitära behov och undvika dubbelarbete. Användningen av klustersystemet ökade inlärningshastigheten mellan organisationer och förbättrade samordningen av insatser på grund av en ökad förutsägbarhet av varandras handlingar. Mängden samarbete mellan FN och icke-FN-organisationer förbättrades som ett resultat av användningen av klustersystemet.

Kritik mot klustersystemet

Trots lokaliseringssträvanden är klustersystemet centrerat kring internationella humanitära organ och utesluter lokala och nationella organisationer från samordningsaktiviteter. Användningen av klustersystemet utmanar den humanitära principen om oberoende som kräver att humanitära organisationer agerar oberoende av regeringar. Dålig samordning av kluster hindrar verksamheten från att nå sin maximala potential, och många av de samordnare som arbetar i kluster saknar nödvändig kompetens. Koordinering mellan kluster saknas eller är svag, vilket resulterar i att svaren på frågor som är relevanta för mer än ett kluster komprometteras. Klustermedlemmar kan möta utmaningar för att säkra ekonomiskt oberoende från kluster- eller ledande organisationer. En annan fråga som potentiellt hindrar tjänster är att upprätthålla relationer med olika krafter och aktörer inblandade i konflikter. Otillräcklig faciliteringsutbildning av många samordnare och begränsad tid för samordning på subnationell nivå rapporteras som några av de frågor som skulle kunna hindra kluster från att nå sin fulla potential.