Hosanger

Hosanger herad
View of the lake Kossdalsvatnet
Utsikt över sjön Kossdalsvatnet
Official logo of Hosanger herad
Hosanger within Hordaland
Hosanger inom Hordaland
Koordinater: Koordinater :
Land Norge
Grevskap Hordaland
Distrikt Nordhordland
Etablerade 1 januari 1838
Skapat som Formannskapsdistrikt
Nedlagt 1 januari 1964
Efterträdde av Osterøy och Lindås kommuner
Administrativt centrum Hosanger
Område
(vid upplösning)
• Totalt 228 km 2 (88 sq mi)
Befolkning
 (1964)
• Totalt 2,442
• Densitet 11/km 2 (28/sq mi)
Tidszon UTC+01:00 ( CET )
• Sommar ( sommartid ) UTC+02:00 ( CEST )
ISO 3166-kod NO-1253

Hosanger är en före detta kommun i det gamla Hordalands län, Norge . Kommunen fanns från 1838 till dess upplösning 1964. Kommunen låg i vad som nu är delar av Alver kommun och Osterøy kommun i Vestlands län. Den täckte ursprungligen alla marker på båda sidor om Osterfjorden - Romarheimsfjorden från Lonevågen -fjorden ända österut till länsgränsen i slutet av Modalens dalgång. Hosanger inkluderade också en exklav Lindåshalvön som omger byn Seim i södra änden av Lurefjorden. Seim skiljdes från resten av Hosanger av en del av Lindås kommun . Med tiden splittrades områdena Seim och Modalen av från Hosanger. administrativa centrum var byn Hosanger ön Osterøy , där Hosangerkyrkan ligger.

Historia

socken bildades som kommun den 1 januari 1838 (se lag om formannskapsdistrikt ) . Den 1 januari 1885 avskildes enklaven Seim från Hosanger och slogs samman till den nya Alversunds kommun . Detta lämnade Hosanger med 3 387 invånare. överläts gården Øksendalen (28 invånare) i Eksingedalen från Voss kommun till Hosanger genom kungligt beslut. Den 1 januari 1910 avskildes den östra delen av Hosanger (befolkning: 821) som omfattade Modalen och Eksingedalen från Hosanger för att bilda den nya Modalens kommun . Splittringen lämnade Hosanger med 2 524 invånare.

Under 1960-talet skedde många kommunsammanslagningar över hela Norge på grund av arbetet i Schei-kommittén . Den 1 januari 1964 upplöstes Hosanger kommun och dess mark delades upp på följande sätt mellan sina grannar:

Regering

Kommunfullmäktige

kommunfullmäktige (Heradsstyre) bestod av 17 representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :

Hosanger heradsstyre 1960–1963  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 7
  Konservativa partiet (Høgre) 2
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgarlege Felleslister) 7
  Lokala listor (Lokale lister) 1
Totalt antal medlemmar: 17
Hosanger heradsstyre 1956–1959  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 6
  Konservativa partiet (Høgre) 2
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgarlege Felleslister) 8
  Lokala listor (Lokale lister) 1
Totalt antal medlemmar: 17
Hosanger heradsstyre 1952–1955  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 6
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgarlege Felleslister) 9
  Lokala listor (Lokale lister) 1
Totalt antal medlemmar: 16
Hosanger heradsstyre 1948–1951  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 6
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgarlege Felleslister) 10
Totalt antal medlemmar: 16
Hosanger heradsstyre 1945–1947  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 6
  Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgarlege Felleslister) 10
Totalt antal medlemmar: 16
Hosanger heradsstyre 1938–1941*  
Partinamn (på nynorsk)
Antal representanter
  Arbetarpartiet (Arbeidarpartiet) 5
  Lokala listor (Lokale lister) 11
Totalt antal medlemmar: 16
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945.

Hosanger kyrka

Den historiska Hosangerkyrkan byggdes 1796. Den ligger i byn Hosanger och fungerade som huvudkyrka för kommunen. Det är en romansk stil byggd av tegel och sten. På platsen fanns en gång en stavkyrka med anor från medeltiden . Den nämndes första gången i historiska dokument 1329. Senare byggdes en träkyrka. Träkyrkan träffades av blixten och brann ner juldagen 1795. Från 1863 till 1865 byggdes kyrkan ut mot väster. Sakristianbyggnaden på kyrkans södra sida byggdes 1962–1964 .

Anmärkningsvärda invånare

Se även