Hans von Ungnad
Hans von Ungnad | |
---|---|
Född | 19 november 1493 |
dog | 27 december 1564 | (71 år)
Nationalitet | Habsburg |
Andra namn | Ivan Ungnad |
Ockupation | Habsburgsk adelsman från 1500-talet |
Hans von Ungnad (1493–1564) var habsburgsk adelsman från 1500-talet som var mest känd som grundare av det sydslaviska bibelinstitutet som inrättades för att publicera protestantiska böcker översatta till sydslaviska språk.
Militär karriär
År 1540 hade Ungnad utsetts till befattningen som generalkapten i Nedre Österrike (dagens Slovenien), Kroatien och andra habsburgska gods. Det främsta hotet mot det territorium han var ansvarig för var det osmanska riket och dess styrkor i det osmanska Bosnien . Han trodde att det bästa sättet att konfrontera det var att sprida protestantismen till Istanbuls portar . 1555 vägrade han att utföra anti-protestantiska åtgärder som begärts av Ferdinand I , avgick från sin position och valde frivillig exil i Tyskland.
Sydslaviska bibelinstitutet
Sydslaviska bibelinstitutet ( tyska : Südslawische Bibelanstalt ) grundades i Urach (dagens Bad Urach i Tyskland) i januari 1561. Baron Ungnad var dess ägare och beskyddare. Ungnad fick stöd av Christoph, hertig av Württemberg , som tillät Ungnad att använda sitt slott (tidigare kloster) Amandenhof nära Urach som säte för detta institut.
Baron Ungnad var intresserad av protestantisk proselytism som spreds av Primož Trubar och deltog i de tyska teologernas session som hölls i Tübingen 1561. Vid det tillfället gick Ungnad, troligen instruerad av hertig Christoph, med på att han skulle ta ansvar för att ge ut slaviska böcker.
Inom institutet startade Ungnad en press som han kallade "den slovenska, kroatiska och kyrilliska pressen" ( tyska : Windische, Chrabatische und Cirulische Trukherey) . Chefen och handledaren för institutet var Primož Trubar . Böckerna som de tryckte på denna press var planerade att användas i hela territoriet befolkat av sydslaver mellan floden Soča, Svarta havet och Konstantinopel . Fram till 1565 publicerades trettio titlar med 25.000 exemplar. Idag finns det bara 300 böcker. Översättningar av bibeltexter var inspirerade av glagolitisk tradition. Tretton böcker trycktes i glagolitisk , nio på latin och åtta med kyrillisk skrift. Trubar hade en idé om att använda sina böcker för att sprida protestantism bland kroater och andra sydslaver och till och med bland muslimer i Turkiet. För denna uppgift anlitade Trubar Stjepan Konzul Istranin och Antun Dalmatin som översättare för kroatiska och serbiska .
Källor
- Samhället (1990). Slovenska studier: Journal of the Society for Slovene Studies . Samhället.
- Bergendoff, Conrad John Immanuel (1957). The Lutheran Quarterly . Redaktionsrådet för lutherska teologiska seminarierna.
- Betz, Hans Dieter (30 juni 2007). Religion förr och nu . Slätvar.
- Breyer, Mirko (1952). O starim i rijetkim jugoslavenskim knjigama: bibliografsko-bibliofilski prikaz . Izdavački zavod Jugoslavenske akademije znanosti i umjetnosti.
- Črnja, Zvane (1978). Kulturna povijest Hrvatske: Temelji . Otokar Keršovani.
- Dvornik, Francis (1962). Slaverna i europeisk historia och civilisation . Rutgers University Press. sid. 420 . ISBN 978-0-8135-0799-6 .
- Klaić, Vjekoslav (1974). Povijest Hrvatâ od najstarijih vremena de svršetka XIX stoljeća . Matica hrvatska.
- Lubotsky, Alexander; Schaeken, J.; Wiedenhof, Jeroen (1 januari 2008). Bevis och motbevis: Baltoslavisk och indoeuropeisk lingvistik . Rodopi. ISBN 90-420-2470-4 .
- Review (1988). Den slaviska och östeuropeiska recensionen .
- Rotar, Janez (1988). Trubar i Južni Slovani . Državna zal. Slovenije.
- Vorndran, Rolf (1977). Südslawische Reformationsdrucke in der Universitätsbibliothek Tübingen: e. Beskrivning d. vorhandenen glagolit., kyrill. ua Drucke d. Uracher Bibelanst . Franz Steiner Verlag. ISBN 978-3-16-939761-7 .
- Werner Raupp (Red.): Mission i Quellentexten. Geschichte der Deutschen Evangelischen Mission von der Reformation bis zur Weltmissionskonferenz Edinburgh 1910, Erlangen/Bad Liebenzell 1990 (ISBN 3-87214-238-0 / 3-88002-424-3), S. 49-50 (a) Primož Trubar: Vorrede vom 12. Januari 1562 von: Der erst halb Theil des newen Testaments, Tübingen 1562 [glagolitisch], S. cij-ciij; b) Hans III. Ungnad von Weißenwolff: Rundschreiben an die deutschen Churfürsten und Fürsten vom 14. September 1561, Original i: Universitätsarchiv Tübingen).