Försvarsmaktens högkvarter

Koordinater :

Försvarsmaktens högkvarter
Högkvarteret
Heraldic arms
Aktiva 1994–nutid
Land  Sverige
Typ Huvudkontor
Del av svenska försvarsmakten
Garnison/HQ Stockholm
Mars
"Svenska marschen" (okänd) " Under blågul fana " ( Widqvist )
Befälhavare
CO Viceamiral Jonas Haggren
Generaldirektör Mikael Granholm
Insignia
Color Naval Ensign of Sweden.svg
Insignia AM.088472.jpg

Försvarsmaktens högkvarter ( Svenska : Högkvarteret , HKV ) är den högsta befälsnivån i Försvarsmakten . Inrättad 1994, har dess främsta uppgift att leda insatser, men är också involverad i områden som militär strategi, den övergripande utvecklingen av Försvarsmakten och att fungera som kontaktkanal med myndigheter. Den ligger på Lidingövägen 24 på Gärdet i Stockholm .

Historia

Försvarsmaktens högkvarter ligger på Lidingövägen 24 i Stockholm.

1994–1998

Den 1 juli 1994 genomfördes en större omorganisation av Försvarsmakten och av dåvarande centralstaber. Från att ha bestått av mer än hundra olika myndigheter organiserades nu Försvarsmakten i en enda myndighet (Sveriges största myndighet). Försvarsstaben och de tre militära grenstaberna , arméstaben , flygstaben och sjöstaben , organiserades samtidigt i ett gemensamt högkvarter . Det dåvarande högkvarteret bestod av fyra kommandon; Gemensamma insatsledningen ( Operationsledningen , OpL), Arméledningen ( Arméledningen ), Sjökommandot ( Marinledningen ) och Flygvapenledningen ( Flygvapenledningen ) samt tre staber: Planeringsstaben ( Planeringsstaben ), Underrättelse- och säkerhetsstaben ( Underrättelse- och säkerhetsstaben ) samt Gemensamma staben . I Gemensamma staben ingick ett stort antal mer eller mindre fristående avdelningar som betraktades som gruppgemensamt stöd. Det vill säga att högkvarteret har inrymt både stabsdelar och verkställande delar i så kallade kommandon. Cheferna för kommandona hade också varit kända som Centrala Produktionsledare ( CPL) . CPL:erna har under överbefälhavaren haft ansvaret för utveckling, underhåll och avveckling av krigsförband inom särskilt angivna så kallade program (t.ex. program 2 arméförband eller program 7 örlogsfartygsförband etc.).

1998–2000

En ny organisation av högkvarteret antogs den 1 juli 1998. Armé-, sjö- och flygvapnets befäl upphörde att existera, liksom befattningarna som chefen för arméstaben, chefen för flygvapenstaben och chefen för marinens stab . Dess uppgifter överfördes till två nyskapade direktorat inom högkvarteret; Joint Forces Directorate ( Krigsförbandsledningen ) och General Training and Management Directorate ( Grundorganisationsledningen ), och till tre nya "centra"; Armécentralen i Enköping , Marincentralen på Berga och Flygvapencentralen i Uppsala . Även Gemensamma insatsledningen ( Operationsledningen , OpL) skapades med ansvar för att planera och leda operativa insatser inom och utom Sverige, såväl i fred som i krig, samt för krigsorganisationen, dess förmåga och beredskap. Två stavar skapades också; planeringsstaben ( Planeringsstaben ) som var myndighetens beredande organ för att fokusera och prioritera verksamheten och Personalstaben (Personalstaben, PERSS ), som var myndighetens beredande organ för frågor som rör personalresurser . För att avlösa överbefälhavaren skapades en särskild tjänst som vice överbefälhavare. Dessa två utgjorde tillsammans den verkställande gruppen. Vice överbefälhavaren ledde högkvarterets insatser genom samordningen av operationerna. Han hade även arbetsgivaransvar för personalen på huvudkontoret. För att hjälpa till att samordna verksamheten hade han en samordningsavdelning.

2000–2004

Genom försvarslagen från 2000 omorganiserades högkvarteret igen. Förbandsledningen inrättades av bland annat delar av högkvarterets Gemensamma insatsledning . Gemensamma styrkans ledning kom att bestå av fyra delar: en operationsledning, Arméns taktiska ledning , Sjötaktiska kommandot och Flygvapnets taktiska ledning . Hemvärnschefen med stabsfunktioner införlivades i högkvarteret . Den största och viktigaste förändringen i huvudkontoret var att Direktoratet för strategiska planer och policy ( Strategiledningen ) inrättades. Den skapades främst av delar av dåvarande Gemensamma operativa lednings- och planeringsstaben. Direktoratet för strategiska planer och policy skulle fungera som myndighetens ledning och planeringsorgan. Sammanfattningsvis bestod högkvarteret av myndighetens ledningsstab, tre enheter, nämligen direktoratet för strategiska planer och politik, direktoratet för gemensamma styrkor och generaldirektoratet för utbildning och ledning samt en stabsenhet, nämligen personalstaben. Utöver dessa förband fanns inom högkvarteret Försvarsmaktens säkerhetsinspektion, Militärens underrättelse- och säkerhetstjänst och fristående avdelningar för bland annat befattningspresentation, samordning, juridik och förvaltning.

I juli 2002 avslutades en ledningsutredning som pekade på ett antal problem som behövde lösas. Det gällde viktiga frågor som samordning av arbetsprocesser inom Högkvarteret samt ledning och uppföljning av enheterna runt om i landet. chef för Högkvarteret infördes som skulle ansvara för och styra arbetsprocesserna i centralledningen. Andra åtgärder som vidtogs var att dåvarande generalinspektörerna ( generalinspektören , generalinspektören för flygvapnet , generalförsvarsinspektören ) ingick i Högkvarterets generaldirektorat för utbildning och ledning ( Grundorganisationsledningen ), samt att nya tjänster som inspektör för kommunikation och information Systems ( Ledningsinspektör ) och Inspector of Training ( Utbildningsinspektör ) inrättades. Vidare Gemensamma styrkornas kommando formellt en del av högkvarteret. Ett förslag från utredningen om att slå samman Krigsförbandsledningen och Allmänna utbildnings- och ledningsdirektoratet till en enhet med ett övergripande ansvar för den årliga produktionen av förband genomfördes dock inte. Utredningen föreslog att Högkvarteret skulle minskas med 240 tjänster. I januari 2004 hade minskningar med 170 tjänster genomförts.

2005–2007

Från den 1 juli 2005 hade Högkvarteret en processinriktad ledningsstruktur. Försvarsmakten skulle därmed ha tre huvudprocesser; the Utvecklings- och inriktningsprocessen , Produktionsprocessen och Insatsprocessen . Dessutom fanns en Ledningsprocessen och Militär underrättelse- och säkerhetstjänst med tillhörande personal. Den största förändringen med den nya organisationen var att delar av verksamheten inom det tidigare Krigsförbandsledningen och Grundorganisationsledningen samlades i Produktionsprocessen . Utöver detta fanns olika stödenheter, t ex Kompetensförsörjningsprocessen och Ekonomiprocessen . Organisatoriskt bestod högkvarteret av en ledningsenhet på 191 personer, en annan enhet på 332 personer och en operativ enhet på 228 personer. Den senare låg i Uppsala . Utöver ovanstående enheter tillkom en administrativ enhet på 107 personer.

Nuvarande enheter

Försvarsstaben

Försvarsstaben ( Ledningsstaben , LEDS) hanterar stora strategiska frågor, såsom planering av Försvarsmaktens verksamhet och ekonomistyrning av myndigheten. Personalen leder, koordinerar och övervakar högkvarterets verksamhet. Försvarsstaben är i sin tur indelad i avdelningar med olika ansvar. Avdelningarna är: Planerings- och ekonomiavdelningen ( Planerings- och ekonomiavdelningen , LEDS PLANEK), Policy and Plans Department ( Inriktningsavdelning , LEDS INRI), Kommunikationsavdelningen ( Kommunikationsavdelningen , LEDS KOMM), Chief Information Officer Department ( CIO-avdelningen , LEDS CIO) , Juridiska avdelningen ( Juridiska avdelningen , LEDS JUR), Personalavdelningen ( Personalavdelningen , LEDS PERS) och Totalförsvarsavdelningen ( Totalförsvarsavdelningen , LEDS TF). Dessutom finns en stabsavdelning för samordning och stöd till myndighetens ledning. Försvarsstaben chef för högkvarteret. Försvarsstaben har omfattande uppgifter och befogenheter, till exempel när det gäller internationellt samarbete och internationella överenskommelser. Försvarsstaben har till sitt stöd en biträdande chef för högkvarteret och den administrativa högkvartersavdelningen. Försvarsstaben är för närvarande viceamiral Jonas Haggren .

Kommunikationsavdelningen

Kommunikationsavdelningen ( LEDS KOMM) är Försvarsmaktens centrala informationsfunktion och leds av kommunikations- och samhällsdirektören . Härifrån leds bland annat Försvarsmaktens rekryteringskommunikation samt medie- och kriskommunikation och innehållet i Försvarsmaktens centrala kanaler såsom myndighetens hemsida Forsvarsmakten.se, tidningen Försvarets forum och myndighetens Twitter utfodra. Kommunikationsavdelningen planerar även informationstjänsten för uppdrag och övningar. Direktör för kommunikation och public affairs är för närvarande brigadgeneral Peder Ohlsson .

Juridiska avdelning

Juridiska avdelningen ( Juridiska avdelningen , LEDS JUR) ger juridiskt stöd till alla organisatoriska enheter i Försvarsmakten. Avdelningen består av tre sektioner: Sektionen för operativ rätt ( Operativjuridiska sektionen , LEDS JUR OP), sektionen för civilrätt ( Civilrättsliga sektionen , LEDS JUR CIV), och Sektionen för förvaltningsrätt ( Förvaltningsjuridiska sektionen , LEDS JUR FÖRV). Avdelningen administrerar även Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (Försvarsmaktens personalansvarsnämnds kansli, FPAN) . Chefsjuristen är chef för den juridiska avdelningen och är även Försvarsmaktens förvaltningschef . Chefsjurist är för närvarande Carin Bratt.

Human Resources Department

Personalavdelningens ( Personalavdelningen , LEDS PERS) uppgift är att utveckla, fokusera och förvalta Försvarsmaktens strategiska personalförsörjning. Personalavdelningen, som leds av personaldirektören, utvecklar och skapar regler för Försvarsmaktens systematiska arbetsmiljö. Personalen arbetar med att utveckla och skapa regler för bland annat jämställdhet, social jämställdhet, beteendeförändring, fysisk träning och veteranverksamheten inom Försvarsmakten. Personaldirektören företräder Försvarsmakten i centrala arbetsgivarfrågor med andra myndigheter och organisationer samt tecknar Försvarsmaktens kollektivavtal. Personaldirektör är Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Utbildning & Inköpspersonal

Utbildnings- & Upphandlingsstaben ( Produktionsledningen , PROD) ser till att Försvarsmakten har alla resurser som krävs för att genomföra insatser. Dess uppdrag omfattar allt från rekrytering och utbildning av personal till utveckling av utrustning som vapen, fordon, fartyg och flygplan. Utbildnings- & Upphandlingsstaben har ett brett ansvarsområde som omfattar såväl materielförsörjning och logistik som utbildning av Försvarsmaktens förband. Utbildnings- & Upphandlingsstabens uppdrag är fördelat mellan avdelningar med olika ansvarsområden, såsom marin- och flygavdelningarna. Cheferna för dessa avdelningar kallas stridskraftchefer ("stridsstyrkornas chefer"): arméchefen , marinchefen , chefen för flygvapnet , chefen för försvarets logistik , chefen för kommunikation och informationssystem ( Ledningssystemchefen ) och chefen av hemvärnet . Chef för Försvarsmaktens Utbildning & Upphandling är generallöjtnant Johan Svensson och han rapporterar direkt till överbefälhavaren . Sorterande under Försvarsmaktens Utbildning & Upphandling, är alla Försvarsmaktens organisatoriska enheter, det vill säga alla förband, skolor och centraler, utom högkvarteret. Arméchef är generalmajor Karl Engelbrektson . Chef för flygvapnet är generalmajor Carl-Johan Edström . Chef för kommunikation och informationssystem ( Ledningssystemchef ) är brigadgeneral Anna Eriksson. Chef för marinen är konteramiral Ewa Skoog Haslum . Chef för hemvärnet är generalmajor Laura Swaan Wrede .

Gemensamma styrkornas kommando

Försvarsmaktens uppdrag (JFC) ( Insatsledningen , INS) leder Försvarsmaktens uppdrag på uppdrag av överbefälhavaren . Dess uppdrag är att planera, leda och följa upp insatser, både i Sverige och utomlands. Försvarsmaktens uppdrag ansvarar för Försvarsmaktens uppdrag. Det kan handla om till exempel internationella fredsbevarande eller fredsbevarande uppdrag, eller att upptäcka och avvisa flygplan eller fartyg som kränker svenskt territorium. Förbandsledningen använder underrättelser från Militärens underrättelse- och säkerhetstjänst för att fatta sina beslut. Chefen för Joint Operations är generallöjtnant Michael Claesson och han rapporterar direkt under överbefälhavaren. Sorterar under chefen för Joint Operations finns ett antal befäl med olika ansvar. Befälhavarnas uppgifter är bland annat att leda, planera och följa upp uppdrag samt att stödja det svenska samhället. Krigsförband är militära förband som är beredda att genomföra insatser och som ingår i någon av Försvarsmaktens förband, skolor eller centra. Ansvaret är fördelat mellan de taktiska befälhavarna, mark-, sjö- och flygvapnet samt chefen för specialförbandsledningen ( SFL) .

Militär underrättelse- och säkerhetstjänst

Huvudartikel: Militär underrättelse- och säkerhetstjänst

Militär underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) bedriver verksamhet inom området försvarsunderrättelser, militär underrättelsetjänst och militär säkerhetstjänst . Det är den svenska regeringen och överbefälhavaren som är MUST:s uppdragsgivare. Dess leds av direktören för militär underrättelsetjänst och säkerhet .

Säkerhetsinspektionen

Säkerhetsinspektionen ( Säkerhetsinspektionen , SÄKINSP) är en oberoende enhet inom högkvarteret som självständigt ska granska, kontrollera och utöva tillsyn över Försvarsmaktens operativa säkerhet när det gäller militär marksäkerhet och militär sjösäkerhet. Chefen för Skyddsinspektionen är direkt underställd överbefälhavaren.

Säkerhetsinspektionen (Aviation Authority)

Luftfartsmyndigheten ( Militära flyginspektionen , FLYGI) är en självständig enhet vid högkvarteret som är direkt underställd regeringen när det gäller tillsynsfrågor. I övriga frågor står Säkerhetsinspektionen (Luftfartsmyndigheten) under befäl av överbefälhavaren. Dess verksamhet leds av flygsäkerhetsinspektören .

Kirurg-general

Huvudartikel: Generalkirurg för Försvarsmakten

Försvarsmaktens generalläkare , sedan 2017 kallad Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar och andra föreskrifter som gäller miljö- och hälsoskydd, livsmedelssäkerhet, djurskydd, djurhälsovård. , djurhälsovård, hälsovård och smittskydd.

Heraldik och traditioner

Vapen

Från 1994 till 2001 hade Försvarsmaktens högkvarter det mindre vapnet med ett svärd i guld som en heraldisk arm. Blazon : "Azur, Sveriges mindre vapen , tre öppna kronor eller placerade två och en. Skölden överstiger ett upprätt svärd av sista färgen". Detta vapen användes av överbefälhavaren 1991 till 1993 och används idag av Försvarsmakten sedan 1993. 2001 antog högkvarteret ett nytt vapen. Blazon: "Azur, ett upprätt svärd eller. Skölden överstiger två batonger i salt av den sista färgen, batongerna laddade med öppna kronor azurblå placerade två och en."

  • Coat of arms used from 1994 to 2001.

    Vapensköld använd från 1994 till 2001.

  • Coat of arms used from 2001.

    Vapensköld använd från 2001.

Färger, standarder och riktlinjer

Färgen på Försvarsmaktens högkvarter är en dubbel svalstjärtad svensk flagga . Flaggan överlämnades till den tidigare försvarsstaben (Fst) 1992.

Medaljer

2010 inrättades Högkvarterets förtjänstmedalj (Högkvarterets förtjänstmedalj) i guld och silver (HKVGM/SM).

Befälhavare

I samband med omorganisationen av Försvarsmaktens högkvarter 1998 skapades en särskild tjänst som vice överbefälhavare för att avlösa försvarsmaktens överbefälhavare . Vice överbefälhavaren ledde högkvarterets arbete genom samordning av operationerna. Han utövade också arbetsgivaransvar för personalen på högkvarteret. För att samordna verksamheten hade han en samordningsavdelning. En formell tjänst som chef för Försvarsmaktens högkvarter inrättades 2002.

Huvuden

Biträdande chefer

  • 11 december 2020–20xx: Överste Mikael Åkerström

Namn, beteckningar och platser

namn Översättning Från Till
Högkvarteret Försvarsmaktens högkvarter 1994-07-01 –
Beteckning Från Till
HKV 1994-07-01 –
Plats Från Till
Stockholms garnison 1994-07-01 –

Fotnoter

  1. ^ Marschen antogs den 29 september 1999 som Försvarsmaktens paradmarsch.
  2. ^ Marschen antogs den 29 september 1999 som Försvarsmaktens marsch.
  3. ^ Ej att förväxla med försvarsstaben som fanns från 1937 till 1994.
  4. ^ Inte att förväxla med Joint Forces Command som fanns från 2000 till 2005.

Anteckningar

Skriva ut

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Swedish_Armed_Forces_Headquarters&oldid=1134399781 "