Flottans personal

Flottans stab ( svenska : Flottans stab ) var en stab inom svenska flottan skapad 1884, som motsvarade den svenska arméns generalstab . Den bestod av en befälhavare av rang av flaggofficer eller kapten och av ett antal officerare (17 år 1907) från svenska marinen och svenska kustartilleriet , som beordrades att tjänstgöra i staben. Flottans stab hade till uppgift att utarbeta planer för flottans mobilisering och att behandla frågor om flottans inrättande och användning; att följa och ge förslag på personalutbildning och övningar; sjökrigsföringens utveckling inom och utanför Sverige; att bedriva sjöhistorisk forskning, utarbeta erforderliga stadgar, föreskrifter m. m.; och att genomföra utredningar i marinfrågor. Flottans stab döptes om den 31 december 1907 och blev sjöstaben .

Historia

Flottans stab fanns i denna byggnad på Birger Jarls torg 11, Riddarholmen 1886-1899.

Den låg i denna byggnad på Långa raden 4, Skeppsholmen 1899-1907.

Genom sin så kallade generaladjutantinstruktion bildade kung Gustav III även en generalstab inom svenska flottan . Enligt General Order of 1805 och Letters Patent 1806, skulle flottans generalstab bestå av flottans alla flaggofficerare, generaladjutanter , seniora och stabsadjutanter. Flottans stab bestod då av de officerare som tjänstgjorde i marindepartementets militärkontor ( kommandoexpedition ), samt flaggkaptener och adjutanter till amiralen. Efter av 1882 års kommitté för flottans ordning framlagt förslag att chefens för flottans militärpersonals ämbete ( Chefens för flottans militärpersonal ) skulle upphävas och personalärenden överlämnas till militärkontoret och till ledamoten av Kungl . Sjömaterielverket som hade att förbereda och lägga fram militära ärenden, upptogs denna fråga i propositionen till 1883 års riksdag , där det ifrågasattes att i stället för chefen för marinens militära personal skulle en högre officer förordnas till chef för Sjömaterielverket. flottans stab för att bistå marinministern i rent militära frågor. Frågan avgjordes först vid riksdagen 1884, då dåvarande statsrådet och chefen för sjöfartsdepartementet, konteramiralen, sedermera viceamiralen friherre Carl Gustaf von Otter, fick riksdagens medgivande. År 1884 fastställdes bestämmelser om bildandet av Flottans stab, vars huvudsakliga uppgift skulle vara att upprätthålla och utveckla sjökrigföringen inom flottan, samla in och bearbeta underrättelser om andra länders sjöstridskrafter, upprätta planer för sjömobilisering och användning. , och så vidare.

Chefen för sjöfartsdepartementet i rent militära frågor skulle enligt organisationen, förutom militärämbetet, även biträdas av högre officer såsom chef för flottans stab utsedd av kungen i fullmäktige . Den förste chefen för flottans stab var konteramiralen, senare viceamiralen, Carl Philip Virgin, som också var den siste innehavaren av posten som chef för marinens militära personal.

Den nye chefen för flottans stab förordnades samtidigt att vara inspektör för marinens praktiska övningar ( Inspektör för flottans praktiska övningar ) . I enlighet med den anvisning, som den 10 juli 1884 utfärdat till inspektören för marinens praktiska övningar, har Konungen i fullmäktige till denna tjänst önskat förordna en officer av flaggofficers eller kaptens grad, med uppgift att verkställa inspektion dels av den 10.07 . flottans årliga sommarövningar i slutet av dem, dels av varje särskilt flottfartyg vid dess återkomst från den avslutade örlogsexpeditionen och dels i händelse av flottans undervisningsanläggningar. I flottans staben ingick till en början, förutom tjänstgörande officerare, befälhavare och adjutanter i Sjödepartementets militärkontor, avdelningschefer vid Kungliga Marinmaterielverkets artilleri-, marinmin- och kommissarieavdelningar tjänstgörande i Sjömaterielverket, befälhavare. samt kaptener för flottan och flaggadjutanter. Denna ordning, att viss personal räknades till personal i kraft av sitt ämbete, men hade sin ordinarie tjänst på annat håll, upphörde med 1884 års instruktion för flottans stab, enligt vilken personalen blev en egen anstalt med dess särskilda, befäl och tjänstgörande personal där. Genom 1884 års instruktion av chefen för flottans stab skapades denna stab till en institution, som det ankom att ta fullt initiativ till de åtgärder, som kunde befinnas nödvändiga eller ändamålsenliga för flottans effektivitet. Den 1 oktober 1884 utsågs en särskild chef för flottans stab. Personalen fick en fast organisation först den 1 oktober 1896.

När personalen började sin verksamhet fick den lokaler i det så kallade Sparreska palatset vid Birger Jarls torg 11 på Riddarholmen i Stockholm , som tidigare stått till förfogande för chefen för marinens militära personal. Både Sjöfartsdepartementet och Kungliga Sjömaterielverkets kontorslokaler var inrymda i samma byggnad, så alla sjöfartens högsta styrande organ där var samlade under ett tak, vilket resulterade i tidsbesparingar och förenklingar i ärendeberedning och handläggning. Vid Virgins avgång som stabschef 1889 upphävdes tjänsten som inspektör för marinens praktiska övningar.

Erfarenheterna från personalens första tio verksamhetsår hade visat behovet av en uppdelning av arbetet i organiserade avdelningar. De första avdelningarna inom staben var 1896 mobiliserings- och statistikavdelningen samt kommunikationsavdelningen. Enligt den 1896 utfärdade kungörelsen angående personalens organisation och verksamhet i fredstid skulle personalen ha till uppgift att: upprätta planer för flottans mobilisering och handlägga ärenden rörande flottans möjligheter att fullgöra sin uppgift; att noggrant uppmärksamma flottans personals utbildning, övningar och tjänstgörbarhet samt lämna förslag till förbättringar i dessa hänseenden; att nära följa sjökrigsföringens utveckling såväl inom Sverige som utom landet samt bedriva sjöhistorisk forskning; att efter mottagande av uppdraget utarbeta erforderliga stadgar, föreskrifter, anvisningar och riktlinjer för tjänsten i flottan; att verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i sjöfrågor, som hänskjutas till personalen, samt att inhämta alla erforderliga uppgifter rörande såväl sjöpersonal och utrustning samt sjökommunikationer samt sådana anstalter inom landet, som äro avsedda för främjandet. av allmän sjöfart. När utrymmet inom fastigheten på Birger Jarls torg 11 blev otillräckligt anvisades Flottans staben en lokal på Långa raden 4 på Skeppsholmen . Med anledning av tillkomsten av Svenska Kustartilleriet ändrades namnet på staben från 31 december 1907 till Sjöstaben .

Befälhavare

Nej.	Porträtt	Chef för flottans stab	Tillträdde	Lämnade kontoret	Tid på kontoret	Försvarsgren	Minister för sjöfartsfrågor	Ref.
1		Virgin, Philip konteramiral Philip Virgin (1824–1906)	1884	1889	4–5 år	Marin	Carl Gustaf von Otter
2		Klintberg, Hjalmar af viceamiral Hjalmar af Klintberg (1835–1912)	10 maj 1889	30 september 1903	14 år, 143 dagar	Marin	Carl Gustaf von Otter Jarl Christerson Gerhard Dyrssen Louis Palander
3		Lindbom, Otto Konteramiral Otto Lindbom (1846–1905)	1903	1905	1–2 år	Marin	Louis Palander
4		Sidner, Ludvig Konteramiral Ludvig Sidner (1851–1917)	20 juni 1905	6 november 1905	139 dagar	Marin	Arvid Lindman

Fotnoter

Skriva ut

• Broomé, Bertil (1975–1977). "AF Hjalmar Klintberg" . Svenskt biografiskt lexikon (på svenska). Vol. 21. Riksarkivet . Hämtad 2 februari 2023 .
•   Lybeck, Otto , ed. (1945). Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Bd 3 [1815-1945] (PDF) (på svenska). Malmö: Allhem. SELIBR 795890 .
• Nevéus, Torgny (2003–2006). "JW Ludvig Sidner" . Svenskt biografiskt lexikon (på svenska). Vol. 32. Riksarkivet . Hämtad 2 februari 2023 .
•   Westrin, Theodor, red. (1908). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 8 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .
•   Westrin, Theodor, red. (1912). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 17 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .