Frei
Frei kommune | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Grevskap | Møre og Romsdal |
Distrikt | Nordmøre |
Etablerade | 1 januari 1838 |
• Skapat som | Formannskapsdistrikt |
Nedlagd | 1 januari 2008 |
• Efterträdde av | Kristiansunds kommun |
Administrativt centrum | Rensvik |
Område (vid upplösning)
| |
• Totalt | 65 km 2 (25 sq mi) |
• Mark | 64 km 2 (25 sq mi) |
• Vatten | 1 km 2 (0,4 sq mi) |
Befolkning
(2008)
| |
• Totalt | 5,274 |
• Densitet | 81/km 2 (210/sq mi) |
Demonym | Freiøying |
Officiellt språk | |
• Norsk form | Neutral |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
ISO 3166-kod | NO-1556 |
Frei är en före detta kommun i Møre og Romsdal fylke, Norge . Kommunen på 65 kvadratkilometer (25 kvadratkilometer) fanns från 1838 till dess upplösning 2008 då den införlivades med Kristiansunds kommun . Det var beläget mellan Kvernesfjorden och Freifjorden , främst inklusive ön Frei och de mindre omgivande öarna.
administrativa centrum var byn Rensvik , den största byn på ön, belägen på öns norra ände. Andra huvudbyar som fanns i Frei kommun inkluderar byn Nedre Frei , som ligger på södra änden av ön och byn Kvalvåg , som ligger på den östra sidan av ön. Huvudkyrkan för kommunen var Freikyrkan som ligger i byn Nedre Frei .
Historia
Fredø kommun bildades den 1 januari 1838 (se lag om formannskapsdistrikt ). Den 1 januari 1882 slogs en liten del av Fredø (invånare: 40 invånare) samman med grannkommunen Øre i söder. Den 1 september 1893 slogs ett område av Frei (befolkning: 231) samman till den nya Gjemnes kommun . År 1897 skildes Grips skärgård (befolkning: 198) från Frei för att bilda den nya Grip-kommunen .
Under 1960-talet skedde många kommunsammanslagningar över hela Norge på grund av arbetet i Schei-kommittén . Den 1 januari 1964 överfördes den norra delen av ön Frei (befolkning: 884) från Bremsnes kommun till Frei kommun. Också samma datum överfördes delen av Frei på ön Aspøya (befolkning: 147) till den närliggande Tingvoll kommun . Den 1 januari 2008 upphörde Frei kommun att existera när den slogs samman med den i norr angränsande Kristiansunds kommun .
Vapen
Vapnet beviljades den 6 februari 1987 och de ritades av den lokala arkitekten och målaren Nils Fiske . De två guldkronorna på röd bakgrund symboliserar förhållandet mellan Frei och två norska kungar: kung Håkon den gode hade en jaktstuga i området på 900-talet och kungen och byborna deltog i slaget vid Rastarkalv i kommunen. år 955. Kung Håkon VII har besökt byn 1955 vid 1000-årsminnet av slaget.
namn
Kommunen fick sitt namn efter ön Frei ( fornnordiska : Freiðr ). Betydelsen av namnet är okänd, men kommer kanske från fríðr som betyder "bra" eller "vacker". Fram till 1889 skrevs namnet Fredø .
Kyrkor
Den norska kyrkan hade en församling ( sokn ) inom Frei kommun. Det var en del av Ytre Nordmøre prosti ( dekanatet ) i Møre stift .
Socken ( sokn ) | Kyrkans namn | Kyrkans läge | År byggt |
---|---|---|---|
Frei | Frei kyrka | Nedre Frei | 1897 |
Regering
Kommunstyrelsen (Kommunestyre) i Frei bestod av representanter som valdes för en fyraårsperiod . Partifördelningen i det slutliga kommunfullmäktige var som följer :
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 5 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 2 | |
Barnpartiet (Oppvekstpartiet) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 23 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 1 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 7 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Fria fria väljare (Frei frie velgere) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Fria väljare (Frie velgere) | 10 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Socialistiska Vänsterpartiet (Sosialistisk Venstreparti) | 3 | |
Liberala partiet (Venstre) | 1 | |
Fria väljare (Frie velgere) | 7 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 11 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Fria väljare (Frie Velgere) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 25 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 2 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 2 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 1 | |
Liberala partiet (Venstre) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 7 | |
Framstegspartiet (Fremskrittspartiet) | 1 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 3 | |
Liberala partiet (Venstre) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 9 | |
Det konservativa partiet (Høyre) | 1 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 4 | |
Liberala partiet (Venstre) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 9 | |
Kristelig Folkeparti | 3 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 5 | |
Liberala partiet (Venstre) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 11 | |
Kristelig Folkeparti | 4 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 2 | |
Liberala partiet (Venstre) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 10 | |
Kristelig Folkeparti | 6 | |
Centerpartiet (Senterpartiet) | 3 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 21 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Kristelig Folkeparti | 5 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 6 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 6 | |
Kristelig Folkeparti | 7 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 17 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 6 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 3 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 3 | |
Kristelig Folkeparti | 5 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 4 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Arbetarpartiet (Arbeiderpartiet) | 4 | |
Kristelig Folkeparti | 4 | |
Gemensamma listor över icke-socialistiska partier (Borgerlige Felleslister) | 2 | |
Lokala listor (Lokale lister) | 2 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 |
Partinamn (på norska) |
Antal representanter |
|
---|---|---|
Lokala listor (Lokale lister) | 12 | |
Totalt antal medlemmar: | 12 | |
Notera: På grund av den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget hölls inga val till nya kommunfullmäktige förrän efter krigets slut 1945. |