Försvarsmaktens gymnasieskola

Försvarsmaktens gymnasieskola Försvarets
läroverk Försvarets gymnasieskola
Aktiva	1943–1982
Land	Sverige
Trohet	svenska försvarsmakten
Gren	Gemensam
Typ	Skola
Roll	Gymnasieutbildning
Garnison/HQ	Uppsala
Insignia
minnesmedalj

Försvarsmaktens gymnasieskola ( svenska : Försvarets läroverk , FL, senare Försvarets gymnasieskola , FGS) var en gemensam skolenhet till Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1943–1982. Skolan låg i Uppsala Garnison i Uppsala .

Historia

Examen från skolan 1946.

Som en följd av att det offentliga skolväsendet inte kunde tillgodose Försvarsmaktens behov av utbildning i allmänna ämnen inrättades Arméns Underofficersskola 1926. Detta skapade förutsättningar för Försvarsmaktens militära personal. att få en allsidig kompletteringsutbildning i allmänna ämnen. Motsvarande utbildning saknades i svenska marinen och flygvapnet . Som ett resultat av olika utredningar, som 1941 års försvarsutredning, bildades 1943 Försvarets läroverk, FL. Skolan var gemensam för hela Försvarsmakten. Den undervisning i allmänna ämnen som hittills bedrivits vid AUS överfördes till FL. Dess uppgifter var att "tillhandahålla fast personal och värnpliktiga från armén, marinen och flygvapnet, den allmänna utbildning som krävs för att få anställning som officer eller underofficer i aktiv tjänst samt kunskaper i tekniska ämnen av betydelse för tjänsten i vissa speciella militära grenar." Dessutom skulle skolan ge undervisning för akademiskt intyg från en Realskola ( realexamen ).

Att klara skolan gjordes till behörighetskrav för anställning till underofficersskola. Ett av utbildningarna ledde som tidigare till en begränsad studentexamen vid AUS. Detta program öppnades nu även för värnpliktiga som klarat officerskandidatskolan. För elever på FL inrättades en internatskola vid AUS. Eleverna stod militärt under ledning av befälhavaren för AUS och han ansvarade även för deras fysiska träning, sjukvård och försvarsinformation. När fältflygare ( sergeant pilot ) inrättades 1946 överfördes delar av flygvapnets utbildning i allmänna ämnen till skolor i flygvapnets egen riktning. Dessa placerades i Ljungbyhed 1960. Fältflygarna fick samma utbildning i allmänna ämnen som eleverna på Flygvapnets underbefälsutbildning. Kompletterande gymnasieutbildning i matematik och fysik för Flygvapnets regementsofficerare hade funnits sedan mitten av 1960-talet och kompletterande gymnasieutbildning för dess blivande kompaniofficerare från 1973. På FL fanns till en början ett tekniskt program utformat för utbildning av teknisk personal i alla militära grenar. Efter några år skötte armén och flygvapnet sin egen tekniska utbildning och från 1950 gick det tekniska programmet över till att bli enbart sjöfart. 1956 flyttades den tekniska utbildningen till Karlskrona Örlogsskolor ( KÖS ), där den hette Marinens tekniska skola ( MTS) .

Entré till skolan i Uppsala.

Under 1960-talet anpassades utbildningen vid de tre skolorna till de förändringar som gymnasieskolan genomgick i det allmänna skolväsendet. I samband med detta bytte FL den 1 juli 1971 namn till Försvarets gymnasieskola ( FGS). Till följd av de nya behörighetsreglerna i allmänna ämnen som fastställdes av regeringen i juni 1977 genomfördes från och med januari en tvåterminskurs för plutonofficerskandidater i armén som saknade gymnasieutbildning eller endast begränsad sådan. 1978, i stället för den kompletterings- och tilläggsutbildning som tidigare beviljats. Utbildningen omfattade två klasser på en tvåårig kurs i ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och naturkunskap samt en klass i matematik. Jämfört med gymnasieskolans tvååriga socialprogram tog FGS:s schema fler timmar i naturkunskap och gymnastik samt färre timmar i samhällskunskap och socialrätt. För att få söka till Armékompaniets officersskola och motsvarande utbildning inom övriga militära grenar gavs en utbildning som motsvarade realskolans tvååriga socialprogram. FGS hade även psykologi samt röst och tal som obligatoriska ämnen. För regementsofficerskandidater med enbart grundskolekompetens bedrevs jämförbar utbildning som för kompaniofficerskandidater så att undervisningen i svenska motsvarade kraven för treårig gymnasieskola . För att få söka till arméns regementsofficerskurs eller till motsvarande utbildning inom andra militära grenar gavs även utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolans treåriga naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga program. Skillnaden var att antalet timmar i gymnastik hade utökats.

För regementsofficerskandidaterna som endast behövde kompletterande svenska och tyska anordnades organiserad distansutbildning , som var en kombination av korrespondensstudier och klassrumsförlagd undervisning. Det innebar att 3-5 dagars intensiva studier med lärarhandledning genomfördes på FGS varje månad. Sedan förbereddes även uppgifterna inför kommande hemstudieperiod, då eleverna kunde kontakta läraren per telefon i sina respektive ämnen. Under hemstudietiden var eleverna involverade i utbildningsarbetet i sina militära förband men hade 25 % av tjänstgöringstiden åt att studera. Annan utbildning som förekom var studier under en termin i matematik och fysik på ett naturvetenskapligt program eller ett fyraårigt tekniskt program. Dessa studier var avsedda bland annat för regementsofficerare som saknade behörighet i matematik som krävdes för inträde på Artilleri- och ingenjörregementets officersskola . Antalet elever minskade avsevärt under de senare åren av 1970-talet. Budgetåret 1971/72 var elevantalet ca 425 medan budgetåret 1977/78 var ca 225 elever vid FGS. Anledningen till detta var bland annat att allt fler hade den civila kompetens som krävdes när de sökte. Dessutom hade regeringen i allt större utsträckning gett automater för studier i ens hemstad. Elevantalet var den 1 januari 1979 202. Antalet lärare vid FGS med heltidstjänst var 15 och med deltidstjänst 11.

Skolan var militärt underställd Arméns Underofficersskola och från 1972 Arméns Kompaniofficersskola. Skolans verksamhet upphörde den 1 juli 1982.

Platser och träningsområden

När skolan bildades och bildades 1943 placerades den till en början i den stora etablissemanget på Dag Hammarskjölds väg 10-18 i Uppsala , där Arméns underofficersskola låg och senare även Försvarets tolkskola . Den 19 september 1944 överfördes skolan till en nybyggd byggnad på Dag Hammarskjölds väg 31. Efter att skolan upplöstes övertogs den av civilutbildningen i Uppsala.

• 

  Baracker i oktober 1944

• 

  Baracker 1944

• 

  Baracker i januari 1958

• 

  Baracker 1961

• 

  Baracker 2019

• 

  Baracker 2019

Namn, beteckningar och platser

namn	Översättning	Från		Till
Försvarets läroverk	[Svenska] Försvarsmaktens skola för gymnasieutbildning	1943-07-01	–	1971-06-31
Försvarets gymnasieskola	[Svenska] Försvarsmaktens skola för gymnasieutbildning	1971-07-01	–	1982-06-30
Beteckning		Från		Till
FL		1943-07-01	–	1971-06-31
FGS		1971-07-01	–	1982-06-30
Plats		Från		Till
Uppsala garnison		1943-07-01	–	1982-06-30

Skriva ut

•     Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [ A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research ] ( in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0 . SELIBR 8345587 .
•     Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning ( in Swedish). Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). ISBN 91-972209-0-6 . SELIBR 7796532 .

webb

• Ullsten, Ola ; De Geer, Lars (20 september 1979). "Regeringens proposition 1979/80:7 om gymnasial utbildning för försvaret" ( på svenska). Riksdagen . Hämtad 11 september 2018 .
• "Försvarets Gymnasieskola > Se förteckning". Riksarkivet . Hämtad 12 september 2018 .

Vidare läsning

•   Kupper, Rikard, red. (1982). FL/FGS: en minnesskrift kring en unik skola (på svenska). [Uppsala]: [Försvarets gymnasieskola]. SELIBR 319469 .